Skydd mot olyckor

Kommunerna ansvarar för räddningstjänsten i de flesta fall. Länsstyrelsen ger råd och stöd och utför tillsyn av kommunernas arbete. Vi kan också hjälpa till att avgöra vem som ska leda en räddningsinsats som berör flera kommuner.

Det som brukar benämnas räddningstjänstverksamhet regleras i Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (LSO). I lagen regleras de insatser, som staten eller kommunerna ska ansvara för, vid olyckor och överhängande fara för olyckor, så kallade räddningstjänstinsatser. Målet är att färre ska dö, färre skadas och mindre ska förstöras.

Ansvarsfördelning

En kommun ansvarar i första hand för räddningstjänsten med vissa undantag. När inte kommunen bär ansvaret av räddningstjänst bär staten ansvaret.

Undantagen är

  • fjällräddning
  • flygräddning
  • sjöräddning
  • miljöräddningstjänst till sjöss (Vänern, Vättern, Mälaren, sjöterritorier till havs)
  • efterforskning av försvunna personer
  • och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen.

Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område ska Länsstyrelsen bestämma vem som ska leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt detta. Länsstyrelsen ska ha en planläggning för detta.

Farlig verksamhet

Länsstyrelsen fattar beslut om det som i LSO 2 kap 4§ benämns som "farlig verksamhet". Farlig verksamhet är anläggningar där verksamhet innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. För ägare till en anläggning eller verksamhetsutövare på en anläggning som omfattas av LSO 2 kap 4§ innebär det bland annat att man är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Kommunen har ansvar för tillsyn över dessa anläggningar.

Tillsyn, rådgivning och stöd

Enligt LSO har Länsstyrelsen ett ansvar att genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet som omfattas av lagstiftningen. Vi har även tillsynsansvar över kommunerna.

I Norrbotten finns ett antal stora dammar, de flesta är vattenkraftsdammar men det finns även några dammar kopplade till gruvbrytningen i länet. De stora vattenkraftsdammarna finns i Luleälven och Skellefteälven.
Ett dammhaveri i någon av de största dammarna kan innebära omfattande konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom, miljö och infrastruktur. Ett dammbrott kan också leda till störningar i elförsörjningen.

Ansvar
Länsstyrelsen har det operativa tillsynsansvaret för vattenverksamheter, i vilket dammar ingår, enligt Miljöbalken. Tillsynen betyder bland annat att Länsstyrelsen ska kontrollera att regelverk och villkor i tillstånd följs av den som äger dammen.

Om dammen klassas som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor har också kommunen ansvar för tillsyn av att dammägaren uppfyller lagkrav. Den som äger dammen är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.

Maximal vattenutbredning
Utbredningen av vattnet vid ett dammbrott beror på flera faktorer, så som vattenflöden i älven, vilken damm som går till brott, magasinets volym, älvens egenskaper och vid kusten har även havsvattenståndet inverkan. Detta innebär att utbredningen av vattnet varierar för olika scenarion.

I syfte att beskriva den maximala vattenutbredningen vid dammbrott i Luleälv har beräkningar gjorts för maximala vattenutbredningar för varje damm i Luleälv. Ytterkanterna för dessa beräknade vattenutbredningar har sedan lagts ihop i en kartbild.

Kartan på vattenutbredning.PDF

Beredskapsplanering
Länsstyrelsen har i uppgift att verka för samordning av beredskapsplanering inom länet. Inom ramen för detta ansvar arbetar Länsstyrelsen tillsammans med berörda kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten i Norrbotten, Trafikverket Region Nord, Försvarsmakten och Vattenfall Vattenkraft AB för att samordna dammhaveriplaneringen för Luleälven. För Skellefteälven leder Länsstyrelsen Västerbotten arbetet.

För utrymningsplaner vid dammbrott hänvisas till respektive kommun.

Länsstyrelsen har produktionsansvar för skogsbrandsbevakning med flyg och beslutar inom ramarna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) riktlinjer om bevakning med flyg ska bedrivas i länet.
Regeringen har den 19 april 2007 beslutat återinföra det statliga stödet till skogsbrandsbevakning med flyg. Det innebär att alla län genom respektive länsstyrelse har rätt att söka statliga medel för att kunna bedriva sådan bevakning.

Skogsbrandsbevakning med flyg i Norrbottens län administreras av Länsstyrelsen medan den ekonomiska ersättningen betalas av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som också bestämmer inriktning för hanteringen av skogsbrandsbevakningen. Det är räddningstjänsten som dagligen tar beslut om flygning i länet med underlag av SMHI:s brandriskprognoser.

Bevakningsperioden sträcker sig normalt mellan juni - september.

Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott av vatten som kommer i form av mycket regn eller genom kraftig snösmältning.
Det finns flera olika typer översvämningar: De vanligast förekommande i Sverige är översvämning av vattendrag och sjöar och översvämning till följd av skyfall. Om en större översvämning inträffar, har Länsstyrelsen ett samordningsuppdrag.

För att kunna agera när samordningsbehov uppstår följer Länsstyrelsen utvecklingen i situationer med risk för översvämning i de större vattendragen.

Information om prognoser och flödessituationen hittar du på SMHIs hemsida.länk till annan webbplats

Vårflod

I samband med is- och snösmältningen kan den så kallade vårfloden orsaka översvämningar, vilket är en helt naturlig och normal företeelse. Det är också helt normalt att det vissa år blir lite kraftigare vårflod. Naturen är anpassad till varierande vattennivåer i vattendrag och sjöar, och många ekosystem är beroende av att översvämningar inträffar då och då.

Varje vår så rapporterar Länsstyrelsen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ifall situationer med höga flöden pågår inom länet. Länsstyrelsen samlar in information via kommunerna och rapporterar veckovis till MSB som sammanställer en lägesrapport för hela landet. 

Kontakt