Karlsdals kapell

Karlsdals kapell

I den gamla bruksmiljön Karlsdal ligger ett vackert litet kapell från 1840-talet, ritat av den kände arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Kopplingen till bruksmiljön märks bland annat i de spröjsade fönstren, vars spröjs är gjorda av gjutjärn.

Karlsdal är ett samhälle som växt fram kring det järnbruk som funnits på platsen, från 1640-talet till 1930-talet. Av hyttan finns idag bara ruiner kvar medan många av arbetarbostäderna fortfarande står kvar. Här finns även ett fint litet kapell som byggdes åt brukets arbetare. LÄs mer om bruksmiljön Karlsdal.

Kapellbygget som kom av sig

Redan år 1736 önskade bruksägaren Carl Daniel Luthman bygga ett kapell för sina arbetare vid bruket. I sin ansökan till Kungliga Maj:t skrev Luthman: ”En del bor långt över två mil från moderkyrkan, själva vägen är dessutom så besvärlig, isynnerhet höst- och vårtiderna, att man näppeligen kan taga sig fram till fots samt med största livsfara ridande, men alldeles omöjligt för gammal och orkeslöst folk, vilka förmå varken gå eller rida, att åkande passera de branta bergen och höjderna över.”

Bruksägare Luthman fick tillstånd att bygga sitt kapell på villkor att han: ”skulle bidra till kyrko- prästgårds- och annan byggnad vid moderkyrkan samt till ordinarie prästerskapets avlöning.” I samband med tillståndet bestämdes platsen för det tilltänkta kapellet. Det skulle ligga där marken precis sluttar ner mot Svartälvens dalgång, och platsen gavs namnet Carl(s)åsa. Men något kapell byggde aldrig under bruksägare Luthmans tid. Kanske för att han istället lät inreda en kyrksal i sin egen bostad på herrgården. Han lät till och med förse herrgården med ett klocktorn på taket. Den tilltänkta kapellplatsen började däremot användas som kyrkogård på 1780-talet.

Scholanders kapell

Först 100 år efter Luthmans skrivelse till Kungen blåstes nytt liv drömmen om ett eget kapell i Karlsdal. Runt 1840 gav den dåvarande brukspatronen Carl Lindberg ett uppdrag åt arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander att rita det efterlängtade kapellet. Två år senare byggdes slutligen kapellet efter Scholanders ritningar. Kapellet är ett tidigt exempel på den arkitekturstil som kallas nygotik. Typiska för stilen är bland annat de spetsbågiga fönsteröppningarna. Kapellet består av en rektangulär byggnadskropp med en mindre sakristia i öster. Fasaden är putsad och har ett sadeltak täckt med svartmålad, falsad plåt. Entrén flankeras av två gjutna järnkolonner.

Värme från masugnen

Som värmekälla i kapellet användes fram till 1920-talet en typisk metod för orten; glödande masugnsslagg. Den heta slaggen lades på två platser i kapellet där den sedan gav ifrån sig värme under gudstjänsten. Efter gudstjänsten slängdes de avsvalnade stenarna på slaggvarpen.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Karlstads stift

Församling: Karlskoga församling

Skyddad enlig lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Riksintresse
Kapellet ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Karlsdal (T 30).