Enbuskabacken

Enbuskabacken

Alldeles intill Örebro universitet ligger Enbuskabacken. Det är ett av Närkes största forntida gravfält med 160 synliga gravar.

Utgrävningar 1890

Gravfältet hörde troligen till den närliggande byn Östra Mark. Men gravfältet är så stort att det också kan ha använts av fler byar. Gravarna är från vendeltid-vikingatid (550-1050 e.Kr.). Några högar undersöktes år 1890 och arkeologerna fann då att de innehöll brandgravar. Den döde hade bränts tillsammans med vapen och ryttarutrustning. Gravgåvorna visar att det var rika och mäktiga människor som fått sin begravning här.

Området runt Campus för tusen år sedan

Byarna låg tätt under vikingatid och medeltid. Här låg byarna Östra Mark, Näsby, Almby och Tybble som betyder ”den täta bebyggelsen”. Till varje by hörde åkermark men den odlade arealen kan inte ha varit särskilt stor för någon av byarna. Nära gården eller byn fanns också ättebacken. Där var förfäderna begravda och de gav skydd åt sina efterlevande på gården.

Almby och Tybble låg så nära varandra att det var svårt att skilja dem åt. Mitt emellan de båda byarna byggdes Almby kyrka i början av medeltiden och Almby fick sedan ge namn åt hela socknen. Området hade då hög status och långt fram i tiden ägde betydelsefulla adelssläkter det mesta av jorden här.

En stormans begravning?

Bilden visar hur en stormans begravning kunde gå till under järnåldern. På ättebacken förbereds inför likbålet av traktens mäktigaste man. Det ska bli en storslagen begravning. Den döde kläs i sina bästa kläder. Han får med sig svärd och sköld, pilbåge och pilar, spjut, kniv och yxa. Lite mat packas med som färdkost. Även hästen och hunden ska få följa med till nästa liv. När bålet brunnit ut kommer resterna efter den döde samlas i en urna som sedan täcks av den största högen på hela ättebacken. Stormannens hustru väntar barn. Om det blir en pojke kommer han få sin fars namn, vilket man trodde skulle överföra faderns egenskaper till sonen.

Många vackra ängsväxter

Enbuskabackens gravfält sköts idag som ängsmark, där gräs och örter slåttras i slutet av sommaren varje år. Det rika växt- och djurlivet visar att marken på gravfältet hållits öppen under lång tid. På marken bland björkar och flera gamla tallar hittar du om sommaren många hävdgynnade växter, dvs växter som trivs där marken årligen slåttras eller betas. Till exempel blåsuga, vårbrodd, knippfryle, gökärt, svartkämpar, blodnäva, natt och dag, ängsvädd, gullviva och ängsviol.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering

Fakta

Fornlämningsnr: Örebro 19:1länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Antal gravar: 160 synliga gravar

Gravtyp: Högar, stensättningar

Tidsålder: yngre järnålder (400 – 1050 efter Kristi födelse)

Fornlämning
Enbuskabacken är en fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.