Nora Ervalla järnväg

Ånglok Nora järnväg

Järnvägen mellan Nora och Ervalla var landets första normalspåriga järnväg. Tillsammans med sträckan Nora-Gyttorp och alla välbevarade stationshus, banvaktsstugor, broar m m utefter hela sträckan utgör den en värdefull järnvägsmiljö utan motsvarighet i landet.

Järnvägen ersatte hästtransporter

Nora-Ervalla Järnväg invigdes den 17 mars 1856 som Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik. Den är starkt förknippad med bergsbrukets utveckling under samma tid, en verksamhet som sedan 1600-talet haft stor betydelse för hela Sveriges ekonomi. Genom den nya järnvägen kunde järnmalm och tackjärn fraktas snabbt och oberoende av årstid från hyttor och gruvor i Nora och Linde bergslag. Transporterna hade tidigare skett med hästanspända fordon. Oftast vintertid, då det gick att köra med släde även över frusna sjöar och vattendrag. Under sommarhalvåret fick man lasta om till pråmar, vilket både var krångligt och tidsödande.

Järnvägen växer

Den ursprungliga sträckningen mellan Nora och Ervalla var endast 18 km lång, och redan från början fanns planer på att bygga ut banan. 1874 invigdes sträckan mellan Nora och Karlskoga och 1875 färdigställdes sidospåret upp till Pershyttan. År 1876 öppnades sträckan mellan Karlskoga och Otterbäcken. Banan blev främst känd för järntransporter, men svarade även för betydande transporter av trä, olja och skrot. Den var också en mycket viktig transportled för Nitro Nobels explosiva varor, som transporterades mellan Gyttorp och Bofors i Karlskoga. Viss persontrafik förekom till en början, men blev vanlig först under 1940-talet när rälsbussarna började användas.

Järnvägens byggnader

Längs järnvägssträckningen uppfördes att stort antal byggnader och anläggningar för tågtrafikens behov. I Järle, Nora och Gyttorp byggdes stationshus. Järle station byggdes redan 1853-54, två år innan järnvägen stod klar, och anses vara Sveriges äldsta stationshus. Längs banan byggdes också banvaktsstugor med ekonomihus för de anställdas självhushåll. I anslutning till stationen i Nora växte ett helt område fram med en mängd byggnader och anläggningar för järnvägsdriftens alla behov, alltifrån avancerade verkstäder och lokstallar till enklaste kolbod. Ett märkligt byggnadsverk längs järnvägssträckan är bron över Järleån. Den fick sin nuvarande utformning vid en ombyggnad 1905 och är en av de sista broarna i landet som konstruerats med så kallade hängande parabelfackverk.

Från nedläggning till museijärnväg

Järnvägens persontrafik lades ned 1966. Vikande konjunkturer för järn- och stålindustrin ledde till att också godstrafiken lades ner. Den 1 december 1978 gick det sista godståget. Malmbrytningen i Storgruvan i Pershyttan upphörde 1967. Stickspåret till Pershyttan förlorade då sin funktion och revs upp 1975. Samma öde drabbade andra delar av järnvägssträckningen, t ex sträckningen Gyttorp-Bredsjö som revs bort 1979-1980. Under 1980-talet etablerade museiföreningen Nora Bergslags Veteranjärnväg (NBVJ) sin verksamhet med bl a veterantågtrafik längs delar av den ursprungliga sträckan. Stickspåret till Pershyttan rekonstruerades 1988.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Nora Ervalla järnväg med tillhörande anläggningar är skyddade som byggnadsminne.

Skyddad år: 2006.

Ägare: Stiftelse​n Nora järnvägsmuseum och veteranjärnväg.

Nora Ervalla järnväg
 i Riksantikvarieämbetets 
bebyggelseregister Länk till annan webbplats.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss