Vattenverksamhet

Ska du anlägga en brygga, leda bort vatten eller utföra någon annan vattenverksamhet? Då kan du behöva anmäla åtgärden till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd för den.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver du oftast göra en anmälan till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre omfattande vattenverksamheter räcker det med en anmälan. Det finns också vattenverksamhet som varken kräver anmälan eller tillstånd.

Här är en lista på vad som är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § miljöbalken, samt exempel på sådana vattenverksamheter. Du hittar den fullständiga definitionen av vattenverksamhet i miljöbalken.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Vattenverksamhet enligt miljöbalken

Exempel

1. Uppföra, ändra, laga eller riva ut en anläggning i ett vattenområde

• Anlägga eller ta bort: brygga, pir, damm, vägtrumma, bro eller bropelare.

• Dra kabel- och ledning, lägga rör eller göra kulvert.

2. Fylla ut eller påla i ett vattenområde

• Anlägga: vägbank, pir, tryckbank, erosionsskydd eller andra förstärkningsåtgärder.

• Utöka land.

• Påla för anläggningar eller förtöjning.

3. Leda bort vatten från ett vattenområde

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning.

4. Gräva, spränga eller rensa i ett vattenområde

• Gräva, muddra, underhållsmuddra eller rensa dike.

5. En annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge

• Reglera vattennivån (till exempel via regleringsmagasin)

• Gräva om vattendrag.

• Anlägga våtmark

6. Leda bort grundvatten eller utföra en anläggning för detta

• Leda bort grundvatten tillfälligt under byggnation eller kontinuerligt från undermarksbyggen (garage, källare).

• Gräva eller borra brunn.

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning, samt tillhörande pumpanordningar.

7. Tillföra vatten för att öka grundvattenmängden eller en anläggning eller en annan åtgärd för detta

• Anlägga infiltrationsdamm eller infiltrationsbrunn med tillhörande pumpverk och intagsledningar.

8. Markavvattning

• Dika ut, valla in eller sänka av ett vattenområde för att varaktigt skydda mot vatten

Tillstånd för vattenverksamhet

För vattenverksamhet av större omfattning behöver du ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen, efter att du har haft samråd med Länsstyrelsen och andra som kan vara berörda.

Du kan behöva ansöka om tillstånd även för en vattenverksamhet av mindre omfattning. Det gäller till exempel om åtgärderna kan påverka värdefull natur eller om någon enskild påverkas och inte samtycker. Du får också ansöka om tillstånd även om det bara krävs en anmälan.

Tillståndsprocessen för vattenverksamhet omfattar flera steg. Du ska först hålla ett undersökningssamråd och sedan ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter prövas din ansökan om tillstånd i Mark- och miljödomstolen.

  1. Undersökningssamråd: Du ska genomföra ett undersökningssamråd för att bedöma om verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan. Vid samrådet ska du ta fram ett samrådsunderlag och samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Observera att om verksamheten per automatik innebär betydande miljöpåverkan, eller om du som verksamhetsutövare bedömt att den gör det, behövs inget undersökningssamråd.
  2. Samrådsredogörelse: Du ska sammanställa inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse, och därefter beslutar Länsstyrelsen om det är betydande miljöpåverkan eller inte.
  3. Liten miljökonsekvensbeskrivning: Om vi bedömer att verksamheten inte innebär betydande miljöpåverkan ska du ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan, samrådsredogörelse och MKB lämnas till mark- och miljödomstolen.
  4. Avgränsningssamråd: Om vi bedömer att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan ska du genomföra ett avgränsningssamråd, för att bestämma miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. Kraven på underlaget är då högre. Du ska ta fram ett samrådsunderlag och samråda med: Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt de övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörd.
  5. Miljökonsekvensbeskrivning: Du ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, som skickas till mark- och miljödomstolen tillsammans med ansökan och samrådsredogörelsen.
  6. Tillståndsprövning: Mark- och miljödomstolen kan fråga efter kompletteringar. Därefter kungörs ansökan, och Länsstyrelsen, sakägare samt andra berörda får yttra sig. Du kommer att få bemöta detta.
  7. Huvudförhandling och syn: Domstolen ordnar en huvudförhandling och vid behov genomförs platsbesök. I vissa fall avgör domstolen ärendet på handlingarna.
  8. Dom och beslut: Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om vattenverksamheten får bedrivas eller inte, samt vilka villkor som gäller för tillståndet.
  9. Eventuell överklagan: Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av dig eller andra som är berörda. Sista datum för överklagan framgår av domen. Om den som överklagar får prövningstillstånd kommer Mark- och miljödomstolen att gå igenom alla handlingar, och eventuellt kalla till huvudförhandling innan de tar beslut.

Följande kostnader kan uppkomma när du ansöker om tillstånd:

  • Utredningar, framtagande av ansökan och konsulters eller ombuds deltagande i domstol.
  • Domstolens prövningsavgift.
  • Motparters kostnader för deltagande i tillståndsprocessen och vid förhandling i domstolen.

Enligt 24 kap 5 § miljöbalken får Mark- och miljödomstolen ompröva tillstånd till vattenverksamhet och meddela nya villkor. Detta kan ske när tillståndet är mer än 10 år gammalt eller till exempel om verksamheten inte följer de villkor som följer med tillståndet.

Anmälan om vattenverksamhet

Mindre omfattande vattenverksamheter behöver inte tillstånd utan kan istället anmälas till Länsstyrelsen. Gör det i god tid innan åtgärderna påbörjas.

Exempel på vattenverksamheter som inte kräver tillstånd, utan bara behöver anmälas till Länsstyrelsen:

  • Anlägga våtmark där ytan understiger 5 hektar
  • Uppföra en anläggning eller fyllning i ett vattenområde, om den bottenyta som berörs är högst 500 kvadratmeter i vattendrag eller högst 3000 kvadratmeter i andra vattenområden
  • Gräva, schakta, muddra eller spränga i ett vattenområde, om den bottenyta som berörs är högst 500 kvadratmeter i vattendrag eller högst 3000 kvadratmeter i andra vattenområden
  • Bygga en bro, anlägga en trumma eller byta en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som är högst 1 kubikmeter per sekund
  • Gräva om ett vattendrag med en medelvattenföring som är högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är markavvattning
  • Leda bort högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år
  • Leda bort av högst 1 000 kubikmeter ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 kubikmeter per år
  • Lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde

En komplett lista på vilka vattenverksamheter som kan anmälas till Länsstyrelsen hittar du i 19 § i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Avgift för anmälan

Länsstyrelsen tar ut en avgift för prövningen av en anmälningspliktig vattenverksamhet. Avgiften regleras i två avgiftsförordningar och är idag 1 350 kronor. Länsstyrelsen skickar meddelande till dig om betalning av avgift efter att din anmälan har kommit in till oss.

Anmäl i god tid innan

Anmäl verksamheten i god tid innan du behöver vidta åtgärden. En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter att anmälan har gjorts, om inte Länsstyrelsen bestämmer något annat. Ibland kan handläggningstiden för anmälan om vattenverksamhet vara lång.

Invänta Länsstyrelsens beslut

Om du påbörjar en anmäld åtgärd innan du har fått ett beslut från Länsstyrelsen kan du bli ansvarig för eventuell återställning eller annan rättelse i de fall som Länsstyrelsen bedömer det nödvändigt enligt miljöbalken. Det gäller även om det har gått 8 veckor sedan anmälan. Vi rekommenderar därför att du inväntar Länsstyrelsens beslut innan du startar arbetet.

När ärendet är utrett

När anmälningsärendet är tillräckligt utrett, ska tillsynsmyndigheten:

  1. besluta om de förbud för verksamhetsutövaren som behövs enligt miljöbalken,
  2. förelägga verksamhetsutövaren att
    • vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken, eller
    • ansöka om tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken, om det behövs med hänsyn till verksamhetens påverkan på miljön eller enskilda intressen, eller
  3. om det inte behövs något förbud eller föreläggande enligt 1 och 2, underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

Enskilda intressen - civilrättsliga frågor

Enskilda intressen och civilrättsliga frågor behandlas inte i anmälningsärenden. Det han handla om frågor om ersättning på grund av intrång, oförutsägbar skada eller skadeförebyggande åtgärder som eventuellt uppkommer i ett anmälningsärende.

Dessa frågor måste verksamhetsutövaren och berörd sakägare komma överens utanför anmälan. Om parterna inte kommer överens kan ärendet inte hanteras som en anmälan utan kräver istället ett tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

Anmäl vattenverksamhet i vår e-tjänst

De flesta vattenverksamheter av mindre omfattning kan anmälas i vår e-tjänst.

En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar, kartor, tekniska beskrivningar och fotografier av platsen som behövs för att vi ska kunna bedöma verksamhetens omfattning, och påverkan på miljön och närliggande fastigheter.

I enskilda fall kan vi begära att anmälan ska kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Gör anmälan via blankett

  1. Fyll i blanketten anmälan om vattenverksamhet.PDF
  2. Om du ska lägga upp muddermassor på land ska du även fylla i blanketten deponering av muddermassorPDF.
  3. Skicka in blanketten till norrbotten@lansstyrelsen.se eller till Länsstyrelsen i Norrbotten, 971 86 Luleå.

Efter att vi har tagit emot din anmälan skickar vi en bekräftelse till dig med uppgifter om hur du betalar in anmälningsavgiften.

Muddermassor

Om du ska muddra och lägga upp massorna på land måste du anmäla detta till Länsstyrelsen. Uppläggning av stora mängder massor eller massor som är förorenade kräver tillstånd från Länsstyrelsen.

Uppläggning av muddermassor på land definieras som deponering enligt miljöprövningsförordningen.

Information om hantering av muddermassorPDF

 

Följande regler gäller för deponering av muddermassor.

  1. Deponering av icke-farliga muddermassor på land där mängden massor är mer än 1000 ton, eller föroreningsrisken inte endast är ringa är tillståndspliktigt.
  2. Deponering av icke-farliga muddermassor på land där mängden massor är högst 1000 ton och föroreningsrisken endast är ringa är anmälningspliktigt.

Länsstyrelsen brukar generellt utgå från att 600 kubikmeter muddermassa motsvarar 1000 ton.

Undantag från anmälnings- och tillståndsplikt

Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållanden behöver du inte anmäla eller söka tillstånd. Det är ditt ansvar som verksamhetsutövare att göra denna bedömning. Om skador skulle uppkomma på allmänna eller enskilda intressen kan Länsstyrelsen komma att vidta tillsynsåtgärder och ställa krav på rättelse.

Du kan också få utgöra förstärknings- eller reparationsåtgärder vid akuta situationer utan att ansöka om tillstånd i förväg. Ansökan om tillstånd görs då i efterhand till Mark- och miljödomstolen.

Grundläggande begrepp för vattenverksamhet

Här beskrivs några grundläggande begrepp som kan kopplas till vattenverksamhet.

Här förklaras några grundläggande begrepp som kan kopplas till vattenverksamhet.

Markavvattning är en åtgärd för att avvattna mark, för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten. Syftet med åtgärden ska vara att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål.

Att avleda avloppsvatten räknas inte som markavvattning.

Vattenreglering är att ändra vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet.

Vattentäkt är det ytvatten eller grundvatten som leds bort för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

En vattenanläggning är en anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöverordningar som hör till en sådan anläggning. Exempel på vattenanläggningar är dammar, vägbankar, broar och bryggor.

För att ta reda på vad som kan räknas som högsta förutsebara vattenavstånd kan du som utgångspunkt använda de nivåer som uppkommer vid ett 100-årsflöde. På plats kan du studera strandzonens utseende eller avtryck på brofundament/kajer. Du kan också titta på hur det har sett ut längre tillbaka i tiden.

SMHI har data om vattenstånd och vattenståndsmätningar.

Havsvattenstånd på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats

Rekord: vattenstånd på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats

Vattenståndsmätningar i de stora sjöarna på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats

Det går också att leta efter uppgifter i vattendomar eller vattenförrättningar som finns för sjöregleringar, eller andra tillståndsprövade vattenföretag.

Vattenområde definieras enligt miljöbalken som ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det innebär i de flesta fall det högsta kända vattenståndet på den aktuella platsen som har inträffat, eller det högsta vattenstånd som med någon sannolikhet kan förutses för framtiden.

Andra dispenser och tillstånd kan behövas

Området där vattenverksamheten ska bedrivas omfattas ofta av strandskydd. De kan även omfattas av andra skydd, exempelvis naturreservat, Natura 2000-område eller vattenskyddsområde. För att få vidta åtgärder i skyddade områden krävs ofta olika dispenser eller tillstånd.

Hur lång är handläggningstiden?

Handläggningstiden varierar beroende på hur komplext ärendet är, evetuellt kompletteringsbehov och om det kommer in några motsättningar under remisstiden. Det är därför bra om du lämnar in anmälan i god tid innan du planerar att starta arbetena. Handläggningen av ditt ärende går snabbare om anmälan är komplett redan från början.

Kostar det något att göra en anmälan?

Anmälningsavgiften för vattenverksamhet är 1350 kr. Vi tar inte ut någon avgift för anmälan om deponering av muddermassor.

Behöver jag skriftliga godkännanden från mina grannar?

Länsstyrelsen skickar ut alla inkomna anmälningar på remiss till berörda fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare för att ge dem möjlighet att lämna synpunkter. Du behöver därför inte bifoga skriftliga godkännanden, men det kan vara bra att informera dina grannar innan du lämnar in anmälan till oss.

Hur stort är vattenområdet?

Ett vattenområde är det område som täcks av vatten vid det högsta förutsebara vattenståndet. I Bottenviken räknar man med +1,7-1,8 m över normalvattenstånd. Det innebär att även marken närmast vattnet ingår i vattenområdet. På flacka stränder kan vattenområdet sträcka sig långt upp på land.

Varför ska muddermassorna läggas upp utanför vattenområdet?

Det är viktigt att massorna läggs upp så att de inte riskerar att spolas ut vid höga vattenstånd. Den grumling som då uppstår kan skada fisk och andra vattenlevande organismer. Dessutom kan massorna förändra viktiga livsmiljöer i strandnära områden. Om du planerar att lägga upp muddermassor nära vattnet ska du även redovisa en alternativ uppläggningsplats utanför vattenområdet.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län