Askers kyrka

Askers kyrka

Askers kyrka är sammansatt av det grå kalkstenstornet och det vitputsade långhuset med sitt gråsvarta spåntak. Kyrkorummet är ljust och rymligt, och domineras av en stor altaruppsats i nyklassicistisk stil. Altartavlans motiv är Nattvarden, och den målades 1742.

På en höjd som är utsträckt i det omgivande slättlandskapet ligger Askers kyrka och kyrkby. Söderut i socknen övergår slätten i skogsbygd. Kyrkans läge uppe på höjden har medverkat till kyrkogårdens arkitektoniska utformning; de västra och södra delarna av kyrkogården har terrassystem med trappor och murar av kalksten. Hela kyrkogården omges av en stenmur, och vid flera av murens entréer finns det järngrindar som är målade i svart.

Medeltidskyrka ersatt av ny byggnad på 1700-talet

Från den ena av murens två västliga entréer leder en lång trappa upp till kyrkans västra port, i tornet. Detta torn med oputsade fasader där kalkstenen är synlig, är trots ett lite medeltida utseende av senare datum. Det byggdes 1858, och tillfogades då till långhuset samtidigt som en äldre klockstapel revs. Kyrkans vitputsade långhus är tillkommet på 1700-talet, och det tresidigt avslutade korpartiet samt det markanta spåntäckta taket ger en viss karaktär åt kyrkans utseende. Någon gång under medeltiden uppfördes den ursprungliga stenkyrka som – likt många andra kyrkor i Örebro län – ersattes av en större byggnad under 1700-talet. Delar av den medeltida kyrkan kan eventuellt ingå i den norra väggens murverk hos nuvarande kyrkobyggnad.

Vid rymd och stor altaruppsats

När man stigit in i Askers kyrka, står man i ett stort ljust rum. Där finns stora fönster och vid rymd upp mot det tunnvälvda taket. Framme i koret syns vad som liknar kortsidan av ett antikt grekiskt tempel: två kolonner på vardera sidan om mittöppningen bär upp trekantsgaveln där kraftiga gyllene solstrålar fyller hela tympanonfältet. Det är en ovanligt stor altaruppsats, och den har en nyklassicistisk stil. Den blir tydlig för hela rummet, som på så vis får en nyklassicistisk prägel. Altaruppsatsen är från 1826, och stilen ifråga var i Sverige aktuell till omkring 1850 (då gäller det arkitekturen). Det handlade om en starkt förnyad inspiration från den klassiska antiken. År 1748 gjordes arkeologiska utgrävningar av två romerska städer: Pompeji och Herculaneum. Fynden vid dessa utgrävningar fick stor betydelse vid uppkomsten av nyklassicismen. Några nyckelord vad gäller byggnadskonsten inom denna stilströmning, är realism, renhet och monumental enkelhet.

Altartavla inramad av antika former

I mitten av altaruppsatsen finns den stora altartavlan med kraftig gyllene ram. Den målades 1742 av G.E. Schröder som var hovmålare i Stockholm. Tavlans motiv är Nattvarden, som här alltså omges av antika grekiska formelement: kolonnerna med trekantsgaveln som efterliknar en del av ett grekiskt tempel. Ett kristet innehåll samspelar här på så vis med de antika formerna som minner om en förkristen tid. Altaruppsatsen har hög hantverksmässig kvalitet, och detsamma gäller för predikstolen. Den senare är troligtvis lika gammal som 1700-talskyrkan, och med sina svängda former utförd i rokokostil. Predikstolen kan endast nås inifrån sakristian.

Renovering på 1960-talet

Ett par större renoveringar har skett under 1900-talet, och den som till stor del påverkat det kyrkorum vi ser idag, är renoveringen 1961-62. Arkitekten då, var Claes Laurent från Stockholm, och det man strävade efter var att återskapa den äldre interiören från 1700-talet. Ett exempel på en sådan förändring var att man återinförde en – ny – sluten bänkinredning.

Kyrkobrand och återuppbyggnad

Kyrkans byggnadshistoria inrymmer en viss dramatik; den byggnad som 1741 ersatte den gamla medeltidskyrkan, drabbades av ett åsknedslag den 21 juli 1764, och då eldhärjades både kyrkan och klockstapeln. År 1768 var kyrkan återställd igen, och byggnaden fick det utseende som den har idag. Tornet tillkom ju dock 90 år senare det vill säga 1858. I miljön kring Askers kyrka finns flera av de byggnader som brukar tillhöra ett sockencentrum, bland annat ett sockenmagasin, en före detta kyrkskola, en prästgård och ett församlingshem. Här finns ett välbevarat sockencentrum.

Det finns mer att läsa om länets kyrkor i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum 2000.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Askers församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).