Klacka-Lerbergs gruvpark

Klacka lerberg gruvpark

Industrin kan med tiden skapa dramatiska landskap. Ett spännande exempel hittar du i Klacka-Lerbergs gruvpark. Bråddjupa gruvhål med tvärbranta väggar och längst ned en kolsvart vattenyta.

Spår efter olika brytningstekniker

Järnmalm har brutits i området sedan medeltiden. Det som gör gruvparken i Klacka-Lerberg så intressant är att här finns synliga spår efter många olika brytningstekniker. Stora mängder järnmalm har hämtats ur berget, fraktats till närliggande hyttor och förvandlats till järn. Den tidiga brytningen skedde genom tillmakning. Berget hettades upp med eld för att det skulle bli skört och spricka. Bergsstycken kunde sedan brytas loss. De tidiga gruvorna var ofta så kallade dagbrott. Det var först när krut började användas, senare nitroglycerin och dynamit, som gruvgångarna letade sig allt längre in och ner i berget. Brytningen upphörde 1932.

Konungastollen

För att frakta ut malm, sten och vatten behövdes invecklade system av schakt, gångar och transportsystem. Den vanligaste metoden var att hissa upp både malm och vatten ur schakten. För att underlätta transporterna började en gruvgång byggas 1761 som skulle mynna ut i det fria, den så kallade Konungastollen. Den 270 meter långa gruvgången tog hela 100 år att få färdig. De första 53 metrarna skapades med den tidsödande tillmakningsmetoden. Större delen av stollen har sprängts fram med hjälp av krut.

Observera att konungastollen är stängd för besökare.

Från bergsmän till gruvbolag

Till en början var det bergsmännen själva som skötte gruvarbetet tillsammans med sina familjer. Senare gick flera bergsmän samman och bildade ett gruvlag. Gruvlaget anställde gruvarbetare som utförde arbetet i gruvan. Malmen som bröts samlades i hopar (murade högar) på malmtorgen. På hösten efter avslutad brytning lottades högarna rättvist ut till gruvans olika delägare. Från 1850-talets slut tog bolag över brytningen fram till 1932, då verksamheten upphörde. I gruvparken finns idag ett 30-tal gruvhål, 10-tal skärpningar (mindre provbrytningar), 8 malmtorg samt ett antal skrotstenshögar. Många av malmtorgen har fortfarande kvar alla eller flera malmhopar, något som är ganska ovanligt i liknande miljöer. Det största gruvhålet, Stora Klackagruvan bestod tidigare av fem mindre gruvhål, vars väggar rasat samman och bildat ett stort gruvhål.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRastplats Rastplats

Fakta

Fornlämningsnr: Nora 10, 268, 269, 270 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fornlämning
Klacka-Lerbergs gruvpark är en fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

Riksintresse
Gruvområdet ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Klacka-Lerbergs gruvpark (T 36).

Hitta hit

Fler besöksmål


I närheten finns även Järnboås kyrka och bergsmansby, som ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

Läs mer om Järnboås kyrka och bergsmansby

 

På andra sidan Fåsjön finns Siggebohyttan, med en bergsmansgård som är skyddad som byggnadsminne.

Läs mer om Siggebohyttans bergsmansgård

Kontakt

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss