Tistaborg

tistaborg

I närheten av Järleån, strategiskt placerat ute på kanten av ett berg ligger fornborgen Tistaborg, eller Skärmarboda skans som den också kallas.

Tistaborg ligger precis mellan skogslandet och slättbygden. Bara en liten bit bort rinner Järleån som förr i tiden var en viktig farled. Borgen hade naturligt skydd mot tre håll. Där stupar berget brant 20 meter ner. Det mindre branta partiet av borgen skyddades av en stenmur. Muren har rasat och ser numera ut som en stenvall. Längst i söder finns ingången kvar som en öppning i stenvallen. Intill ingången är en bit av muren bättre bevarad. Där kan man se att muren var kallmurad. Det innebär att stenarna ligger på varandra utan murbruk. Utanför muren finns tre bågformiga stenvallar. De kan vara rester av hägnader eller hus.

Försvarsborg eller helig plats

Fornborgar har byggts under en lång tid från bronsålderns slut och under hela järnåldern 1000 f.Kr – 1050 e.Kr. Det finns flera teorier om varför fornborgarna byggdes. Där kunde människorna i området söka skydd mot fiender i oroliga tider. Andra teorier är att fornborgar använts för att bevaka ett område eller varit symboler för makt. Fornborgar kan också ha varit heliga platser där man utövade kult. I Örebro län finns det 34 fornborgar. I hela Sverige finns omkring 1000 fornborgar. 

Fornborgar fascinerar människor och det finns något spännande och mystiskt omkring dem. Hur såg de ut? Vad har de använts till? Vem använde dem? Från vilken tid är de?

 

Akvarell som visar murkonstruktion med överbyggnad i trä

Så här kan en fornborg ha sett ut. Illustration: Margareta Hildebrandt

Många fornborgar i Mälardalen

I Norden finns närmare 2 000 fornborgar och av dessa finns drygt hälften i Sverige. I olika områden i Sverige finns olika typer av fornborgar och de tätaste koncentrationerna finns i Mälarbygden, längs Västkusten, i Östergötland och norra Småland. På Öland och Gotland finns också så kallade låglandsborgar och de skiljer sig ganska mycket från fastlandets borgar.

De första forskarna

Fornborgarna har fascinerat människor genom århundradena. Det var redan på 1600-talet som de allra första noteringarna om landets fornborgar gjordes. Då koncentrerade man sig främst på att inventera var borgarna ligger och hur de ser ut. På 1930-talet och framåt tog man steget till att börja undersöka borgarna. De första arkeologiska undersökningarna utfördes av arkeologer såsom Ivar Schnell, Sten Anjou, Arthur Nordén och Mårten Stenberger.

Vad finns det för olika borgar?

Man har genom tiderna valt att dela in fornborgarna på olika sätt. Det tidigaste är en ren beskrivning av hur vallarna ser ut. Finns det en, två eller tre vallar och har man tagit hjälp av bergsbranter för att bygga upp borgen? Sedan började man intressera sig lite mer för var borgarna är placerade i naturen. Är de byggda högt uppe på ett berg? Eller finns de nere på låglandet? Därefter började man intressera sig mer för deras funktion. Kan man tänka sig att människor sökt skydd i borgen? Finns det många fornlämningar i närheten? Ligger platsen nära farleder/vattenvägar där man haft bra uppsikt över vilka som färdats över vattnen? Har de använts som gravplatser eller är de mer av religiös betydelse? Har man kanske använt borgen till att bo i?

Vad har man använt borgarna till?

Man trodde länge att alla fornborgarna var tillflyktsplatser under oroliga tider och då främst under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Då fanns inte tankarna på att borgarna kunde ha byggts utav andra orsaker än yttre hot och det trodde man länge. Idag finns flera forskare som har nya teorier kring dessa fornborgar. Att kalla alla platser för fornborgar är inte helt rätt men de är ofta registrerade som fornborgar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Andra namn som används är vallanläggningar eller hägnader. Många borgar har använts som skydd i oroliga tider. Andra borgar har använts mer under religiösa och kultiska former. Platserna ligger ofta på högt belägna platser och man har haft bra uppsikt över omgivningen. Det har varit en naturlig utsiktsplats som använts till att spana efter signaler i landskapet och från andra fornborgar i närheten. Vilken anledning borgarna än har byggts för så har de varit en betydande plats i landskapet och de har samlat många människor.

Örebro läns fornborgar

I Örebro finns 34 registrerade fornborgar. De flesta ligger i höjdläge och har utsikt över områden runt omkring. Vissa borgar har uppsikt över flera borgar medan andra endast ser över till en annan borg. Många av fornborgarna ligger i Kilsbergen längs med kanten och de blickar alla ut över Närkeslätten, exempelvis Borgaresjö skansar, Tistaborg, Ullavi klint. De har inte haft den främsta kontakten med varandra utan de har istället blickat ut över slätten och de fornborgar som ligger på ett band i södra delen av slättområdet, exempelvis Tarstaborg. Dessa fornborgar blickar i sin tur tillbaka mot Kilsbergens fornborgar.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering

Fakta

Fornlämningsnr: Nora 84:1 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fornlämning
Tistaborg är en fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

Hitta hit

Fler besöksmål

I närheten finns även Skärmarbodabergen, ett naturreservat med bergbranter, grottor och uråldriga tallar.

Skärmarbodabergens naturreservat

Kontakt

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss