Nationella minoriteter

År 2000 anslöt sig Sverige till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om minoritetsspråk. Genom denna anslutning erkändes judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter och jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli som minoritetsspråk.

Den svenska minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteternas språk och kulturer. Sveriges internationella förpliktelser innebär att vissa minoritetsrättigheter ska förverkligas i hela landet genom ett grundskydd. Dessutom gäller särskilda rättigheter för finska, meänkieli och samiska inom så kallade förvaltningsområden.

Ska främja språk och kultur

Samtliga kommuner och myndigheter ska skydda och främja nationella minoriteters språk och kulturer genom ett grundskydd.

Det så kallade grundskyddet innebär att:

  • förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs,
  • det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige,
  • barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt,
  • förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Skyldigheter för finska meänkieli och samiska

Kommuner och myndigheter som har särskilda skyldigheter för finska, meänkieli och samiska.

Dessutom gäller särskilda rättigheter för finsk-, samisk- och meänkieli talande inom så kallade förvaltningsområden. Dessa rättigheter är bland annat att:

  • enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare,
  • myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk,
  • förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken,
  • kommuner har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta.

Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsammans med Sametinget ansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landets kommuner och myndigheter.

Sametinget ansvarar för frågor som rör samer och de samiska språken. Länsstyrelsen ansvarar för frågor som rör judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt jiddisch, romani chib, finska och meänkieli.

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och innebär att minoritetsspråken ska skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor.

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråklänk till annan webbplats

Kartor över vilka kommuner och landsting/regioner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska.

Karta över kommuner och landsting/regioner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska

Mer information finns på www.minoritet.selänk till annan webbplats

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län