Tivedstorps missionshus

Tivedstorps missionshus

Det enkla och välbevarade missionshuset i Tivedstorp är typiskt exempel på den tidiga väckelserörelsens byggnader i länet. Byggnaden bekostades och byggdes av den egna församlingen och stod färdigt 1880.

Byggdes av byborna

Byn Tivedstorp har sitt ursprung i gården Hindrikstorp som uppodlades på 1620-talet av finländske Hindrick. 250 år senare fanns 22 gårdar och några torp i byn. Huset invigdes 1880 men började troligen byggas några år tidigare. Marken huset byggdes på skänktes av en av byns gårdar. Huset byggdes med byggnadsmaterial som skänkts av byn. Det berättas att själva huset byggdes av tre bröder som hette Pettersson. Bröderna hade även samlat ihop pengar till bygget genom att tillverka och sälja träkol. Bygget leddes av traktens egen byggmästare, Viktor Nilsson.

Tivedens första bönehus

Tivedstorps missionshus var det första bönehuset i Tiveden och 80 hushåll var medlemmar vid starten. Församlingen bestod till en början av hela 80 hushåll. På 1950-talet var intresset så stort att man höll dubbla gudstjänster. Oskar Sarve var en av de populäraste predikanterna. Det sägs att han predikade med en utpräglad närkedialekt. Missionshuset har använts av Svenska missionskyrkan, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) och Frälsningsarmén.

Ovanligt välbevarad interiör

Tivedstorps missionshus representerar den äldsta kategorin av missionshus på landsbygden. Byggnadens enkla utformning med rektangulär planform, sadeltak och ingång på långsidan är typisk för de tidiga missionshusen. Byggnaden består invändigt av ett enda rum, samlingssalen. Dess inredning med skurgolv, panelade väggar och tak, enkla bänkar och fristående värmekamin är också mycket karakteristisk för denna typ av missionshus. Missionshuset har en sällsynt välbevarad ursprunglig karaktär. Det har den bäst bevarade äldre missionshusinteriören i länet. Exteriören har förändrats endast vid ett tillfälle, år 1931, då den ursprungligen timrade byggnaden kläddes med stående fasadpanel.

Frikyrkorna och Väckelserörelsen

Under 1800-talet skedde stora förändringar i det svenska samhället. Frihet för den enskilda individen var ett vanligt krav i flera sammanhang. Religiösa möten i hemmet eller på andra platser utanför statskyrkan, var sedan år 1776 förbjudna enligt det så kallade konventikelplakatet. Efter mycket kritik, även inom statskyrkan, upphävdes plakatet år 1858. Frikyrkor och väckelserörelser fick snabbt en stor betydelse i samhället. Fram till 1900-talets början byggdes ett stort antal ”bönhus” i Sverige. Av dessa finns endast ett fåtal bevarade med sitt ursprungliga utseende. De tidiga bönhusen på landet byggdes mycket enkla, liknande övriga hus. I städerna fick frikyrkobyggnaderna en mer påkostad utformning, ofta med statskyrkans byggnader som förebilder.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Tivedstorps missionshus är skyddat som byggnadsminne.

Skyddat år: 2005

Ägare: Tiveds historiska intresseförening

Tivedstorps missionshus 
i Riksantikvarieämbetets 
bebyggelseregister Länk till annan webbplats.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss