Stora Mellösa kyrka

Stora mellösa kyrka

Kyrkan i Stora Mellösa var ovanligt stor redan på medeltiden. Den förstorades ytterligare vid en radikal ombyggnad på 1830-talet, och blev en nyklassicistisk kyrka. Det Göksholmska gravkoret med intressant personhistoria, bibehölls då. Det hade tillfogats kyrkan på 1650-talet.

I Östernärke och lite söder om Hjälmaren ligger Stora Mellösa kyrka – i en typisk jordbruksbygd. Rakt norrut från Stora Mellösa tätort där kyrkan ligger, finns den del av Hjälmaren som kallas Mellanfjärden, och som avgränsas mot ”Storhjälmaren” av udden där Göksholm ligger.

Bygdecentrum sedan lång tid tillbaka

Stora Mellösa har tidigt varit ett bygdecentrum med stor betydelse. Om detta vittnar flera fornlämningar från järnåldern strax söder om kyrkan. Precis utanför densamma står en runsten från 1000-talet; den låg som tröskelsten i kyrkan på 1600-talet. Det finns även i kyrkans vapenhus en stenhäll med runristning från slutet av 1000-talet. Hällen kan ha ingått i en sådan gravkista som kallas Eskilstunakista; det första gravmonumentet av denna typ hittades i Eskilstuna 1912. Området kring kyrkan utgör också ett välbevarat sockencentrum med före detta skola, sockenstuga, ålderdomshem och prästgård.

En medeltida storkyrka

Den nuvarande kyrkan började uppföras på 1100-talet eller tidigt på 1200-talet. Den lilla stenkyrkan gjordes dock större redan på 1200-talet; den byggdes till åt söder och fick den rejäla bredd vi ser idag. Det ovanligt kraftiga tornet tillfogades då också, så att denna byggnad blev en av Närkes medeltida storkyrkor. På 1400-talet förlängdes sedan långhuset åt öster och fick ett tresidigt avslutat kor.

Förnyad kyrka med ljus och rymd

Med medeltida mått mätt var kyrkan alltså stor, men med tiden tyckte man ändå att den var för trång och mörk. En radikal ombyggnad skedde därför 1833-35, med Carl Jacob von Schantz, Hjelmarsnäs, som pådrivande samt ekonomisk givare. Valven och dess pelare från senmedeltiden revs då, och byggnaden förlängdes ytterligare åt öster med ett helt rundat korparti. Samtidigt förstorades fönstren och innertaket fick ett tunnvalv av trä. Resultatet blev ett ljust och rymligt kyrkorum i nyklassicistisk stil. Även det yttre hos kyrkan ger uttryck för denna stil vars huvudinnehåll gällde en starkt förnyad inspiration från den klassiska antiken. Stilen var i Sverige aktuell till omkring 1850; då gäller det byggnadskonsten. Några av nyklassicismens nyckelord är realism, renhet och monumental enkelhet.

Altaruppsats med antik prägel

Bland kyrkans inventarier märks särskilt altaruppsatsen, utförd 1712-13 och överflyttad från den gamla kyrkan. Med ett par av kolonner på vardera sidan om altartavlan och högst upp en trekantsgavel, har även detta konstverk en nyklassicistisk stil. I tympanonfältet syns förgyllda ”solstrålar”, men på gavelns topp finns även ett gyllene kors. Altaruppsatsen är av hög kvalitet, och den skapades av bildhuggaren och målaren Olof Malmström från Stora Malm i Södermanland. Altartavlan med Korsfästelsen som motiv, är utförd av en annan – okänd – konstnär. Den köptes in från Stockholm. Rummets äldsta inventarie är dopfunten från tidig medeltid. Den är stor och robust; på medeltiden hade funtarna stora, djupa cuppor (skålar) så att barnet kunde doppas ned i vattnet. Dopfunten i Stora Mellösa har en fyrkantig fot som är rekonstruerad.

Byggnadsdel med särskilt innehåll

På kyrkans södra sida finns en åttkantig utskjutande byggnadsdel – på långhuset. Det är det Göksholmska gravkoret som tillkom vid mitten av 1600-talet. Inne i gravkoret hänger begravningsvapen och minnestavlor knutna till släkterna på Göksholm. Man kan säga att gravkoret är ett personhistoriskt monument över ägarfamiljerna till Göksholm. Detta hus vars äldsta delar är från 1200-talet, är ett av de bäst bevarade i sitt slag i Sverige. Göksholm har en kontinuerlig historia som sätesgård; den har varit bebodd av adelsfamiljer sedan medeltiden. Kyrkans Göksholmska gravkor med dess gravkällare har använts fram till början av 1900-talet. Vid en renovering 1974-75 inreddes gravkoret som kapell.

Till minne av Engelbrekt

I kyrkorummet finns en speciell texttavla av brons som sattes upp 1936. Det var då 500 år sedan upprorsledaren Engelbrekt mördades av Göksholms dåvarande ägare – 1436. Efter mordet bar man Engelbrekts kropp till Stora Mellösa kyrka, men sedan fördes han vidare till Nikolaikyrkan i Örebro där begravningen ägde rum. En dramatik av annat slag, är det som skedde i Stora Mellösa den 26 maj 1743. Då drabbades kyrkan av en brand på grund av åsknedslag. Tornspiran och taket samt viss inredning förstördes. Tack vare rikskollekt kunde kyrkan repareras, och den nuvarande tornhuven tillkom troligtvis då.

Det finns mer att läsa om länets kyrkor i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum 2000.   

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Kvismare församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).