Kumla kyrka

Kumla kyrka

Kumla kyrka en ovanlig byggnad där interiören från 1970-talet kanske överraskar besökaren. Samtidigt gömmer kyrkplatsen på intressant historia: en medeltida vallfartskyrka som köpte in värdefulla inventarier på 1400-talet och hade ett eget lokalt helgon, Sankt Torkel.

Längs en gammal färdväg sydöst om Kumla stad ligger Kumla kyrka och den före detta radbyn Kumlaby. Både kyrkomiljön och radbyn är av riksintresse för kulturmiljövården. I området söder om kyrkan finns bland annat kyrkstallar, prästgård, ett äldre och ett nyare församlingshem samt kyrkskola av tegel från år 1900. Tillsammans med kyrka och kyrkogård utgör denna bebyggelse ett samlat sockencentrum.

Ny kyrka färdig 1835

Efter att den gamla medeltida kyrkan rivits 1828–29, uppfördes den nya, mycket stora kyrkan på samma plats och den stod klar 1835. Det är en byggnad i nyklassicistisk stil med ett särskilt dominerande entréparti i väst, format som en antik grekisk tempelgavel. Portalen omges av två kraftiga kolonner som bär upp en trekantsgavel vilken i sin tur är inskriven i en större trekantsgavel. Tornet är indraget i långhuset, men den övre delen med lanternin i toppen skjuter upp ovan västgaveln. I öster finns en absid, men den är inbyggd i långhuset och detta blir på så vis mycket långt när det ses utifrån. En av tidens ledande arkitekter, Axel Nyström, gjorde ritningarna till Kumla kyrka och den ansågs vara hans främsta verk.

Invändig förnyelse efter brand 1968

När man träder in genom ”tempelporten” och kommer in i kyrkorummet, är det ingen 1800-talsmiljö man möts av. Grundstrukturen är visserligen som på 1800-talet: ett högre mittskepp med tunnvalvstak och två lägre sidoskepp som bärs upp av pelare, men hela inredningen förnyades 1971–72 efter den brand som 1968 förstörde kyrkans inre. Det var arkitekt Jerk Alton som ledde återuppbyggandet av kyrkan. Inredningen utformades med tanke på modern liturgi, där exempelvis det fristående altaret är ett viktigt inslag. Altaret av kalksten är här ovanligt stort – monumentalt – och det omges av en likaså monumental väggmålning.

Målad grönska breder ut sig

Hela kyrkorummet är konstnärligt medvetet gestaltat, men det är måleriet på östväggen som dominerar. Med ett grönskande lövverk täcker målningen hela korväggen och korabsiden, och ”grönskan” breder ut sig över både orgel och predikstol med mera. Två bibliska motiv finns med i konstverket, dels Adam och Eva i Edens lustgård, dels en bild av Getsemane. Måleriet är utfört al fresco det vill säga målat med vattenblandad färg på fuktig, nylagd kalkputs. Konstnären är Pär Andersson, född 1926 och mest känd som kyrkokonstnär på 1970- och 1980-talen. I Hardemo kyrka väster om Kumla, finns sedan 1983 två glasmålningar som Pär Andersson ritat.

Interiör i Kumla kyrka

Bilder av Kristus på korset

I Kumla kyrkas främre del finns två moderna krucifix. Det ena, av skulptören Birger Boman, avtecknar sig mot östväggen bakom altaret – mot måleriets himmel. Det andra, av Harry W. Svensson, är ett stort och ovanligt triumfkrucifix, skulpterat i trä och med mycket rött och guld. Det hänger över mittgången, och visar den uppståndne Kristus: Konungen, segraren över ondska och död. En modern dopfunt, utförd av Roland Eckerwall, står i sydöst. Den är av kalksten och utsmyckad med bibliska scener i förgyllt smide. I kyrkans västra del finns ett Mariakors som tillkom 1992.

Medeltida kyrka som växte

I kyrkans östra hälft finns markeringar med avvikande färg i kalkstensgolvet. Det som markeras är läget för den gamla medeltida kyrkan. Mer om denna utplånade kyrka finns information om i det lilla museet i den nuvarande kyrkans torn. Det var en liten, romansk kyrka som uppfördes under 1100-talet men sedan den tillbyggts i etapper, blev den en för sin tid mycket stor kyrka som till viss del liknade Glanshammar. Kumla var en vallfartskyrka och man dyrkade ett lokalt helgon, Sankt Torkel (eller Sankt Torgils).

Altarskåp och madonnabild bevarade

Kyrkan hade stora rikedomar och 1439 inköptes ett förnämligt altarskåp (nu på Statens historiska museum) samt 1473 en madonnabild – Maria med Jesusbarnet i form av en träskulptur (nu på Örebro läns museum). Uppgifterna om de båda köpen kommer från en bevarad räkenskapsbok som nu finns i Uppsala landsarkiv och båda inventarierna är troligtvis tillverkade i Lübeck. Flera av prästerna i Kumla gamla kyrka var prostar över hela Närke, något som visar kyrkans särställning. På kyrkogården fanns ett klocktorn som var en medeltida kastal (försvarstorn), omgiven av en stenmur. Den nuvarande kyrkan är välförsedd vad gäller kyrkklockor. Det hänger tre stycken i tornet – med en sammanlagd vikt på 3350 kg – och i lanterninen i tornets topp finns ett klockspel med 24 klockor.

Det finns mer att läsa om länets kyrkor i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum, 2000.  

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förParkering Parkering

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Kumla församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Riksintresse
Kyrkomiljön ingår i det område av riksintresse för kulturmiljövården som betecknas Kumlaby (T 14).

Hitta hit

Fler besöksmål

I närheten av kyrkan finns gravfältet Älvestakullarna, med högar och stensättningar från järnåldern.

Älvestakullarna

Kontakt

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss