Stora gården

Stora gården har sin historia starkt knuten till traktens bergsbruk. Gården har länge fungerat som bostad för bergmästare med familjer. Nuvarande gårdsanläggning är troligen från 1740-talet. En stor del av dagens centrala Kopparberg ligger på mark som tidigare hörde till Stora gården.

En karolinsk gårdsanläggning

Stora gården är centralt belägen i tätorten Kopparberg, mellan Garhytteån och den gamla Örebrovägen. Det är en karolinsk gårdsanläggning i trä, som består av en mangårdsbyggnad med två flyglar och två paviljonger. Stora gårdens historia går att följa tillbaka till 1644 då Kopparbergs förste bergmästare Anders Behm stod som ägare. De nuvarande byggnaderna är emellertid uppförda på 1740-talet av bergmästare Detlof Heijke. Byggnaderna har förändrats invändigt många gånger, men kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdetaljer som stucktak, snickerier och smidesbeslag finns bevarade.

Här bodde bergmästaren

Under 1700- och 1800-talen användes gården som ett permanent bergmästarboställe. Bergmästaren var en ämbetsman med en viktig roll i statens kontroll av bergsbruket. Bergmästarna har använt huvudbyggnaden som bostad för sig och sin familj. I södra flygeln har flera av bergmästarna haft sin arbetsplats. Norra flygeln inrymde ekonomiutrymmen. Paviljongerna har bland annat använts som drängstuga och hade förstugor med kontor och kammare med spis. Sammanlagt bodde åtta bergmästare och fem gruvingenjörer på Stora gården.

Ett minnesmärke över bergsbruket

Fastigheten omfattade tidigare ett mycket större område. Stora delar av det som idag är centrala Kopparberg låg tidigare på Stora gårdens mark. Till gården hörde även ett jordbruk med ekonomibyggnader. Flertalet av dessa är idag rivna. Gården är ett betydelsefullt minnesmärke över bergsbruket som dominerade i Kopparberg och regionen. Gårdens funktion som bergmästarboställe är också ett uttryck för statens stora intresse för bergsbruket. Utöver Stora gården finns endast ett bergmästarboställe bevarat i landet.