Nikolai kyrka

Nikolai kyrkan

Nikolai kyrka är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden. Den ligger mitt i centrala Örebro. Den började byggas under 1200-talet, samtidigt som staden Örebro sakta växte fram på åsen vid Svartån.

Nästan jämngammal med Örebro stad

Nikolai kyrka är Närkes största och mest betydelsefulla medeltida kyrka och var från början Örebro stads huvudkyrka. Den började byggas under 1200-talets andra hälft och var färdigbyggd vid mitten av 1300-talet. Kyrkan var till en början tornlös. Fram till början av 1800-talet omgavs kyrkan av en kyrkogård men ersattes då av en ny kyrkogård i söder, nuvarande Södra kyrkogården/Nikolai kyrkogård. Kyrkotomten har därefter gradvis omvandlats till en park.

En stor kyrka i kalksten

Kyrkan är byggd i kalksten och består av ett treskeppigt långhus med tvärskepp. Det vill säga en långsmal byggnadskropp som invändigt delas av i tre ”skepp” med hjälp av två pelarrader, pelare som bär upp de tre takvalven. I väster korsas långhuset av ett tvärgående skepp. Kyrkans ingångar finns i väster samt på långhusets sydsida. Trots att kyrkan än i dag upplevs som stor och pampig, är det inget i jämförelse med hur den måste ha tett sig för samtiden när den byggdes.

Engelbrekts kapell

Under 1400-talet byggdes ett torn i väster av gråsten o tegel. Samma århundrade byggdes även ett sidokapell av tegel på kyrkans norra sida, vilket idag kallas Engelbrektskapellet. Namnet kommer från traditionen som säger att det byggdes som gravkapell över upprorsledaren Engelbrekt, som mördades 1436. Hans grav har dock aldrig hittats.

En kyrka med många årsringar

Under de 700 år kyrkan stått på sin plats mitt i Örebro, har den genomgått en rad reparationer och förändringar. Tornet har till exempel ändrat utseende flera gånger. Efter en brand 1643 fick det en hög och smal spira, vilken under 1770-talet ersattes av en klockformad huv med lanternin (ritad av den välkände arkitekten C F Adelkrantz). Även fönstren har förstorats i omgångar under åren.

Adolf Kjellström och nygotiken

Kyrkans yttre fick sitt nuvarande utseende under omfattande restaureringar mellan åren 1860 till 1900. Kyrkan restaurerades i nygotisk stil under ledning av lektorn vid Tekniska Gymnasiet, Adolf Kjellström. Han var färgad av tidens restaureringsideal och strävade efter att återskapa kyrkan till en den renodlade och helgjutna stil den en gång haft - eller borde ha haft om dåtidens arkitekter haft tillgång till den nya teknikens möjligheter. Bland annat täcktes taket av skiffer (ersatt av kopparplåt 1950), tornet fick ett tak av kalksten och både tak och gavlar fick nya detaljer i nygotisk stil. Adolf Kjellström ledde samtidigt restaureringen av det intilliggande församlingshemmet.

Medeltida stenhuggeri

Även invändigt har kyrkan genomgått många förändringar genom århundradena. Adolf Kjellströms invändiga restaurering har under 1900-talet tagits bort i omgångar. Men en dopfunt av marmor och kalksten från 1889 finns fortfarande kvar, ritad av Adolf Kjellström själv. Dagens kyrkorum präglas i huvudsak av 1962-64 års restaurering som genomfördes efter arkitekt Kurt von Schmalensees ritningar, med syfte att lyfta fram kyrkans medeltida utseende. Bland annat återskapades några medeltida dekormålningar. De huggna detaljerna på de kraftiga stenpelarna hör till de få bevarade ursprungliga medeltida inslagen i kyrkorummet.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Nikolai församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Riksintresse
Nikolai kyrka ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Centrala Örebro (T 20).