Kräcklinge kyrka

Kräcklinge kyrka

I klockstapeln vid Kräcklinge kyrka hänger en stor intressant kyrkklocka från omkring 1480. Den nuvarande kyrkan utan torn, uppfördes 1766, men innehåller delar av en äldre, liten kyrka från tidig medeltid. Det inre av den nutida byggnaden har en tydlig 1700-talsprägel.

På en rullstensås omgiven av ett öppet odlingslandskap, ligger Kräcklinge kyrka. Den bördiga Kräcklingedalen ligger i Västernärke, och från den enkla sockenkyrkan är det cirka sju kilometer västerut till Fjugesta. Kyrkan omges av flera äldre byggnader, bland annat prästgård, klockarbostad och skola – nu med nya funktioner. Här finns minnena av ett sockencentrum; ytterligare tre byggnader har funnits, däribland ett ålderdomshem.

1700-talskyrka med medeltida föregångare

Den kyrka man nu ser, är tillkommen 1766. Det är en tornlös byggnad med brett vapenhus i väster. Det rektangulära långhuset avslutas i öster med ett tresidigt korparti, och i nordost finns en sakristia. Ytterväggarna, murade av sten, är slätputsade och taket är täckt med skiffer men var från början troligen spåntäckt. Fönsterbågarna har en dekorativ utformning. Den första kyrkan på platsen uppfördes antagligen under tidig medeltid som en liten stenkyrka med torn i väster. Förmodligen gjordes denna kyrka större senare under medeltiden, och i den nuvarande kyrkans murverk, i nordvästra delen, finns delar av den äldre kyrkan bevarade. En mindre byggnad på kyrkogården nära kyrkans västingång, är uppförd 1805, efter en donation gjord av generalmajoren Pehr Lagerhielm på Skoftesta säteri. Det är det Lagerhielmska gravkoret.

Stor medeltida kyrkklocka

I en klockstapel söder om kyrkan hänger en av Närkes mest intressanta medeltida kyrkklockor. Den stora klockan från omkring 1480, har avtryck av pilgrimsmärken från Vadstena och Nidaros samt en otydbar inskription. Nidaros var under medeltiden det officiella namnet på Trondheim, och Nidarosdomen var en välkänd kyrka och ett mål för många pilgrimer. I Tångeråsa kyrka, cirka tolv kilometer sydväst om Kräcklinge, finns en liknande kyrkklocka tillverkad av samme klockgjutare som har skapat Kräcklingeklockan.

Klockstapel från 1600-talet

Kyrkans klockstapel är från 1647-48; timret har daterats dendrokronologiskt, det vill säga man har tagit hjälp av årsringarna i träet. Klockstaplar har funnits i Sverige sedan medeltiden, men de flesta äldre staplar som har bevarats, är från 1600-talet och 1700-talet. I Närke är det vanligast med staplar som har öppen klockbock där klockan hänger mellan vertikala stolpar som stöttas av snedsträvor, och täcks av en huv.

1700-talet återskapat

Kyrkans inre har en tydlig 1700-talsprägel, något som återskapades vid 1954 års renovering. Då tog man fram altaruppsatsens och predikstolens ursprungliga färger samt fönstrens inramande draperingsmålningar som varit överkalkade. Dessutom återfick kyrkan en ny sluten bänkinredning och en sluten altarring. Renoveringsarkitekter var Sven A. Söderholm och Arne Philip, Stockholm. Färgsättningen på bänkarna tillkom vid en renovering 1993. Altaruppsatsen i rokokostil skänktes till kyrkan 1768. Den visar en skulptur av Kristus på korset. Predikstolen med grön marmorering skänktes 1770. Familjer från de stora gårdarna i socknen har förr varit knutna till eller givare av flera kyrkoinventarier. Gårdarna är sådana som Falkenå, Höjen, Skoftesta och Wäsby.

Träskulpturer från Kräcklinge

På den södra väggen i kyrkan finns en äldre altarprydnad: ett altarskåp av inhemsk tillverkning från senmedeltiden. Från denna tid kommer också flera helgonskulpturer liksom ett mycket uttrycksfullt krucifix; dessa konstföremål finns sedan lång tid tillbaka deponerade på Örebro läns museum. De är tillskrivna den så kallade Kräcklingemästaren – ett namn som myntades på 1940-talet. Namnet syftar på en grupp skulpturer av vilka de flesta kommer från Kräcklinge. Den okände konstnären skapade träskulpturer av hög klass, och hans verksamma tid var 1400-talets förra hälft. Kräcklinge kyrka anses ha varit en vallfartskyrka som var helgad åt Sankt Mikael.

 

Mer om länets kyrkor finns att läsa i boken: Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum 2000.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Edsbergs församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).