Olaus Petri kyrka, Örebro

Olaus Petri kyrka

Olaus Petri kyrka som byggdes 1908-12, ligger i norra delen av innerstaden i Örebro. Det är en byggnad där gotisk stil i olika former blandas. Kyrkans yttre visar en nygotisk stil, hemmahörande i 1800-talet, medan det inre av kyrkan har en unggotisk stil med ursprung i 1100-talet. Den gemensamma nämnaren för dessa båda stilar är medeltiden.

Helt nära Storgatan, på dess östra sida, ligger kyrkan med den ljusgrå kalkstensfasaden och det mäktiga tornet. Byggnaden omges av en mindre kyrkotomt, utsträckt i öst-västlig riktning. En smalare kyrkogård sträcker sig i nord-sydlig riktning och är belägen norr om kyrkan. Där finns välbevarade äldre gravar och ett kyrkogårdskapell från 1898. Söder om kyrkan ligger Olaus Petri prästgård och församlingshem, båda tillkomna 1925.

Dekormåleri som togs bort – och återskapades

Kyrkans planform liknar formen hos ett latinskt kors, och över korsmitten hos byggnaden reser sig tornet med sin skifferklädda spira. Tornet finns alltså inte i väster hos denna kyrka. Kyrkorummet är en treskeppig basilika vilket innebär att mittskeppet är högre än de båda sidoskeppen. Stora delar av inredningen har bevarats från kyrkans byggnadstid, men två större renoveringar skall nämnas. 1938 var Erik Fant renoveringsarkitekt, och kyrkorummet slätades ut i den funktionalistiska anda som rådde då. Ett exempel på detta är att det ursprungliga dekormåleriet på väggar och valv avlägsnades. 1938 flyttades också orgeln från sin plats i den norra korsarmen till läktaren i kyrkans västra del. Vid renoveringen 1986-87 återskapades dekormåleriet. Dessa rekonstruktioner är dock inte lika omfattande som det ursprungliga måleriet. Korets dekor målades enligt ett äldre förslag som inte blev genomfört när kyrkan byggdes. Jerk Alton var arkitekt vid denna renovering då det även skedde förändringar som var funktionellt och liturgiskt inriktade.

Glasmålningar av Carl Almqvist

I den norra korsarmen – där orgeln från början fanns – skapades 1955 ett andaktskapell: Mäster Larskapellet. I den södra korsarmen, på tvärskeppets sydsida, finns det tre fönster med glasmålningar vars motiv är hämtade ur den kristna passionshistorien. Konstnären som ritat glasmålningarna är Carl Almqvist, född i Örebro 1848, men verksam som glasmålare i England där han avled 1924. De tre fönstren högt ovanför altaret har också glasmålningar av denne konstnär. I mittfönstret avbildas den triumferande Kristus med krona och livets bok, och på vardera sidan därom ses S Paulus och S Petrus. Dessa båda är Strängnäs stifts patroner.

Nygotisk altaruppsats och unggotiska valv

När man kommer in i Olaus Petri kyrka ser man de höga svagt spetsbågiga valven, och om man riktar blicken mot altaret långt framme i koret, syns altaruppsatsen med sitt förgyllda ramverk: fem spetsformade ”portöppningar”. I ramverket är figurer infogade; de är skurna i ekträ, och i den största ”porten” i mitten visas Jesu uppståndelse. Altaruppsatsen med sina spetsformade öppningar är ett tydligt exempel på nygotisk stil. Den är från kyrkans byggnadstid och den är ritad av Adolf Kjellström. Kyrkorummets arkitektur har en unggotisk stil, det vill säga en stil som utvecklades under gotikens första fas.

Gotiken och cistercienserna

Gotiken som arkitekturstil uppstod i Frankrike på 1100-talet, och man talar då ofta om ”spetsbågsstil”, till skillnad från den romanska arkitekturens ”rundbågsstil”. Den franska gotikens framväxt och utbredning hängde mycket ihop med det som utgick från cistercienserna – en ny klosterorden som kom till i Frankrike vid 1100-talets början. Tack vare denna klosterorden uppstod en ny byggnadsstil där man förespråkade en enkel kyrkobyggnad. Kyrkan skulle få sin skönhet genom reglernas klarhet och byggnadsteknikens enkelhet. Cistercienserna grundade kloster även i Sverige, och i Varnhem i Västergötland skedde detta år 1150. Version nummer två av Varnhems klosterkyrka, från 1260 (den första kyrkan eldhärjades), är välbevarad, och har med sin cisterciensiska unggotik varit en förebild vid tillkomsten av Olaus Petri kyrka. I Örebrokyrkans interiör märks unggotiken framförallt i valvens former; de är mycket svagt spetsbågiga. Formerna är inte så långt ifrån de helt rundade bågformerna.

Nygotiken och medeltiden

Olaus Petrikyrkans exteriör är skapad i engelsk nygotik. Sådana byggnadsdetaljer som vi utvändigt kan se, är till exempel de fyra småtornen – de så kallade turellerna – som omringar det stora tornet. Högre upp, där tornspiran börjar, finns det runt om ett antal fialer (miniatyrtorn), och mellan dessa syns de trekantiga formerna som liknar små husgavlar. Många fler spetsformade byggnadselement finns att se i kyrkans kalkstensfasad. Den tidsströmning som kallats ”the gothic revival” växte fram i England under senare delen av 1700-talet för att slå ut i full blom 1826 när Windsor Castle byggdes om i gotisk stil. Det uppstod i England ett beundrande intresse för medeltidens samhälle och för de gamla gotiska byggnadsverken.

Axel Herman Hägg och Adolf Kjellström

I 1860-talets England levde och verkade en skicklig arkitekturillustratör, inflyttad från Sverige. Det var Axel Herman Hägg, som var speciellt inriktad på kyrkoarkitektur och en hängiven anhängare av nygotiken. År 1868 gjorde Adolf Kjellström från Örebro en av sina studieresor till England, och mötte då i London A.H. Hägg. De båda blev nära vänner, och kom därefter att samarbeta när det gällde kyrkoarkitektur. Olaus Petrikyrkan är resultatet av ett sådant samarbete; den ritades av de båda vännerna långt innan byggnationen skedde. Adolf Kjellström som var lektor i byggnadskonst vid Tekniska Gymnasiet, har spelat en mycket stor roll vid Olaus Petrikyrkans tillkomst. Andra uttryck för hans byggnadskonst finns på flera platser i centrala Örebro. Hans egenhändigt ritade villa i nygotisk stil kan beskådas vid Nygatan 51. Där bodde Kjellström i drygt 50 år, fram till sin död 1932. Han var född i Örebro 1834.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Örebro Olaus Petri församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).