Karlsdal

Karlsdal hytta

Karlsdal är ett samhälle som växt fram kring det järnbruk som funnits på platsen, från 1640-talet till 1930-talet. Av hyttan finns idag bara ruiner kvar medan många av arbetarbostäderna fortfarande står kvar. Här finns även ett fint litet kapell som byggdes åt brukets arbetare.

Bergslagen blir ledande järnproducent

Under 1600-1700-talet förvandlades Bergslagens vildmark, med småskaliga masugnar och gruvor, till en bubblande gryta av hyttor och bruk. Det krigs- och konflikthärjade Europa ropade under denna tid efter stora mängde järn. I Bergslagen blev snart en ledande producent av järn, här fanns allt som behövdes för produktionen; järn i berget, träd i skogen som kunde omvandlas till träkol och porlande bäckar som kunde ge kraft åt blåsbälgarna. Hit flyttade sedan människorna för att utvinna järnet.

Bergsmanshytta blir bruk

Den första hyttan på platsen fick sina privilegier år 1640 under namnet Nya Älvhyttan. Den drevs av bergsmän och malmen hämtades från Dalkarsberg och egna gruvor i Striberg. Under 1670-talets köptes delar av hyttan upp av det närliggande Kortfors bruk. På 1730-talet byter bruket namn till Carlsdal, efter ägaren Karl Daniel Luthmans svärfar, den tidigare brukspatronen på Kortfors bruk, Karl Dahlström. Hyttan revs och en ny, modernare anläggning byggdes. En järnväg byggdes för att underlätta transporten av den tunga järnmalmen kring 1870-talet. Efter flera ägarbyten blir Karlsdals bruk bolagsägt år 1824. Under bolagstiden moderniserades bruket ännu en gång och fick flera nya verkstäder.

Ett eget samhälle

Allt eftersom bruksverksamheten växte behövdes fler arbetare. Fler och fler byggnader samlades kring bruket. En del av de anställda vid bruket bodde i arbetarbostäder inom området. Det fanns också ett stort antal torp på brukets ägor, där kolare, skogsarbetare och de som körde malmfororna (slädarna) bodde. Här byggdes även ett kapell för arbetarna år 1842 och en skola år 1870. Båda byggnaderna finns kvar idag. Här kan du läsa mer om Karlsdals kapell.

Ett av landets mest kända bruk

Vid Karlsdal tillverkades i första hand kanonkulor men också grytor, mortlar med mera. Under 1740-talet blev Karlsdals bruk Kunglig hovleverantör genom att tillverka och leverera gjutjärnskaminer till Stockholms slott. På 1860-61 anlades i Karlsdal ett av de tidigaste Bessemerverken i Sverige, en engelsk metod för att tillverka smidbart järn av gjutjärn. Här fanns förutom hyttan även sågverk, kvarn och kraftverk Driften vid bruket lades ner 1932. Masugnarna revs 1936 och järnvägen revs upp vid samma tid. Kvar från brukstiden finns dock fortfarande dammen, en f d smedja, en byggnad för gjutmodeller (modelkammare) och en hyttkammare.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering

Fakta

Fornlämning
Karlsdals hyttområde är en fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

Fornlämningsnr: Karlskoga 29:1länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Riksintresse
Kapellet ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Karlsdal, T 30.