Krisberedskap

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Vi ansvarar för att:

  • nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
  • samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris
  • information till allmänhet och media samordnas
  • inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna åtföra erfarenheter efter en samhällsstörning.

Tjänsteman i beredskap fungerar som en väg in i Länsstyrelsens organisation vid samhällsstörningar, för myndigheter och aktörer som har en roll eller funktion vid dessa tillfällen.

Huvuduppgiften är att upptäcka, verifiera, larma, samt initiera och samordna det inledande arbetet. Tjänsteman i beredskap ska även informera vid allvarliga kriser som berör länet. TiB tjänstgör dygnet runt årets alla dagar och kan nås via SOS Alarm.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. ​Den 28 maj - 3 juni 2018 arrangerar MSB Krisberedskapsveckan i Sverige tillsammans med landets kommuner.

Nytt för 2018 års kampanj
Det är andra året i rad som MSB anordnar Krisberedskapsveckan. Inför årets kampanj är det en del som är nytt jämfört med föregående år.

  • En broschyr, "Om krisen eller kriget kommer", skickas hem till alla hushåll i Sverige mellan den 28 maj-3 juni. Mer om innehållet i broschyren finns på MSB:s hemsidalänk till annan webbplats.
  • Temapaket om krisberedskap har skickats ut till alla högstadieskolor i landet. I paketet ingår en diskussionsduk, en lärarhandledning och en lärarpresentation för att presentera ämnet.

Den 21 maj - 29 juni har MSB öppet ett kontaktcentrum dit man kan vända sig för att få svar på sina frågor om krisberedskap. Kontaktuppgifter och svar på de vanligaste frågorna finns på www.dinsakerhet.selänk till annan webbplats

Kommunerna viktigast
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är initiativtagare till veckan, men de viktigaste aktörerna under Krisberedskapsveckan är landets kommuner. Kommunerna står nära medborgarna och vet hur de bäst kan nå ut till och skapa dialog med sina invånare. Alla kommuner är välkomna att delta i kampanjen.

Varje kommun kan fritt använda det kampanjmaterial som MSB har tagit fram. På MSB:s hemsida finns både tryckt och digitalt material samt en bildbank som som kommunerna kan använda. Materialet finns tillgängligt på www.msb.se/krisberedskapsveckanlänk till annan webbplats.

MSB har också tagit fram en Kommunikationsguide med praktiska tips om riskkommunikation och vad man bör tänka på.

Långsiktig utveckling
Krisberedskapsveckan är tänkt att bli en årligt återkommande satsning. MSB vill underlätta framför allt för kommunerna när det gäller att kommunicera och väcka invånarnas engagemang för vår gemensamma säkerhet och beredskap. Många kommuner har också efterlyst hjälp med att utveckla sin riskkommunikation, och med att öka människors möjligheter att hantera svåra påfrestningar på samhället.

För löpande information och uppdateringar om veckan, anmäl dig till kommande utskick på e-postadressen Krisberedskapsveckan@msb.se. För ännu mer fördjupad information, se gärna uppstartskonferensen från 22 mars i Stockholm. Den går att se på MSB:s YouTubekanallänk till annan webbplats.

Mer material
Kommunikationsguide för kommunerlänk till annan webbplats
Kampanjmateriallänk till annan webbplats
FAQ om Krisberedskapsveckanlänk till annan webbplats

En viktig del av vårt arbete med krisberedskap är att bygga upp nätverk för samarbete och samverkan. Nätverken finns för att skapa goda kontakter med olika krishanteringsaktörer redan innan en kris uppstår, öka vår gemensamma kunskap och göra gemensamma förberedelser för att underlätta samarbete under en kris.

Länsstyrelsen driver och deltar i flera olika typer av nätverk. Några av nätverken är:

  • Regionala rådet - samverkans- och samordningsforum i länet med syfte att framföra information, utveckla former för samordning och inriktning samt erfarenhetsåterföring.
  • Kriskommunikationsnätverk – forum för samordning och utveckling av kriskommunikation och informationssamordning i länet.
  • Rakel – forum för samordning och utveckling kring användningen av Rakel i länet.
  • BD-säk - forum för samverkan inom säkerhets- och krisberedskapsfrågor.
  • Räddningschefsträff - forum för samverkan och informationsutbyte inom räddningstjänstområdet och lagen om skydd mot olyckor.
  • Älvgrupp Luleälv - Samordna beredskapsplaneringen vid dammbrott i Luleälven.
  • Totalförsvarsplanering - Forum för att stärka totalförsvarsförmågan inom länet.
  • Regional samordningsfunktion för farliga ämnen - Att skapa en hållbar och långsiktig samverkan och förmåga mellan lokala och regionala aktörer i länet, inom området för farliga ämnen.

I Norrbottens län finns många samhällsviktiga anläggningar som är av stor eller avgörande betydelse för länet och i många fall även för hela landet. För att förbättra skyddet av anläggningarna kan ansökan om skyddsobjekt göras hos Länsstyrelsen.

Enligt Skyddslag (2010:305) och Skyddsförordningen (2010:523) får Länsstyrelsen förklara vissa typer av anläggningar och områden som skyddsobjekt. Bestämmelserna syftar framför allt till att ge ett ökat juridiskt skydd mot sabotage, terrorism, spioneri samt grovt rån. Av skyddslagen framgår vilka olika typer av anläggningar och områden som får förklaras som skyddsobjekt.

Ett beslut om skyddsobjekt innebär vanligtvis att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet kan också förenas med ett förbud att fotografera eller göra andra avbildningar av eller inom skyddsobjektet. I ett vattenområde kan Länsstyrelsen även besluta om förbud att bada, dyka, ankra och fiska. Alla skyddsobjekt måste vara tydligt skyltade. Före ett beslut om skyddsobjekt måste Länsstyrelsen alltid göra en noggrann intresseavvägning.

Beslutet får så långt det är möjligt inte medföra skada eller olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen. Det får inte vara mer omfattande eller ingripande än vad som är nödvändigt för att tillgodose behovet av skydd.

Tillfälliga skyddsobjekt
Skyddslagen ger också Länsstyrelsen möjlighet att besluta om s.k. tillfälligt skyddsobjekt för att skydda allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet. Ansökan om skyddsobjekt sker med blanketten Ansökan om skyddsobjekt.

Ansökan om skyddsobjekt

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om skyddsobjektPDF
  2. Skicka din ansökan till:
    Länsstyrelsen i Norrbottens län
    971 86 LULEÅ

    eller till
    norrbotten@lansstyrelsen.se

    Innehåller din ansökan uppgifter som omfattas av sekretess? Då ska ansökan inte skickas med e-post utan med rekommenderad post och i säkerhetskuvert.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län