Kils kyrka

Kils kyrka

Kils medeltida kyrka omformades vid 1700-talets slut. Det ovanligt stora koret byggdes om och den östligaste delen avskildes till sakristia. Tornet i väster tillkom även då. På den nuvarande sakristians vind finns kalkmålningar som troligtvis är från slutet av 1200-talet.

Kyrkan i Kil cirka en mil nordväst om Örebro, har ett högt läge på Karlslundsåsen. Den omges av slättbygden nära Kilsbergens skarpa förkastningsbrant. Kyrkan av sten är vitputsad med brutet tak, torn i väster, långhus med tvärskepp samt tresidigt kor och sakristia därbakom i öster. Byggnadens murar är till stora delar medeltida, även om kyrkan kraftigt omformades vid 1700-talets slut.

Kyrkan byggs i två etapper

Under 1100-talet anlades kyrkan som en byggnad med korsformad plan, men då uppfördes först bara ett kor med absid (halvrund utbyggnad) samt absidförsedda korsarmar i norr och söder. Efter ett långt uppehåll till cirka 1270, tillfogades ett nästan kvadratiskt långhus med romansk portal i väster – men fortfarande inget torn. Samtidigt förlängdes koret till osedvanlig storlek och dess väggar dekorerades med kalkmålningar. Långhuset var tvåskeppigt med sammanlagt fyra valv, uppburna dels av en mittkolonn, dels av konsoler prydda med ansikten. Konsolerna kan idag fortfarande ses på långhusväggarna.

Moderkyrka för vidsträckt område

Bland Närkes kyrkor, är den i Kil utan tvekan en av de mest intressanta. Den ovanliga planformen med de absidförsedda korsarmarna uppträder i Mellansverige oftast hos domkyrkor och klosterkyrkor. Som landsortskyrka är Kils medeltida kyrka också ovanligt stor. Detta brukar förknippas med bergshanteringens framväxt under medeltiden. En stor del av länets norra bergslag tillhörde då Kils kyrka som var likt en moderkyrka för det stora området. Inom detta hölls det förmodligen lokala gudstjänster i små gruv- och hyttkapell, men vid de stora högtiderna har alla då troligen samlats i huvudkyrkan, såväl lekmän som präster. Det ovanligt stora koret skulle kunna ha med detta att göra; vid vissa tillfällen skulle det inrymma ett prästerskap i tjänst. Man vet att det har funnits korstolar med sammanlagt tolv säten i Kils kyrka.

Genomgripande ombyggnad och torn i väster

Vid en ombyggnad 1779-80 fick den ursprungligen medeltida kyrkan sitt nuvarande utseende. Det var bruksägarna i trakten som var pådrivande, medan sockenborna hellre velat ha enbart reparationer. I kyrkans inre revs valven och ersattes med putsade tunnvalv av bräder. Den östra delen av det långa koret avskildes och blev till sakristia. Denna fick ett lägre tak än kyrkan i övrigt. Den västra delen av koret byggdes om tillsammans med korsarmarna så att det tresidiga kor vi ser idag, blev till. Ett torn under lågt tak uppfördes i väster; den fint formade tornspiran tillkom först 1909.

Stora fönster med ursprungliga glas

Kyrkans omdaning i gustaviansk stil 1779-80 skedde efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. Han var en av den tidens mest kända arkitekter och upphovsman till bland annat Kina slott vid Drottningholm. Hos kyrkan i Kil är de stora fönstren en del i den gustavianska stilen. Vid ombyggnaden murades gamla fönster igen, och nya togs upp med stickbågig form. Fönstren har idag till stor del kvar sina ursprungliga glas med blyspröjsar från 1700-talet. De renoverades 1999 och skyddsfönster monterades på utsidan av dem. Kyrkans exteriör har kvar mycket av sin 1700-talsprägel.

Vapensköldar i torntrappan

För släkten Anrep på Åkerby säteri finns det 16 begravningsvapen som hänger i kyrktornets trappa. Det är en ovanligt komplett serie med vapensköldar från 1600-talet och 1700-talets första år. I den södra korsarmen finns det också en vapensköld med anknytning till ätten Anrep, och under samma korsarm finns en gravkammare för nämnda släkt. Själva kyrkorummets karaktär är en blandning av det som blev till 1779-80 och resultaten av flera renoveringar därefter.

Förändringar i koret 2006

Den senaste renoveringen 2006 – ledd av arkitekt Jerk Alton – medförde flera förändringar i koret. Altaruppsatsen byttes ut mot en ny sådan där nu tre målningar inramas av en nyklassicistisk omfattning med kolonner, listverk och högst upp en trekantsgavel. Några mindre träfigurer från 1600-talets predikstol har infogats i altaruppsatsen. Altarringen från 1780-talet är borttagen, och det gamla fasta altaret har ersatts med ett nytt, fristående altare av kalksten. Takets tunnvalv över långhus och kor har målats i en blå kulör och skugglisten i en markerad grå ton. I övrigt i rummet är bänkinredningen (från 1898) nu delvis ombyggd, och den fick även en ny färgsättning med ljusbrunt och grönt.

Värdefull medeltida konst

I kyrkans norra korsarm finns två skulpturer från 1300-talet: den ena – apostel eller helgon – i ett delvis bevarat, franskt helgonskåp, och den andra en träskulptur som föreställer Sankt Olof, en ofta återkommande helgonbild bland kyrkorna i Närke. Den medeltida kyrkan i Kil var ju också försedd med kalkmålningar – i koret vars östra del nu alltså fungerar som sakristia. De målningar som finns på sakristians vind har varit kända sedan länge, men genom att en trappa upp till vinden nyligen installerades, har de blivit mer tillgängliga. Det är bilder av änglar och detaljrika slingor som kan ses. På en vägg avbildas Marie bebådelse: Ängeln Gabriel som kommer till Maria. I samband med en konservering som gjorts 2013-14, har målningarna undersökts noggrant. Det har visat sig att de har ett mycket högt konstnärligt värde; de kan jämföras med samtida måleri i Centraleuropa, i första hand Tyskland. Målningarna är troligtvis från slutet av 1200-talet, och deras höga konsthistoriska värde understryker att Kils kyrka under medeltiden varit mycket betydelsefull.

 

Det finns mer att läsa om länets kyrkor i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum 2000.  

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Axbergs församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).