Skommerudden

Skommerudden

På Skommerudden finns en intressant kulturmiljö med ett flertal byggnader av olika slag. Bland dessa utmärker sig ”gammelstugan” från 1870-talets början, ett enkelt bostadshus av en typ som förr var mycket vanlig i skogarna kring Hällefors. Idag finns bara ett fåtal liknande byggnader kvar i länet.

Finsk nybyggare först på udden?

Enligt sägnen ska den första som slog sig ner på udden ha varit en skogsfinne vid namn Mattelainen. Ett stort klippblock på udden kallas än idag ”Mattelainens sten”. Det finns inga skriftliga källor som bekräftar sägnen. Att den finska invandringen var stark kring Hällefors finns däremot dokumenterat. Enligt kartor från 1860-talet fanns vid denna tid två torp på Skomakarudden. Torpen låg på mark som ägdes av Hellefors Bruk. Torparna som bodde där var skyldiga att arbeta ett visst antal dagar åt Hellefors Bruk som hyra. 1868 bodde skräddaren Johan Petter Tångring på det ena av torpen, det torp som beskrivs mer ingående nedan.

Timret till stugan bars hem från skogen

Johan Petter Tångring fick en son som fick namnet Jan-Petter. Denne arbetade som flottare för Helleforsbolaget. Kring 1870 gifte sig Jan-Petter med Ulrika. Till en början bodde paret tillsammans med Jan-Petters föräldrar, i ett äldre bostadshus som idag inte längre finns kvar. I början av 1870-talet byggde Jan-Petter en ny stuga till sin egen familj, strax intill föräldrarnas bostadshus. Det sägs att Jan-Petter byggde huset av timmer som han själv hämtade från den omkringliggande skogen, utan tillåtelse från Hellefors bruk som ägde skogen. Att bryta mot de regler som fanns i kontraktet med bolaget kunde leda till stränga straff, som att man tvingades flytta från torpet. Jan-Petters snedsteg sägs dock ha blivit godkänt av bolaget när det väl blev känt, eftersom Jan-Petter bara tog så mycket virke som han själv orkade bära hem.

Många bodde i den lilla stugan

Till en början bestod det nya huset av bara ett kök. Men efter några år byggdes stugan till med ytterligare ett rum. Virket till detta hämtades från en gammal kvarnstuga i närheten. I huset bodde sedan Jan-Petter och hans fru Ulrika med sina sju barn, av vilka fem nådde vuxen ålder. En av döttrarna bodde kvar även som vuxen med sin make i stugan, tillsammans med föräldrarna. Först 1914 flyttade det yngre paret till en intilliggande byggnad som uppförts av skogsbolaget. Jan-Petter och Ulrika bodde kvar i gammelstugan till sin död i slutet av 1920-talet. Därefter har gammelstugan stått obebodd, med undantag för den period på ungefär ett år då det nya bostadshuset byggdes till och man tillfälligt flyttade ut till gammelstugan.

Ett vanligt hus som idag är ovanligt

Till de båda bostadshusen hör idag även flera ekonomibyggnader från 1800-talets senare del och 1900-talets första hälft. Här finns exempel en ladugårdslänga, en vedbod, en torkbastu och en snickarstuga. Tillsammans utgör de en unik kulturmiljö med en stor bredd av byggnadstyper. Den så kallade gammelstugan är kanske den märkligaste byggnaden. Den representerar en enkel byggnadstyp som tidigare var mycket vanlig i Bergslagen under bergsbrukets storhetstid, men som sedan försvunnit en efter en. I Örebro län finns endast ett fåtal byggnader av denna ålderdomliga karaktär, bevarade på sin ursprungliga plats.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Skommerudden är skyddad som byggnadsminne.

Skyddat år: 2007

Ägare: Privat

Tänk på: Fastigheten är privatägd och inte öppen för allmänheten.