Planerings­underlag

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen.

Planeringsunderlagen som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning innehåller statliga intressen som till exempel:

  • natur- och kulturvärden
  • infrastruktur
  • militära intressen
  • vattenfrågor.

I underlagen finns också de aspekter som omfattas av Länsstyrelsens tillsyn enligt 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen (PBL):

  • riksintressen
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet
  • risker för olyckor, översvämning och erosion.

Genom planeringsunderlaget har staten möjlighet att tillhandahålla kunskaper, föra en dialog och i viss mån bevaka statliga- och mellankommunala intressen med geografisk anknytning, nationella mål, nationella och regionala planer och program med mera.

Hitta underlag i Planeringskatalogen

Planeringskatalogen är en webbaserad söktjänst för planeringsunderlag. Den gör planeringsunderlag för fysisk samhällsplanering tillgängligt för kommuner och myndigheter.

Tjänsten riktar sig till dig som är planerare och arbetar inom kommunen med översiktsplanering och detaljplanering. Du hittar:

  • rapporter
  • vägledningar
  • geodata
  • karttjänster
  • webbsidor.

Planeringskatalogen.se Länk till annan webbplats.

Riksintressen

Aktuella planeringsunderlag gällande riksintressen och andra statliga intressen är mycket viktiga för dialogen mellan stat och kommun i den fysiska planeringen, och när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Syftet är att det ska bidra till att säkerställa att statliga intressen tillgodoses i planeringsprocessen.

Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på intresset eller avsevärt kan försvåra möjligheterna att nyttja intresset. Skyddsbehovet ska kontinuerligt ses över, och avvägningar och bedömningar i varje enskilt fall ska utgå från de behov som finns.

Mer om riksintressen i Boverkets handbok om plan- och bygglagen:

Riksintressen i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Riksintresse kan gälla både områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden och områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution och så vidare). Områdena kan också vara riksintressanta för totalförsvaret. Riksdagen har i fjärde kapitlet i miljöbalken angivit ett antal områden i landet som är av riksintresse i sin helhet med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har även tagit fram fördjupade värdebeskrivningar och planscher för några av de mest intressanta riksintresseområdena i länet för kulturmiljövård.

I Bodens kommun finns tre områden av riksintresse för kulturmiljövården:

  • En militär miljö, fästningsmiljö (Bodens fästning och garnison)
  • En kommunikationsmiljö (Engelska kanalen)
  • En bymiljö, odlingslandskap, vägmiljö (Unbyn)

Motivering

Bodens fästning och garnison bildar ett komplext militärt landskap som speglar 1900-talets försvarshistoria och geopolitiska idévärld. Miljön representerar försvarsmaktens tekniska och sociala utveckling genom åren, från värnpliktens införande över de båda världskrigens beredskapstider och kalla krigets långa epok till det sena 1900-talets islossningspolitik.

Uttryck för riksintresset:

  • Den yttre miljön vid bergforten med pansarkupoler, stormgravar och tillfartsvägar, stigar, försvarsanläggningar och barriärer av olika slag.
  • Förråden, tjänstebostäderna och förläggningsbyggnaderna i det tidiga 1900-talets lätta panelarkitektur kring forten.
  • Profilerna på bergforten med kanontornens pansarkupoler och siktlinjerna mellan de fem forten som bildar landets enda gördelfästning.
  • De av och för militären byggda broarna inklusive försvarsanläggningarna och de rätlinjiga vägsträckningarna i garnisonsområdet.
  • Radiobunkern, den faluröda ballonghallen och den bombsäkra kommendantbyggnaden med ljusa putsfasader under ett säteritak.
  • Regementena – inklusive intendenturen och tygstationen – med standarduppsättningen av tunga kaserner och kanslihus i ljus, klassicistisk putsarkitektur, under brutna takfall.
  • Men också de karaktäristiska exercishallarna med sina strävpelare och en mängd olika funktionsbyggnader beroende på regementets uppgift. Hit hör spolhallarna, garagen, flygbevakningstornet, ett före detta badhus, förråden, verkstäderna, hangarerna, kokhusen, ridhusen, kvarnen, bageriet, stallen, sjuk- och vaktstugorna, mässbyggnaden och musikpaviljongen.
  • Förgårdsmarken, parkerna och idrottsplanerna och övningsområdena på och intill regementena.
  • Befälsbostäderna som tillhört garnisonsstaden utanför regementena.
  • Minnesstenarna.
  • Alléerna och grönstråken som betonar garnisonsområdets struktur.
  • Siktlinjerna längs vägarna mellan regementena.
  • Skjutbanorna.

Broschyr Bodens fästning och garnison Länk till annan webbplats.

Motivering

Oavslutat kanalbygge som resultat av ett efter tre år avbrutet tekniskt experiment under 1860-talet, i syfte att via vattenvägen ta de tunga malmtransporterna från Malmfälten till Luleå, via Storbacken vid Vuollerim, förbi Luleälvens forsar vid Edefors och Heden.

Uttryck för riksintresset:

  • De breda, torra kanaldikena genom öppna fält, skogar och sandhedar vid Heden.
  • De efter älvregleringen vattenfyllda kanaldikena vid Edefors, parallellt med älvfåran.
  • De smala, kallmurade pirarna av kvaderhuggen sten vid Överedet, Edefors, för malmpråmarnas förtöjning innan vidare färd in i kanalen.

Broschyr Engelska kanalen Länk till annan webbplats.

Motivering

Bevarad bymiljö med medeltida ursprung i det öppna odlingslandskapet intill Luleälven. Byn är representativ för Norrbottens kustnära jordbruk som historiskt dominerats av boskapsskötsel med fiske som ett betydande inslag i ekonomin.

Uttryck för riksintresset:

  • Bystrukturen där gårdarna inom bykärnan formerar sig längs två terrasser i det öppna landskapet som sänker sig mot älven.
  • Den täta radbykaraktären i den ursprungliga bykärnan (Norribyn-Sibyn), med de skråställda gårdarna på kanten av en kilformad terrass.
  • Den äldre bostadsbebyggelsen i gestalt av timrade par- och enkelstugor och så kallade norrbottensgårdar i 1½ våning och det tidiga 1900-talets egnahem.
  • De traditionella timmerhusen får sin karaktär av de långsmala proportionerna, de markerade knutarna, den låga takvinkeln och olika fönsterformer i bottenplan och vindsplan.
  • Egnahemmens kompakta volymer, högre takvinkel och ofta med någon takkupa.
  • De timrade ekonomibyggnaderna, såsom härbren, bodar, logar, ladugårdslängor, som återspegling av byns ursprung och försörjning.
  • Det mångformiga odlingslandskapet med öppna diken, flikar och åkerholmar och odlingsmarker som sträcker över ön Granden ner till älvkanten på öns östra sida.
  • Resterna av ladlandskapet i byns södra del.
  • Odlingsmarkerna som är insprängda mellan bydelar och gårdar och som förstärker den lantliga karaktären och gör byns utveckling läsbar i landskapet.
  • Sambands- och brukningsvägarna inom byn som är tillkomna före 1900-talet.
  • De från landsvägen indragna gårdslägena med de ofta allékantade tillfartsvägarna längs vägen mot grannbyn Avan i söder.
  • Landsvägen (väg 616) som byggdes för brukens behov under tidigt 1800-tal, har i stort kvar sträckningen från 1894 års karta.
  • Obruten siktlinje från söder över de öppna markerna mot den ursprungliga, täta radbyn på höjden.
  • Utblickarna mot det öppna odlingslandskapet och Luleälven.

Broschyr Unbyn Länk till annan webbplats.

I Kalix kommun finns tre områden av riksintresse för kulturmiljövården:

  • En fiskeläge, kommunikationsmiljö, fornlämningsmiljö (Malören)
  • En fiskeläge (Nässkatan)
  • En bruksmiljö (Törefors)

Motivering

Kronoholme i utsatt läge i ytterskärgården. Ön har varit en värdefull fiskeplats sedan tidig medeltid. Dagens miljö speglar tydligt sjöfarten och lotsväsendet under 1700-talet och 1800-talet fram till idag.

Uttryck för riksintresset:

  • Lämningarna efter två tidigare fiskelägen i form av husgrunder, spismursrösen, gistgårdar med mera, öst och väst om den nuvarande bebyggelsen.
  • Fyrbåksgrunden och de tre labyrinterna.
  • Det strandade fartygsvraket på sydöstra udden och vraken i vattnen kring som vittnesbörd om sjöfartens utsatta situation mellan vädrets makter och de grunda vattnen.
  • Sjömansgraven från 1830-talet inramad av kätting mellan naturstenar.
  • Det spånklädda och rödfärgade fyrtornet i trä från 1851.
  • Fyrvaktarbostället i enkel falur klassicism med 1890-talets fyr byggd intill gaveln.
  • De låga, röda, långsmala stugorna i gles rad, längs en betonggjuten promenadstig.
  • De enkla gavelställda och rödfärgade bodarna på rad nedanför stugorna.
  • Belysningsstolparna utmed betongstigen som uttryck för platsens åretruntbemanning.
  • Karaktären av allmänning, med få gränsmarker mellan stugorna.
  • Det faluröda åttkantiga 1700-talskapellet, på avstånd från stugorna för att även kunna fungera som sjömärke.
  • Kapellets distinkta åttkantiga form och ett högt, brant tak som påminner om samtida träkyrkoarkitektur kring Bottenviken.
  • Bryggan byggd i fackverkskonstruktion av trä från 1950-talet, ett avtryck från lotsepokens sista tid på ön.
  • Lotsuppassningsstationen, som togs ur drift 1967, i enkel funktionalistisk stil.
  • De fria siktlinjerna mot Haparanda Sandskär.

Broschyr Malören Länk till annan webbplats.

Motivering

Fiskeläget Nässkatan med rötterna i 1700-talet är en av bottenvikskustens bäst bevarade, små fiskehamnar i kustbandet. Platsen som från början hade en bofast befolkning nyttjas fortfarande av yrkesfiskare.

Uttryck för riksintresset:

  • Strukturen inom fiskeläget med ett tiotal, enkla rödmålade små fiskestugor och bodar i en sammanhållen grupp på en höjdknalle.
  • Allmänningskaraktären inom området utan privatiserande gränsmarker.
  • Den stora gistgården (30x30 m) och eldplatserna för trankokning i den steniga sluttningen mot söder.
  • Båtlänningarna av 8-9 meter långa rader av stora stenar i den steniga sluttningen mot söder, cirka 50 meter från dagens strandlinje, som visar landhöjningens påverkan.
  • Den flacka, låga Skötgrynnan som förstärker bilden av landhöjningens effekt och minner om grundens betydelse för det viktiga strömmingsfisket.
  • Betongkajen från 1990-talet som uttryck förr platsens långa kontinuitet och ett modernare fiske.
  • Fiskelägets direkta strandkontakt i tre väderstreck; norr, öst och syd.

Broschyr Nässkatan Länk till annan webbplats.

Motivering

Bruksmiljö som är en av länkarna i Norrbottens gruv- och brukshistoria före malmbanans tillkomst 1888. Stångjärnsbruk från tidigt 1800-tal som ersattes 1875 av länets största masugn under 1800-talet. Verksamheten upphörde när det stod klart att malmbanan inte skulle dras förbi Töre.

Uttryck för riksintresset:

  • Masugnsruinen.
  • Grunderna efter verkshus som smedja och kolhus.
  • Områdets direkta koppling till Töreälven som kraftkälla och resterna av vattenkanalen.
  • Slaggvarps-och dumphögarna.
  • Masmästarbostaden med brukskontor och hyttgården som inrymt arbetarbostäder under ett brutet tak.
  • Den forna bruksherrgården med ljusa träfasader som fick en framträdande, klassicistisk gestaltning med pilastrar, frontespis och välvda fönster kring 1800-talets mitt.
  • Kvarnbyggnaden murad av grönskimrande slaggsten.
  • Järnvägsbanken och fundamenten efter en 700 meter lång bro till omlastningsplatsen vid Storgrundet.
  • Spinkkajen av bräder.

Broschyr Törefors Länk till annan webbplats.

I Luleå kommun finns tolv områden av riksintresse för kulturmiljövården:

  • En bruksmiljö (Avafors)
  • En bymiljö, odlingslandskap, kommunikationsmiljö; vägmiljö (Avan)
  • En kyrkstad, stadsmiljö; småstad, fornlämningsmiljö (Gammelstad)
  • En bymiljö; radby, odlingslandskap, kommunikationsmiljö; vägmiljö (Gäddvik)
  • En kust- och skärgårdsmiljö; skärgårdsby, fiskeläge; gistgårdar (Hindersön)
  • Två industrimiljöer (Karlsvik, Notviken)
  • En bruksmiljö, odlingslandskap (Melderstein)
  • En kommunikationsmiljö; farled, fiskeläge, fornlämningsmiljö (Rödkallen)

Motivering

Bruksmiljö som representerar inledningsfasen av Gällivaremalmens kapitalisering. Speglar hur lokaliseringen av den tidiga järnframställningen styrdes av tillgången till träkol och vattenkraft.

Uttryck för riksintresset:

  • Det ensliga läget i skogsbygden vid den idag fritt strömmande Vitån som fungerade både som kraftkälla och transportled.
  • Den övertorvade masugnsruinen representerar navet i bruksmiljön.
  • Grunder efter hyttlämningar som rostugnar och kolhus, smedja och andra verksamhetsbyggnader kring ruinen.
  • En stor slaggvarp med blåskimrande slagg nedanför masugnen som drevs mellan 1834 och 1887.
  • Rester av arbetarbostäder i form av stenmurar, husgrunder och prydliga stenmurade källargropar nordväst i området.
  • Slåtterängar kring husgrunderna.

Broschyr Avafors Länk till annan webbplats.

Motivering

Bevarad bymiljö med medeltida ursprung belägen i det öppna odlingslandskapet vid Luleälven. Byn är representativ för Norrbottens kustnära jordbruk som historiskt dominerats av boskapsskötseln med fiske som ett betydande inslag i ekonomin.

Uttryck för riksintresset:

  • Bykärnan som formar sig till en klungby med oregelbundet tomtmönster där många gårdslägen från 1796 års karta kan identifieras.
  • Odlingsmarker mellan bykärnans gårdar speglar klungbyns oregelbundna struktur.
  • Bebyggelsen med ett varierat bestånd av "Norrbottensgårdar"; timmerhus uppförda i traditionellt enkla volymer med rödfärgad brädfodring och även mer påkostade varianter med arkitektoniska ambitioner som frontespiser, valmade gavlar och profilerade listverk. Byggnaderna har gemensam nämnare i skala, långsmala proportioner och symmetrisk fönstersättning, under tunna, flacka sadeltak.
  • Lantbrukets ekonomibyggnader har en viktig rumsbildande funktion på gårdarna.
  • Landskapsstrukturer som brukningsvägar, diken, ägogränser och pirar som orienterar sig vinkelrätt mot älven.
  • Vägstruktur från tidigt 1800-tal.
  • Kring landsvägens trevägskorsning skapar husens läge i väglinjen ett förtätat vägrum.
  • Ladlandskapet med små, grå och snedväggiga lador på de hävdade markerna, är en direkt avspegling av jordbrukets inriktning på boskapsskötsel.
  • Den visuella kontakten med älven och grannbyn på östra sidan om älven är, liksom siktlinjer mot odlingsmarkerna och utflyttade gårdar/bydelar, viktiga för förståelsen av landskapets betydelse för byns försörjning och utveckling.

Broschyr Avan Länk till annan webbplats.

Motivering

Kyrkstad och småstadsmiljö som utvecklats ur en medeltida kyrk- och marknadsplats. Speglar norra Skandinaviens tidiga sockenindelning och kyrkstadsseden med tillfälligt boende.

Uttryck för riksintresset:

  • Kyrkbergets siluett med kyrkan och det vitputsade kyrktornet som utgör ett tydligt landmärke.
  • Tillfartsvägarnas flerhundraåriga sträckning, med den av landhöjningen numera utplånade vattenvägen via hamnen, som var avgörande för Luleå stads etablering på platsen 1621.
  • Kyrkomiljö, områdets kärna; med den stora medeltidskyrkan med gråstensmurar, branta spåntak och fristående torn, gravkapell och gravhus, inramat av en bogårdsmur med medeltida portalbyggnader och ett timrat sockenmagasin från sent 1700-tal.
  • Det öppna odlingslandskapet i norr representerar ägorna som tillhört prästgården och har kontinuitet från medeltiden.
  • Siktlinjerna från norr som visar den tydliga gränsen mellan kyrkstaden och omlandet.
  • Det oregelbundna gatunätet av medeltida karaktär med de små kyrkstugorna formerade i klungor och ofta delade i flera kamrar med olika ägare.
  • Stugornas karaktäristiska skala, färgsättning och enkla form som genom omsorgsfulla hantverksdetaljer i drar, fönsterluckor, fönsteromfattningar och knutar får en rik variation.
  • Kyrkstadsseden kommer till uttryck i den ödslighet som de stängda fönsterluckorna förmedlar under stora delar av året.
  • Kyrkstadens allmänningskaraktär utan planteringar, staket eller andra gränsmarker mellan stugorna.
  • Stadskvarteren som visar utvecklingen inom 1600-talets nyanlagda trästad med rutnätsplan.
  • Luleås äldsta stadsbebyggelse med 1700-och 1800-talens småstadsmässiga träbebyggelse, med de kännetecknande långa, låga bostadslängorna belägna i gatulinjen.
  • Medeltida kulturlager i nästan hela Gammelstad.

Broschyr Gammelstad Länk till annan webbplats.

Motivering

Bymiljö med medeltida ursprung vid Luleälvens mynning. Representativ Norrbottensby med ovanligt bördiga marker och som utgjorde en naturlig hållpunkt längs kustlandsvägen. Byn har formats av boskapsbaserat jordbruk i kombination med ett betydande inslag av fiske.

Uttryck för riksintresset:

  • Strukturer tydligt igenkännbara från 1839 års karta, som ägogränser, öppna diken och gårdsalléer och som markerar orienteringen mot älven i det öppna landskapet mellan by och älv.
  • Den ursprungliga södra bydelens radbykaraktär som förstärks av topografins tydliga gränser med den skogklädda åsryggen bakom gårdarna. Bostadshus bestående av långsmala så kallade norrbottensgårdar och mer kompakta husformer samt ladugårdar med bottenvåning i sten eller tegel.
  • Ladlandskapet med enkla grå timmerlador spridda över fälten.
  • Timrade ekonomibyggnader som säregna fiskebodar med utkragande loft på flera sidor, en konstruktion typisk för Bottenvikens sjöbodar, som visar på laxfiskets historiska betydelse.
  • Broarna representerar byns tidigare roll som hållpunkt längs kustlandsvägen och fungerar som landmärke och länk mellan norra och södra bydelen.
  • Bågbron från 1941 som är typisk för norra Norrlands breda älvpassager.

Broschyr Gäddvik Länk till annan webbplats.

Motivering

Landets nordligaste skärgårdsby med aktivt jordbruk, bebodd och brukad av fiskarbönder sedan medeltiden. Ön består av tre sammanvuxna öar och representerar skärgårdsbondens blandekonomi och jordbrukets utveckling efter laga skiftet 1855.

Uttryck för riksintresset:

  • Bystrukturen med gårdslägen utspridda i odlingslandskapet där smala grusvägar sträcker nära inpå eller genom gårdarna.
  • Gårdar grupperade i öppen fyrkant som karaktäriseras av 1700- och 1800-talens timmerbyggande med månghussystem och traditionellt långsmala bostadshus med träfasader under flacka sadeltak och snickerier som betonar fönster, knutar och entréer.
  • En mångfald av timrade ekonomibyggnader; låga röda ladugårdslängor, loftbodar, små sommarladugårdar och enstaka lador.
  • Gårdar från tidigt 1900-tal med bostadshus med kompakta byggnadsvolymer och ofta med brutet tak.
  • Det småbrutna odlingslandskapet med åkerflikar, stora odlingsrösen, beteshagar, stenmurar och ett fåtal lador tillsammans med betespräglade skogspartier.
  • Fiskehamnarna i skyddade vikar med sjöbodarna i vattenlinjen, med långa gångbryggor mot land.
  • Ett fåtal timrade bodar av traditionell bottnisk typ med utkragande loft finns ännu kvar. Den traditionella formen har behållits även i sjöbodar byggda med modern teknik.
  • De kvarvarande gistgårdarna där näten torkades.

Broschyr Hindersön Länk till annan webbplats.

Motivering

Industrimiljö vid Luleälvens mynning, som representerar den moderna industrins genombrottsperiod i Norrbotten, bland annat det första moderna järnverket för förädling av Gällivaremalmen. Området speglar även industriverksamheternas stora miljöpåverkan.

Uttryck för riksintresset:

  • Ruinlandskap med grunder, fundament från linbana, spinkkajer, pråm, kajer och banvallar, brädgårdar, ångsågslämningar och andra spår efter de verksamheter (sågverk, järnverk och trämassefabrik) som geografiskt och tidsmässigt överlappade varandra på begränsad yta från 1873 till 1960-tal.
  • Uddens storlek, form och strandlinjer som formats av avfallssediment, utfyllnadsmassor och kajer.
  • Industribyggnaderna som utgörs av trämassefabrikens torkhall och det murade transformatortornet på södra sidan älven, uppfört 1912 för att leverera elkraft från Sikfors kraftstation.
  • Brukspräglat bostadsområde med rader av huslängor i trä där flera bolag samsades med egna längor och uttryck.
  • Byggnadernas tydliga karaktär som formas av skala, proportioner, träfasader och fönstersättning.
  • Strukturen med parallella bostadslängor åtskilda av låga uthuslängor med valmade tak.
  • Uthuslängornas rumskapande effekt i miljön som i övrigt har få gränsmarkörer.
  • Den sociala skiktningen som speglas genom bebyggelsens läge och gestaltning bland annat med stora fönsterpartier och verandor på tjänstemannahusen.
  • De stora gamla tallarna som har en avgörande betydelse för bostadsområdets rumsliga karaktär och bidrar till att skapa distans mellan husen.
  • Skolbyggnaden i jugendinspirerad panelarkitektur som med sitt solitära läge och sin generösa fönstersättning utgör ett viktigt landmärke i området.
  • Siktlinjerna över Gäddvikssundet mot transformatorstationen i söder och från stenarmen in mot centrum som visar funktionssambandet och den geografiska relationen till staden samt beroendet av närheten till vattendrag för transport med mera. 

Broschyr Karlsvik Länk till annan webbplats.

Motivering

Bruksmiljö för bearbetning av tackjärn utvunnet ur Gällivaremalmen. Läget intill Råneälven speglar tillgång till skog och vattenkraft som de viktigaste förutsättningarna för förindustriell järnframställning.

Uttryck för riksintresset:

  • Vattendragen Bjurbäcken, med fallhöjd stor nog att driva hamrarna, och Råneälven som utgjorde farled.
  • Den timrade dammanläggningen (rekonstruerad).
  • Ruiner och grunder efter stångjärnshammare, smedjor, kolhus och såg.
  • Den smala kanalen som styrde flödet till vattenhjulen nedströms dammen.
  • Den dominerande Bruksherrgården med två våningar som fick sin nuvarande storlek kring sekelskifte 1700–1800, med valmat mansardtak, stenimiterande träarkitektur och en veranda i två våningar.
  • Parkmiljön kring bruksherrgården med ädelgranar, popplar och en spegeldamm.
  • Sambandet mellan det småbrutna, lätt kuperade odlingslandskapet med åkerholmar och flikiga kanter i väster och herrgården som utgör ett uttryck för bruksmiljön som självförsörjande enhet för arbetare utan mark.
  • Grunder efter den 20 meter långa stall- och ladugårdslängan sydväst i
    området.

Broschyr Melderstein Länk till annan webbplats.

Motivering

Industrimiljö som med sin koppling till Malmbanan visar områdets ursprung i järnvägens behov. Utgör en del av Norrbottens teknologiska megasystem där flera av det tidiga 1900-talets tunga industrisatsningar samverkade för att exploatera Malmfältens mineralfyndigheter.

Uttryck för riksintresset:

  • Bangården med spårförgreningar.
  • Områdesstrukturen med stora tunga verkstadshallar inpå varandra som ger en förtätad industrikaraktär.
  • Stora byggnadsvolymer med stora fönster och röda tegelmurar som binder samman verkstäderna samtidigt som variationer i arkitekturen visar att de tillkommit vid olika tillfällen och har olika upphovsmän.
  • Omformar- och transformatorstationerna från tidigt 1900-tal har branta sadeltak och mönstermurning kring spetsiga gavlar, helt utan gavelsprång och raka fönstervalv som främsta kännetecken.
  • Stildrag som finns på samtida transformatorstationer längs Malmbanan.
  • Det samtida lokstallet med sin fyrskeppiga byggnadsvolym och markerade gavelprofiler.
  • Plåtverkstad och smedja från 1921 i klassicistisk karaktär med välvda fönster och pilastrar i fönsteraxlarna som bär de flacka sadeltaken.
  • Vagnverkstaden från tidigt 1930-tal med en enkel avskalad karaktär.
  • Plåtskjulet med sinuskorrugerad plåt monterad direkt på den oisolerade konstruktionen som är representativ för enklare byggnader i det tidiga 1900-talets industrimiljöer.
  • 1920-talets tjänstebostäder i gles rad på älvbrinken intill verkstadsområdet som består av fyra flerbostadshus med nationalromantiska drag.
  • Den faluröda färgen var ett signum för SJ:s tjänstebostäder.
  • Den glesa byggnationen med stora skogstomter är ett viktigt karaktärsdrag i området.

Broschyr Notviken Länk till annan webbplats.

Motivering

Luleå skärgårds utpost mot Finland belägen mellan inseglingslederna mot Luleå och Piteå. Utgör en tydlig markör för platsens roll inom sjöfarten under 1800- och 1900-talen och har alltsedan medeltiden varit en viktig plats för fiske och sjöfart

Uttryck för riksintresset:

  • Lämningar efter det första fiskeläget i form av gistgårdar för torkning av fiskenät, husgrunder, gropar samt sju labyrinter på nordvästra udden.
  • De låga, röda lots- och fiskarstugorna från sent 1800-tal till 1900-tal, som står i oordnad rad längs en betonggjuten promenadstig. Stugorna varierar i storlek och har en återhållen skala och enkel utformning.
  • Stugområdets karaktär av allmänning med få gränsmarkörer mellan stugorna.
  • Sjöbodarna, de flesta från 1900-talet, ligger ostrukturerat och varierar i form och storlek. Endast en sjöbod är av den för Bottenviken traditionella, timrade typen med utkragat loft.
  • Belysningsstolparna som kantar betongstigen.
  • Det timrade rödfärgade kapellet från år 1800 har fungerat som sjömärke och är uppfört mitt på ön, på avstånd från stugorna.
  • Heidenstamsfyren och 1950-talets lotsuppassningshus i gestalt av ett fyrkantigt torn är öns landmärken. Tillsammans med mistlur, radarmast och lotshamn

Broschyr Rödkallen Länk till annan webbplats.

Motivering

Bruksmiljö vid Alån som speglar inledningsfasen av Gällivaremalmens kapitalisering och representerar en av Norrbottens största arbetsplatser på 1870-talet. (Bruksmiljö).

Uttryck för riksintresset:

  • Alån med timrat dämme, avgörande för brukets lokalisering.
  • Masugnsruinen och ruinlandskapet nedströms dammen med stångjärnshamrarnas välbyggda stengrunder och den smala kanalen för vattenhjulen, grunder efter rostugnar och kolhus och en järnvåg.
  • Husgrunder efter arbetarbostäder längs bäckens östra sida, söder om hyttan.
  • Det öppna odlingslandskapet i norr som tillhör bilden av bruksmiljön under 1870-talet.
  • Den raka allékantade gamla vägen från Avan som sträcker sig tvärs genom odlingsmarkerna.
  • Den så kallade herrgården i lantlig, faluröd, sekelskifteskaraktär är den sista av bruksepokens byggnader som ännu står kvar, byggd som kolmagasin.

Broschyr Selet Länk till annan webbplats.

Motivering

Fiskeläge med medeltida ursprung i Luleås yttre skärgård. Lämnades som gåva från drottning Kristina till Luleå stad 1652. Representerar fiskets betydelse för städernas borgerskap och visar hur kustbefolkningen nyttjat havets resurser från medeltid till modern tid. (Fiskeläge, kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset:

  • Husgrunder och gistgårdsfundament efter 1700-talets fiskeläge strax nordost om nuvarande bebyggelse i Kyrkviken.
  • Fornlämningar i form av en kallmurad inhägnad som enligt traditionen fungerat som tingsplats, labyrinter och fundament efter sjömärken nära kapellet.
  • Fiskelägets struktur med bebyggelsen som formar sig kring den hästskoformade Kyrkviken och uddens nordöstra sida, med låga små stugor innanför en rad av sjöbodar i strandlinjen.
  • De rödfärgade stugorna har ett ålderdomligt uttryck med skala, proportioner och skorstensläge som pekar på rötter i tidigt 1800-tal eller tidigare.
  • Sjöbodarnas tydliga koppling till respektive stuga, det öppna utrymmet mellan stugorna och raden av bodar som bildar ett gemensamt rum.
  • Sjöbodarna som ofta är större än stugorna och har en ålderdomlig konstruktion med utkragad överdel som tidigare var vanlig längs
    Bottenviken.
  • Det rödfärgade enkla kapellet från 1720 som är det äldsta i Norrbottens skärgård.
  • Det öppna landskapsrummet mellan fiskeläget och kapellet som ligger högre och på avstånd från fiskeläget.
  • Den skyddade naturhamnen som står i skarp kontrast till inseglingsledens öppna vatten. 

Broschyr Småskär Länk till annan webbplats.

Motivering

Stadsmiljö som speglar den sociala skiktning som var en förutsättning för industriproduktionen. Områdets framväxt och utveckling är en regional återspegling av en internationell samhällsprocess, från 1800-talets slut in i vår egen tid. (Stadsmiljö; arbetarförstad/industristad).

Uttryck för riksintresset:

  • Rutnätsplanen från år 1900, ett resultat av en privat initierad byggnadsplan (avsedd för självbyggeri).
  • Ursprunglig kvartersindelning som fortfarande är avläsbar genom de allmänna gångstråk som anlagts på igenlagda gator.
  • Bebyggelsemönstret med bostadshus i gatulinjen, med utrymme för husbehovsodling och viss djurhållning på gårdarna, med häckar och träd som avskärmning.
  • Affärer, skola, nöjesetablissemang och folkrörelsebyggnader vilka var en viktig del av Svartöstaden som komplementsamhälle till de närliggande industrierna.
  • Tidspräglad bebyggelse från 1900-talets alla årtionden.
  • Gårdshus och uthus som visar de olika funktioner som funnits på gårdarna och ofta har bevarat det tidiga 1900-talets uttryck.
  • Det statliga stålverket NJA:s etablering 1940 avspeglar sig i det bruksliknande, bolagsfinansierade området med identiska, små flerfamiljshus i forna bostadsrättsföreningen Järnet, (kvarteret Magneten med flera).
  • Boendemiljöerna för tjänstemän och direktörer speglas i Älvnäsets prydliga årsringar av gruppbyggda villor, parhus och radhus i avskilt läge och på större avstånd från industrin och direktörens strandvilla i enskilt läge.
  • Kontakten med och siktlinjer mot vattnet och mot industrianläggningarna. 

Broschyr Svartöstaden Länk till annan webbplats.

Vem ansvarar för att ta fram planeringsunderlag?

Uppgifterna och ansvaret för att ta fram planeringsunderlag för riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden (1998:896). Här utpekas de tolv centrala myndigheter som, efter samråd med Boverket, Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, ska lämna underlag om områden som de anser vara av riksintresse enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Länsstyrelsen samordnar planeringsunderlagen. Myndigheterna ska i samverkan med Länsstyrelsen följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområdena.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen jobbar för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv, och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg. I tidiga planskeden lämnar vi råd och planeringsunderlag för kommunernas planering för framtida mark- och vattenanvändning. I slutskedet av planeringsprocessen bevakar vi att de statliga intressen som anges i 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen har tillgodosetts i planeringen.

Allmänna intressen

Länsstyrelsen ska ta fram underlag inför kommunens bedömningar om de allmänna intressen som enligt 2 kapitlet i plan- och bygglagen bör vägas in vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Riksintressen

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kapitlet miljöbalken. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna. Om vi anser att ytterligare riksintressen bör tillkomma eller om klassningen eller avgränsningen av ett riksintresse bör omprövas ska vi enligt hushållsförordningen underrätta Boverket och andra berörda myndigheter. Vi ska även informera regeringen om urvalet av riksintresseområden enligt 4 kapitlet miljöbalken behöver regleras närmare.

Hushållning med mark och vatten

Länsstyrelsen ska sammanställa utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter, och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet. Vi ska på begäran erbjuda planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kapitlet i miljöbalken.

Havsplanering

Kommuner har ofta eget underlag som beskriver havet och skärgårdens utveckling. Utöver det har Länsstyrelsen sammanställt en lista över tillgängliga geodata som kan användas som stöd i havsplaneringen.

Klimatanpassning

Vi behöver ta hänsyn till det förändrade klimatet i den fysiska planeringen. Planeringsunderlagen gällande klimatanpassning kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred.

Hållbar stadsutveckling

Kommuner, regioner och staten har tillsammans ett stort ansvar i att balansera olika enskilda och allmänna intressen genom en aktiv och hållbar samhällsplanering. En stor del av Länsstyrelsens uppgifter har koppling till området hållbar stadsutveckling.

Rådet för hållbara städer ska stötta kommunerna

För att stötta kommuner i arbetet med stadsutveckling har regeringen bildat Rådet för hållbara städer. I forumet deltar Länsstyrelsen och tio andra statliga myndigheter. Rådet har i uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

Rådet för hållbara städer på Hållbar stads webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelseinstruktionen (2017:868). Länsstyrelsens instruktion sätter ramarna för vår verksamhet. Instruktionen utfärdas av regeringen och den talar om vilka uppgifter Länsstyrelsen har som myndighet, det vill säga en övergripande beskrivning av vad Länsstyrelsen ska arbeta med.

I regleringsbreven anger regeringen de krav som den ställer på Länsstyrelsens inriktning och på våra insatser under budgetåret. Regleringsbrev för Länsstyrelserna 2019 innehåller följande uppgifter med koppling till hållbara städer:

  • Bidra i sin verksamhet till Agenda 2030 målen (1:2).
  • Bidra i sitt kulturmiljöarbete till de nationella kulturmiljömålen (1:4).
  • Mänskliga rättigheter – stödja kommunerna och samarbeta med andra berörda myndigheter (1:6).
  • Efterbehandling av förorenade områden för bostadsbyggande - informera och stödja kommunerna (1:7).
  • Samordna och leda det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, artbevarande, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. (1:9).
  • Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet – arbeta för bättre luftkvalitet (1:11).
  • Bedöma måluppfyllelsen avseende Livsmedels- och foderkontrollen, kontrollen av djurskydd, djurhälsa och smittskydd, animaliska biprodukter (1:16).
  • Verka för att behovet av bostäder tillgodoses (1:22).
  • Verka för ökad kompetens och kunskap om kulturmiljön och kulturmiljövärden i lokala plan-, bygg och bostadsprocesser gentemot berörda aktörer. (3:6).
  • Verka för att minoritetspolitikens fastställda mål uppnås; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet (3:8).
  • Främja, samordna och leda det regionala arbetet inom samtliga relevanta sakområden avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. (3:9).
  • Stödja kommunernas arbete med att utveckla strategiska vatten- och avloppsplaner (3:13).
  • Skydda dricksvatten inklusive skydd av vatten som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas som vattentäkt (3:14).
  • Genom förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål (3:16).
  • Ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (3:17).
  • Samordna och leda det regionala arbetet med friluftslivspolitiken genom samverkan med Skogsstyrelsen, kommunerna och andra berörda aktörer (3:21).
  • Sammanställa regionala lägesbilder inklusive bedömning av beredskap och kapacitet för kommuner och landsting avseende vilken påverkan som mottagandet av asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänsten, skola och utbildning samt hälso- och sjukvård.
  • Samordna det regionala arbetet med tidiga insatser för asylsökande med flera (3:41).
  • Anvisa medel för flyktingmottande och etableringsåtgärder (3:44).
  • Samordna det regionala arbetet med samhällsorientering för nyanlända (3:45).
  • Samordning av det regionala ANDT arbetet (3:48).
  • Stödja det regionala arbetet avseende spelmissbruk (3:50).
  • Stödja kommuner och landsting i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar. Barnrättsperspektivet, att främja jämlikhet och jämställdhet och ett jämställt föräldraskap är centrala utgångspunkter. Även funktionshinderperspektivet och förebyggande av våld ska beaktas (3:51).
  • Stödja kommuner och landsting i samarbete med Myndigheten för delaktighet, och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, under 2018–2020, att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer (3:52).
  • Förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor mot bakgrund av den nationella strategin (3:53).
  • Stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (3:54).
  • Ta fram regionala lägesbilder avseende utsatta EU/EES medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige samt genomföra kompetenshöjande insatser mot relevanta aktörer (3:55).

Länsstyrelsen deltar i Miljösamverkan Sverige, ett samverkansorgan kring tillsynsvägledning, tillsyn och viss prövning inom miljöbalksområdet och närliggande lagstiftningar. Vi arbetar även med miljösamverkan på regional nivå.

Kontakt