Skräddartorp

Skräddartorp

Skräddartorp är en av de bäst bevarade bergsmansgårdarna i Örebro län. Den ägs idag av Grythyttans hembygdsförening och fungerar som hembygdsgård. Gården kallas i bygden även för Skathöjden.

Elva generationer

Bergsmansgården Skräddartorp är känd sedan 1640-talet. Då står Peder Olofsson som ägare till gården i dåtidens skatteböcker, de så kallade mantalslängderna. Peders far, Olof Mattsson, var inflyttad från Finland. Järntillverkning var gårdens viktigaste inkomstkälla. Till gården hörde en gruva och man ägde även andelar i Finnhyttans masugn och hammare, där järnmalmen från gruvan förvandlades till smidbart järn. Gården har gått i arv inom samma släkt i elva generationer, fram till år 1968, då den siste private ägaren, Viktor Olsson, testamenterade gården till Grythyttans hembygdsförening.

En fyrlängad gård

Byggnaderna i Skräddartorp ligger ordnade i en fyrkant, en gårdstyp som var vanlig i de äldre bergsmansbyarna. Denna gårdstyp, så kallad kringbyggd fyrlängad gård, är numera en ovanlig gårdstyp. De byggnader som finns på gården idag är i huvudsak från 1700 och 1800-talen. Tillsammans speglar dessa byggnader både livet och de olika verksamheterna på gården i ett långt tidsperspektiv. Förutom bostadshuset finns här stall, drängstuga, visthusbodar, bryggstuga (idag bostad), ladugård (idag kaffestuga), smedja, rökbastu och så vidare. I bostadshusets storstuga finns även dekorativa målningar på väggar och tak som genom en inskription kan dateras till år 1727.

Vattenkraft viktigare än åkermark

Här i Bergslagen kom jordbruket i andra hand. Bra odlingsjord var inte alls lika viktigt som närheten till rinnande vatten, som behövdes för att ge kraft åt masugnens stora blåsbälgar. Jordbruket skötte bergsmännen och deras familjer vid sidan om järntillverkningen. Inkomsterna från järnet räckte oftast för att komplettera matförrådet om de egna odlingarna inte räckte till. De många dragdjuren som behövdes vid alla transporter av järn, malm och kol, krävde stora mängder hö till vinterfoder. Andelen ängsmark var därför ofta mycket större i Bergslagen än i de renodlade jordbruksbygderna.

Ett påkostat byggnadsskick

Bergsbruket var periodvis mycket lönsamt, och skapade förutsättningar för en särpräglad och rik byggnadskultur. Bergsmännen blev föregångare inom byggandet och uppförde påkostade bergsmansgårdar. Exempelvis introducerades rödfärgen betydligt tidigare i Bergslagen än i jordbruksbygderna. Ett karakteristiskt kännetecken för bergsmansgårdarna är de krönta skorstenarna av gjutjärn. Inredningar med dekorationsmålningar förekom också i dessa miljöer.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Skräddartorp är skyddad som byggnadsminne.

Skyddad år: 2011

Ägare: Grythyttans hembygdsförening