Hardemo kyrka

Hardemo kyrka

I ett område som varit bebyggt sedan lång tid tillbaka, uppfördes Hardemo kyrka vid slutet av 1100-talet. Högst upp på Hardemoåsen syns det medeltida grå kalkstenstornet, sammanfogat med det vita långhuset från 1700-talet. Inne i kyrkan finns både originalinredning och nyare inslag från 1900-talets renoveringar.

Innehållsrik kulturmiljö

I jordbrukslandskapet cirka sju kilometer sydväst om Kumla ligger Hardemo kyrka. Den ligger på krönet av en rullstensås: Hardemoåsen som från kyrkan löper söderut med vackra utsikter över slätten. I området runt kyrkan finns flera gravfält, och norr om kyrkogården ligger Torshögen, en av Närkes största gravhögar som sannolikt är från yngre järnålder (400-1050 e Kr). S:t Olofs källa, belägen 250 meter norr om Hardemo kyrka, förknippas enligt lokal tradition med Olof den Helige, Norges helgonkung. Det finns många sägner knutna till denna källa. I miljön söder om kyrkan finns flera byggnader som är karakteristiska för ett sockencentrum, bland annat en kyrkskola från 1903 och en prästgård från 1875. Sockenmagasinet som byggdes 1758 är en kvadratisk vitputsad byggnad med spånklätt pyramidtak. Sådana sockenmagasin som var särskilt vanliga vid 1700-talets mitt, var tänkta som lokala spannmålslager för sockenborna vid nödår. De fick dock större betydelse som ett slags bankinrättningar där man kunde låna ett belopp som motsvarade den mängd säd man lämnat in. Hardemo kyrka är således inlemmad i en kulturhistoriskt rik miljö.

Mäktigt medeltida västtorn

Kyrkogården runt kyrkan följer åsens sluttning, främst i väster. Den stenmur som omger kyrkogården fungerar även som stödmur. Innanför en stor del av muren löper en äldre trädkrans med ädellövträd. En allé norr om kyrkan löper över hela kyrkogården och binder samman dess äldre och yngre delar. Större delen av kyrkogården är täckt med gräs och de gångar som finns är asfalterade. Stenkyrkan som byggdes i Hardemo vid slutet av 1100-talet, hade ett torn i väster samt långhus och ett smalare kor. Idag är det endast tornet hos denna kyrka som finns kvar och vittnar om medeltid. Tornets murverk av kalksten har ingen puts utan står bart, och den pyramidformade tornhuven är spånklädd. Det är ett av Närkes ståtligaste kyrktorn, och liksom flera andra torn i landskapet, har det ett avtrappat murliv det vill säga tornet smalnar av upptill. Högst upp under tornhuven finns ljudöppningarna som är tudelade och burna av dekorerade stenkolonetter – även detta något som är typiskt för Närke. Tornets portal med smidesbeslagen dörr från 1100-talet, fanns från början på det medeltida långhusets sydsida. Portalens överstycke har en relief som visar livsträdsmotivet: ett stiliserat träd, omgivet av två djur.

1700-talskyrka med äldre inslag

När befolkningen ökade under 1700-talet blev Hardemo kyrka för liten samtidigt som den var i dåligt skick. Därför byggdes ett nytt långhus 1766-67. Detta var vitputsat med ett tresidigt avslutat kor, och täckt av ett putsat tunnvalv av trä. Av de gamla inventarierna flyttades en del över till den nya kyrkan, däribland altaruppsatsen och predikstolen som båda är utförda i barockstil, fast vid olika tidpunkter. Sex gravhällar i korgolvet hör också till den äldre kyrkan. De är från 1700-talets första hälft, och fyra av dem berör kyrkoherdar i socknen. En skulptur från 1200-talet finns dessutom med i den nya kyrkan. Det är skulpturen av S:t Olof, som ursprungligen var placerad i ett skåp. Idag saknar den både färg och attribut. S:t Olof är skyddshelgon för Hardemo kyrka.

Renoveringar under 1900-talet

En omfattande renovering skedde 1903, under ledning av stadsarkitekten i Örebro, Magnus Dahlander. Då frilades kalkstensmurarna i tornet när dess puts knackades ned. Kyrkorummet fick nya öppna bänkar och en ny orgel. Väggar och tak fick en rik målad dekor, varav det mesta dock målades över 1931. Det enda som blev kvar, var ett språkband med bibelcitat under taklisten. Detta, för sin tid typiska dekormåleri, är idag något ovanligt i Närke. 1953-54 gjordes en större renovering av kyrkans interiör. Då byttes åter bänkinredningen ut – så att den återigen blev sluten. Predikstolen och altaruppsatsen som tidigare målats om, återfick nu sin ursprungliga färgsättning. Vid renoveringen 1982-83 hette arkitekten Jerk Alton. Då tillkom ett nytt, fristående altare av trä samtidigt som korfönstren försågs med glasmålningar ritade av Pär Andersson. Interiören fick sin nuvarande färgsättning och sakristian fick ny inredning. En ny orgel infogades i kyrkan 1984, och orgelns fasad dekorerades av Pär Andersson. Denne konstnär har även skapat väggmålningar i Kumla kyrka när den återuppbyggdes 1971-72, efter en tidigare brand. Även här, vid återskapandet av Kumla kyrka, hette arkitekten Jerk Alton.

 

Det finns mer att läsa om länets kyrkor i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum 2000.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Hardemo församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Riksintresse
Kyrkomiljön ingår i det område av riksintresse för kulturmiljövården som omfattar Hardemo (T 12).