Mänskliga rättigheter

Länsstyrelsen arbetar utifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt, och ger stöd till kommuner och andra aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter.

Invånare som söker kontakt med det offentliga eller är beroende av dess service har att rätt bemötas respektfullt. Invånare som upplever hot eller missaktning från andra ska kunna förvänta sig motåtgärder från det allmänna. Invånare som stöter på hinder mot att delta i samhället ska ges understöd för att förutsättningarna ska förbättras.

Politiska rättigheter

Politiska rättigheter skyddar invånarens inflytande. Invånare har rätt att bilda sig en egen uppfattning och ge uttryck för den. De har rätt att tillhöra en religion eller trosuppfattning av valfritt slag, eller att avstå från religion. Invånare har rätt att ingå i föreningar och nätverk. De har rätt att demonstrera och delta i samhällsutvecklingen. De har rätt att inhämta information, att rösta i allmänna val och att ställa upp på valbar plats.

Medborgerliga rättigheter

Medborgerliga rättigheter skyddar invånarens personliga säkerhet och integritet. Invånare har rätt att inte utsättas för olaga frihetsberövande, tvångsmedicinering eller andra angrepp på säkerheten. De har rätt att få sin sak prövad av en domstol och inte uppfattas som misstänkta för ett brott innan det motsatta är bevisat. Invånare har rätt att rikta klagomål mot de som utsätter andra för övergrepp. Invånare ska få röra sig fritt inom landets gränser.

Ekonomiska rättigheter

De ekonomiska rättigheterna skyddar invånares ekonomiska säkerhet. Invånare har rätt att utföra ett betalt arbete, till rättvisa och godtagbara arbetsvillkor. De har rätt att organisera sig på arbetet och till socialförsäkringar i händelse av sjukdom, skada, funktionsnedsättning, arbetslöshet eller föräldraledighet. Invånare har rätt att oavsett inkomster uppleva en godtagbar levnadsstandard. Det innebar en trygg tillgång till grundläggande förnödenheter som mat, vatten, bostad, värme och kläder, med mera.

Sociala rättigheter

Sociala rättigheter skyddar invånarens sociala handlingsförmåga. Invånare har till exempel rätt till en hälsa av högsta möjliga nivå. De ska skyddas från hälsovådliga och giftiga ämnen i naturen, kunna erhålla vård och att dra nytta av folkhälsofrämjande program mot missbruk, tuberkulos, utbredda cancerformer, med flera. De har rätt till ett tryggt familjeliv och att som barn skyddas mot övergrepp och exploatering i alla dess former.

Kulturella rättigheter

Kulturella rättigheter skyddar invånarens kulturella identitet. Invånare har rätt till grundskola. De ska inte på osakliga grunder uteslutas från högre utbildningar. Utbildning ska uppmuntra till en anda av respekt för de mänskliga rättigheterna. All invånare har rätt att delta i kulturlivet. De ska kunna fira kulturella högtider och delta i seder de identifierar sig med. Deras upphovsmannarätt ska vara skyddad. Invånare ska kunna dra nytta av forskningens framsteg och innovationer.

Allmänna principer

Alla ha rätt till samma rättigheter och till lika skydd av rättigheterna oavsett exempelvis kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsförmåga, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Vidare ska den som upplever att rättigheterna kränks kunna framföra klagomål och få upprättelse. Barnet har rätt till ett särskilt skydd. I barnkonventionen gestaltas detta bland annat med rätten till personlig utveckling, att få komma till tals och få sina intressen satta i första rummet, i relation till alla beslut som berör barnet. På motsvarande sätt har det inrättats särskilda regler gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns också ett förstärkt skydd mot rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor och mot tortyr i det internationella regelverket.

Det offentliga ansvaret

Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Det är en förutsättning för att invånaren – eller rättighetsinnehavaren – ska kunna hävda sin integritet, använda sin handlingsförmåga och begära sig värdig på lika villkor som den övriga befolkningen.

Det offentliga ansvaret för mänskliga rättigheter är inskrivet i regeringsformen och andra lagar. Det förstärks av Sveriges internationella åtaganden, som reglereras i konventioner som riksdagen och regeringen tillträtt, för hela den offentliga sektorn.

Vad gör Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen kommer i kontakt med invånarens rättigheter på olika sätt. Det sker i vanliga upplysningsärenden eller under beslut om olika tillstånd. Det sker genom förebyggande verksamhet på det sociala området, till exempel de våldsförebyggande uppdragen. Det sker även genom verksamhet som på sikt underlättar alla invånares vardag, som samhällsplanering eller integration.

När vi kommer i kontakt frågor om de mänskliga rättigheterna ska vi inte ta för givet att invånaren själv har en förmåga att försvara dem, eller att hen inte möter särskilda hinder eller svårigheter för att använda dem. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt. Eventuella risker eller tillkortakommanden ska undanröjas innan det leder till kränkningar eller värre problem.

Ju större handlingsutrymmet är, ju högre påverkan kan ett proaktivt arbete med de mänskliga rättigheterna få. Därför söker vi samsyn och samarbete med kommuner och andra aktörer i länet kring de mänskliga rättigheternas betydelse och arbetssätt.

Regeringen har även betonat att Länsstyrelsen har en viktig roll för att de mänskliga rättigheterna når genomslag på regional och lokal nivå. Vi ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i verksamheten och samtidigt utgöra ett stöd för kommunernas eller andra aktörers arbete på området.

Det rättighetsbaserade arbetssättet

Det rättighetsbaserade arbetssättet är en metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Metoden utvecklades av FN:s utvecklingsorgan under 2000-talet och har successivt spritt sig bland offentliga aktörer.

Länsstyrelsen tillämpar ett rättighetsbaserat arbetssätt i flera frågor. Tillvägagångssättet är en enkel men princip-fast modell. Först klargör handläggare på myndigheten verksamhetens samband med de mänskliga rättigheterna. Därefter inhämtar handläggarna uppgifter om invånarnas perspektiv på det sambandet. Uppgifterna analyseras och med stöd i slutsatserna tillämpar myndigheten rättssäkra medel för att förebygga risker eller motverka befintliga brister inom ansvarsområdet.

Länsstyrelsernas modell bygger också på beprövade rekommendationer för ett systematiskt genomförande av arbetssättet. Ledningen har ett ansvar för att arbetssättet införlivas i de ordinarie lednings- och uppföljningsrutinerna. Det bör finnas en kontinuerlig kompetensutvecklingsplan, som inkluderar chefer men även strateger och handläggare. Myndigheten bör inrätta en särskilt sakkunnig på området, med brett handlingsutrymme vad det gäller stöd och rådgivningsinsatser på myndigheten.

Länsstyrelserna har också utarbetat ett generellt verktyg för det rättighetsbaserade arbetssättet, avsett som ett grundläggande stöd för den organisation eller verksamhet som ännu inte utvecklat en egen policy eller ansats till frågan.

Mänskliga rättigheter - metodstod för rättighetsbaserat arbetssättPDF

Hur väl uppfylls de mänskliga rättigheterna i Sverige?

FN har inrättat granskningsorgan för de mänskliga rättigheterna. De bedömer hur väl Sverige och andra medlemsländer i FN lever upp till sina folkrättsliga åtaganden för mänskliga rättigheter.

Under 2016 granskade två av FN:s granskningsorgan Sverige. Det gällde dels FN:s kommitté för ekonomiska. sociala och kulturella rättigheter, dels FN:s kommitté för medborgerliga och politiska rättigheter.

Länsstyrelsen har uppmärksammat kommittéernas slutsatser i en publikation som heter På tal om mänskliga rättigheter. Den presenterar rekommendationer som rör de regionala och lokala myndigheterna med hjälp av offentlig statistik från de olika länen.

På tal om mänskliga rättigheter 2017PDF

United Nations Human Rightslänk till annan webbplats

Webbplats för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Omfångsrikt och stundtals krävande material från FN om de mänskliga rättigheternas ställning runt om i världen, FN:s insatser på området och massvis med fördjupning på olika rättighetsteman. Huvudspråk på sajten är engelska, med mycket material har översatts till de andra FN-språken.

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheterlänk till annan webbplats

Regeringens särskilda websida för mänskliga rättigheter, med offentliga nyheter, information om Sveriges internationella åtaganden, internationell granskning av Sverige, UD:s rapporter om mänskliga rättigheter i andra länder, det nationella arbetet för mänskliga rättigheter, med mycket mera.

Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats

Diskrimineringsombudsmannens hemsida. Här hittar du information om den svenska diskrimineringslagen, hur en går till väga för att väcka ett klagomål om diskriminering, samt olika metoder för att förebygga diskriminering i skolan, på arbetsplatsen, och inom andra samhällsområden.

Barnombudsmannenlänk till annan webbplats

Barnombudsmannens webbplats. Här hittar du information om barnets rättigheter och barnkonventionen, statistik om barn och ungas uppväxtvillkor, Barnombudsmannens rapporter om uppväxtvillkor i Sverige, material från FN:s kommitté för barnets rättigheter översatt till svenska, med mera.

Myndigheten för delaktighetlänk till annan webbplats

Webbplats för Myndigheten för delaktighet. Här hittar du information om tillgänglighet i samhället. Webb-platsen innehåller också mycket information om det offentligas ansvar och arbete enligt konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Forum för levande historialänk till annan webbplats

Forum för levande historia tillhandahåller information och utbildningsmaterial om angrepp på de mänskliga rättigheterna i modern tid, såsom förintelsen, folkmorden i Bosnien och Rwanda, med mera. På web-platsen kan du också orientera dig i frågor om rasism i det svenska samhället och mycket mer.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län


Katarina Sandling Jonsson

Handläggare