Skötsel av skyddad natur

Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.

I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.

Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.

För dig som besökare

För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.

Kontakta länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.

Skötsel av skyddad natur i Norrbottens län

Ansvaret för förvaltningen av statliga naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden i länet ligger på Länsstyrelsens fältenhet. De skyddade områden som ingår i världsarvet Laponia förvaltas dock av föreningen Laponiatjuottjudus.

Skötseln utförs enligt framtagna planer och program. För nationalparkerna och vissa naturreservat finns förvaltnings- eller skötselråd där Länsstyrelsen samråder om skötseln. För några områden har vi skötselavtal med entreprenörer eller organisationer. Länsstyrelsen har även ett regionalt förvaltningsprogram där övergripande prioriteringar framgår. Det grundar sig i sin tur på Naturvårdsverkets riktlinjer för förvaltning av skyddad natur.

Skötseln av skyddade områden prioriteras enligt följande:

  1. Säkerhet.
    Åtgärder för människors säkerhet när det gäller anläggningar kommer alltid att prioriteras högst. Det gäller både det statliga ledsystemet och skyddade områden.
  2. Nationalparker.
    Sveriges nationalparker har en särställning i naturskyddet, både för sina naturvärden och som besöksmål.
  3. Naturreservat.
    Länsstyrelsen klassificerar naturreservaten ur ett friluftslivsperspektiv, i samråd med kommunerna. Utifrån det prioriteras skötsel och anläggningar i de mest besöksintressanta naturreservaten runt om i länet.

Parallellt med ovanstående prioriteringar prioriterar vi även den naturvårdande skötseln. Inom den kan helt andra områden kan bli aktuella för åtgärder.

 

 

  • Naturvårdsbränning. Förr brann cirka 1% av våra skogar. Numera brinner endast 0,016%. För att återskapa skogens naturliga dynamik och hjälpa de arter som är beroende av brand utförs därför planerade bränningar i naturvårdande syfte. I år planerar vi bränningar i naturreservaten Tervavuoma och Jylkkyvaara, i Pajala kommun.
    Bränningarna sker inom projektet Life Taigalänk till annan webbplats.  
    Folder om bränning och Life Taiga i Norrbottens länPDF
  • Slåtter av ängsmark inom Natura 2000. I år slås bland annat gräsmarker i naturreservaten Vasikkavuoma, Yraftdeltat, Jupukka, Rosfors och Selets bruk och i Natura 2000-områdena Aktse, Kuldholmen och Persbacken. Flera områden sköts av föreningar eller privata. Slåtter gynnar kärlväxter och insekter knutna till sådana gräsmarker.
  • Borttagande av Contorta-tall inom naturreservat. Vi inventerar och röjer bort oönskad Contorta, som är ett främmande trädslag i Sverige och främmande arter ska inte förekomma i naturreservat. Vid avveckling av Contorta avverkas träden och kottarna förs bort eller förstörs för att nya träd inte ska kunna växa upp.
  • Stängsling för att gynna uppkomsten av lövträd. I år ser vi till de tio stängsel som finns uppsatta för att gynna lövträd som är en bristvara i dagens skogar. Stängsel hindrar älg och annat vilt från att beta ner lövplantorna. Stängslet tas bort när lövträden är 6-7 meter höga.
  • Skötsel av våtmarker i eller i anslutning till skyddad natur. Bland annat återställande av våtmarker som har dikats ut, för att återställa en naturlig hydrologi.
  • Upprustning av naturreservat. Vi rustar under året upp de mest publika reservaten med ny spång, eldplatser, rivning av trasiga vindskydd, ny information med mera. Upprustningsprojekt pågår bland annat i: Arvidsjaur: Lamburträsk, Reivo, Vittjåkk-Akkanålke, Gällivare: Dundret, Jokkmokk: Serri och Kronogård, Kalix: Likskär, Älvsbyn: Rackberget, Luleå: Bälingeberget, Pajala: Jupukka samt Överkalix: Malungsberget.
  • Flera mindre åtgärder i ytterligare naturreservat, bland annat i samarbete med Skogsstyrelsen/naturnära jobb.
  • Påbörjad upprustning Haparanda skärgårds nationalpark.
  • Gränsmarkeringar av skyddade områden.
  • Uppföljning och genomförande av åtgärder för hotade arter, bland annat hänggräs och fjällräv.
  • Uppföljning av naturtypsskötsel: inventeringar före och efter bränning, uppföljning av genomförda bränder, inventeringar av gräsmarker.
  • Besökarenkät i fem naturreservat för uppföljning av friluftslivsmål och anläggningsskötsel.

Uppföljning

Varje år följer vi upp skötseln för att kontrollera att förvaltningen är effektiv och når uppställda mål. Vi rapporterar bland annat in läget för arter och naturtyper till regeringen och EU, som följer att vi uppnår målen med skyddet. Vi följer också upp och utvärderar de åtgärder vi genomför, både när det gäller naturvård och friluftsliv.

 

En del arter är sällsynta och finns bara i ett fåtal reservat. Flera naturtyper och arter ingår i det Europeiska nätverket Natura 2000 . Vart sjätte år rapporterar Sverige hur de mår. Därför gör vi olika inventeringar för att ta reda på om naturtyperna är i gott skick och i hur stort antal arterna finns. Om de är i dåligt skick planerar vi in vilka åtgärder vi ska göra för att förbättra läget.

Om det behövs naturvårdande skötselåtgärder till exempel naturvårdsbränning, borttagning av contortatall, lövstängsling eller restaurering av slåttermark, är det viktigt att följa upp skötseln efteråt. På så sätt lär vi oss om hur olika metoder fungerar och ser till att resultatet blir bra.  

De skyddade områdena är till för att skydda naturen och arterna som finns där. Men de är även viktiga för friluftslivet. Vissa platser har många besökare. Då kan det behövas anordningar som till exempel spångning för att minska slitaget på naturen. Genom enkäter och fältbesök följer vi upp att naturen och arterna inte störs av besökstrycket och att besökaren är nöjd.

  • Besökarenkät i Abisko nationalpark 2012
  • Inventering av hänggräs i fem områden 2012-2013
  • Intensivövervakning av hänggräs i Storgrundet 2012-2015
  • Inventering av 21 betes- och slåttermarker 2012-2014
  • Inventering av ävjepilört i fyra områden 2013
  • Inventering av laven långskägg i tre områden 2013
  • Uppföljning av lövstängslingar i fem områden 2014
  • Insektsfällor och uppföljning efter naturvårdsbränning i Västra Gangsjajaure 2013, Gårdliden 2014 och Vuotnaape 2015.
  • Insektsfällor och uppföljning efter naturliga bränder i Serri 2013, Bälingeberget 2015 och Torneträsk-Soppero 2015.
  • Inventering av norna i åtta områden 2015
  • Vattenkemi, djur- och växtplankton samt nätprovfiske i Gammelstadsvikens naturreservat 2015

Samverkan och skötselavtal

Samverkan med lokala intressenter är viktigt för Länsstyrelsen. Varje nationalpark har ett förvaltningsråd som träffas årligen. I dem ingår kommunen, samebyar, turismentreprenörer och andra intressenter. Ett fåtal naturreservat har motsvarande skötselråd. För flera skyddade naturområden har Länsstyrelsen skötselavtal. Det är avtal som skrivits med markägaren eller annan aktör för till exempel uppsikt av anläggningar, vedhantering, slåtter med mera. Vill du veta mer om skötselavtal kan du kontakta Länsstyrelsen.

Kontakt

Frågor om naturreservat eller nationalparker