Svennevads kyrka

Svennevads kyrka

Svennevads kyrka uppfördes mellan år 1782-1786 av de bruksägare som bodde i trakten då. Kyrkan ligger nära Svennevads by nedanför en rullstensås i Närkes södra skogar. I närheten finns ett nyare församlingshem och ett kyrkstall med bibehållna spiltor. Den storslagna kyrkan har ett av landets bäst bevarade gustavianska kyrkorum men en mycket ovanlig inredning i svart och guld. Detta har lett till att kyrkan anses vara ett tempel till minne av de döda. Det har funnits en träkyrka på platsen innan, som man tror kan vara medeltida.

Gravvalv för familjerna Wennerstedt och Wester

I den dåvarande socknen vid Svennevads kyrka fick de två bruken Skogaholm och Haddebo stor betydelse för kyrkan, eftersom bruksägarna var de som tog initiativ till uppförandet av kyrkan och bekostade arbetet. Speciellt generalen och friherren Gustaf Phillip Wennerstedt var pådrivande gällande byggandet av kyrkan. Det var också hans idé att kyrkans kor skulle ha tudelad funktion som både kyrkligt kor och gravkor, varifrån kyrkan har fått sin mörka färgsättning på kor, orgel och predikstol. Wester från Haddebo-bruket bidrog också till kyrkan som finansiär. Båda familjerna har gravvalv och begravningsvapen i kyrkan.

Adelcrantz kan vara arkitekt

Det är oklart vem som ritat kyrkan. Det står i handlingarna att Thure Wennberg på Överintendentämbetet är nämnd för kyrkan, men på grund av kyrkans konstnärliga lösningar in i minsta detalj så misstänker man att det var Wennbergs chef, överintendent Carl Fredrik Adelcrantz som haft en hand med i ritningarna. Kyrkan är vitputsad med rundat korparti och skifferklätt tak, tornet har fyra urtavlor i alla väderstreck och koppartak. 1983 utbyttes fönstrens bågar till gjutjärn från Brevens bruk. 1990 tillfogades en mindre tillbyggnad till kyrkan utanför en igensatt port på norrsidan, av arkitekt Jerk Anton.

Välbevarad gustaviansk inredning

På insidan är kyrkan täckt av pustat trätunnvalv, med vita kalkade väggar. Altaruppsatsen, som tillkom kyrkan 1793, har målats av den kände kyrkomålaren Pehr Hörberg och föreställer Kristi gravläggning. Hörberg kan också ha skapat uppsatsens omfattning. Predikstolen är svart med detaljer och symboler i guld, uppförd i gustaviansk stil. Dopfunten, också den gustaviansk, har en förgylld skål ovanpå en avhuggen pelare och man gissar att den skänktes till kyrkan på 1790-talet. Dopskålen är från den medeltida kyrka som fanns på platsen innan och återbördades till kyrkan 1936 vid dess 150-årsjubileum. Orgelfasaden hör också till den ursprungliga inredningen och byggdes av Per Schiörlin i Linköping, en av sin tids främsta orgelbyggare i landet. 1892 tillkom en ny orgel, byggd 1887 av Åkerman & Lund. Samma orgel hade funnits i Uppsala domkyrka under de år som domkyrkan renoverades. 1955 byggdes orgeln om- och till med tjugofyra stämmor, av samma firma. Nyare inredningsinslag är bänkarna med öppen bänkinredning och altarringen som tillkom mellan åren 1871-1872.

Mer om länets kyrkor finns att läsa i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum 2000.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Svennevads församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).