Fjällförvaltning

Länsstyrelsen förvaltar och ansvarar för skötseln av landets fjällområden. Vårt mål är en hållbar utveckling i fjällen.

Länsstyrelsen förvaltar statens mark ovanför odlingsgränsen och ansvarar för de statliga lederna med broar, vindskydd samt markeringar av vinter- och sommarleder. Lederna är viktiga för fjällsäkerheten och för att förebygga skador i känsliga områden. Våra naturvårdsvakter ansvarar för fjällreservatens tillsyn samt inventerar och bevakar de stora rovdjuren.

Huvuddelen av landets vidsträckta fjällområden finns i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna, på en sammanlagd yta på nära sju miljoner hektar.

I Länsstyrelsens fjällförvaltning ingår:

  • jakt-, fiske- och markförvaltning
  • markupplåtelser på statens mark ovan odlingsgränsen
  • fiskevård och viltvård
  • anläggningar, stugor och broar
  • information om rättigheter och skyldigheter.

Fjälldelegationen

I Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län finns en gemensam fjälldelegation för fjällfrågor. Fjälldelegationen är ett organ för samverkan i frågor som särskilt rör fjällområdet. Delegationen består av länens landshövdingar. Länen turas om att vara ordförande för delegationen under två år i taget.

Ordförande 2019-2020

Jöran Hägglund, landshövding i Jämtlands län

Fjällkonferens

Fjälldelegationen anordnar vart annat år fjällkonferensen Hållbar utveckling i fjällen. År 2018 genomfördes konferensen i Vilhelmina och temat var "Samverkan för jobben, naturen, kulturen - prat eller praktik?"

Läs mer om konferensen i rapporten nedan.

Hållbar utveckling i fjällen - rapport från Fjälldelegationens konferens 2018PDF

Har du frågor?

Om du har frågor eller vill veta mer om fjälldelegationen kan du kontakta Bitti Jonasson, enhetschef på Länsstyrelsen i Jämtlands län.

E-post till Bitti Jonasson

Telefon: 010-22 53 608

Statliga leder i Norrbottensfjällen

Att färdas längs de statliga lederna är ett fantastiskt sätt att möta fjällens natur och kultur. Totalt finns det cirka 2250 kilometer statlig led i Norrbotten, både vinter- och sommarleder. De mest kända är Kungsleden, Padjelantaleden och Nordkalottleden.

Ledsystemet förvaltas av Länsstyrelsens fältenhet, ofta med hjälp av entreprenörer och säsongsanställda. Utöver de statliga lederna finns det hundratals mil leder kring samhällen och turistanläggningar i fjällvärlden som sköts av kommuner, lokala föreningar och privata anläggningar. Alla broar, raststugor, hjälptelefoner, dass och roddleder längs de statliga lederna är markerade på Lantmäteriets fjällkarta.

Aktuellt i fjällen

  • Aktuella ledprojekt sommar 2019:
    • Rallarvägen mellan Abisko och Tornehamn ingår numera i det statliga ledsystemet och kommer att rustas i sommar. Det blir ny skyltning, röjning och reparation av spänger.
    • Starten på Kungsleden dras om och den gamla startportalen kommer att tas bort. Leden börjar numera på norra sidan E10 i en ny Kungsledsportal.
    • Arbetet med Västra leden på Kebnekaise fortsätter. Leden kommer att stolpas mellan Kaffedalen och stentrappan på Tolpagornis sluttning. I toppen på varje stolpe sitter en röd reflex för bättre synlighet.
    • Leden mellan Nikkaluokta och Kebnekaise kommer att rustas. Det blir ny trespång, nya stålbroar och grusningen av stigen mellan Nikkaluokta och Ladtjojaure kommer att färdigställas.
  • 29 MAJ: Den trasiga bron över Barasjuhka (den norra bron av två, några kilometer söder om Laisälven) kommer att åtgärdas i juni. Bron ligger längs Kungsleden mellan Adolfström och länsgränsen.
  • 29 MAJ: Den trasiga bron över Áinnajohka på leden mellan Sitasjaure och Hukejaurestugan ska vara åtgärdad före midsommar.
  • 23 MAJ: En bro över Gorsajohka är borttagen. Mer information hittar du här.

Markerade sommarleder märks ut med orange-röd färg som målas på stenar, rösen, träd eller stolpar. Vinterleder markeras med röda ledkryss på järnstolpar. Vissa leder är endast rekommenderade färdvägar och de har inga markeringar i terrängen. Vilken sorts led en viss sträcka är framgår av fjällkartan. Förutom ledmarkeringar finns även vägvisningsskyltar längs det statliga ledsystemet. Skyltarna är blå med vit text. Andra aktörer som har behov av att sätta upp vägvisning i fjällen kan med fördel använda samma system.

På en del ställen längs lederna finns det raststugor. De är endast till för kortare raster och som nödstugor. Vid varje raststuga finns ett torrdass. På enstaka ställen längs lederna finns det även separata dass utplacerade.

Broar finns där sommarlederna korsar större vattendrag. Mindre vattendrag får vandrare vada över på egen hand. 

Längs Kungsleden finns det fyra roddleder där man måste ro över ett vattendrag. Båtarna läggs i kring midsommar, normalt senast 1 juli och ligger ute till slutet av september. När du använder båtarna är du skyldig att lämna en båt på varje sida om vattnet. Det innebär att rodden normalt sett måste göras tre gånger. Först ror du över för att hämta båten på andra sidan och ror tillbaka med den på släp. Därefter drar du upp den ordentligt upp på stranden, för att sedan ro över till andra stranden igen och fortsätta din vandring.

Länsstyrelsen har ingen sophantering till fjälls, utan det du tar med dig till fjällen tar du med dig därifrån. Nedskräpning förstör för andra besökare och är dessutom både olagligt och farligt.

I länet finns ett femtiotal övernattningsstugor/fjällstationer längs ledsystemet. De flesta drivs av Svenska Turistföreningen, STF. Några stugor förvaltas av Länsstyrelsen. Stugor inom världsarvet Laponia förvaltar föreningen Laponiatjuottjudus. Stugorna är utrustade för självhushåll och har flerbäddsrum som du delar med andra gäster. När fjällstugorna är stängda finns alltid ett mindre säkerhetsutrymme öppet. Vid de flesta stugor finns en hjälptelefon.

Det finns också möjligheter att hitta logi i stugor och rum som hyrs ut av andra företag och privatpersoner.

Mer information om uthyrningsstugor (framför allt Länsstyrelsens)PDF

Länsstyrelsen har tagit fram en mobil-applikation som ger dig information om fjällederna (sommarleder) direkt i mobilen, även när du är off-line. I appen finns en karta med alla leder och anordningar, där du också kan se din egen position. Här finns information om Kungsleden och Västra leden på Kebnekaise, tillsammans med flera andra statliga fjälleder, nationalparker och naturreservat i länet. Du kan också rapportera in fel eller brister som du upptäcker längs ledsystemet eller i skyddade områden.

Appen heter Norrbottens Naturkarta och laddas ner via App-store eller Google Play (Android).

Mer information om Norrbottens Naturkarta

De mest kända vandringslederna

Den mest kända vandringsleden i länet är Kungsleden. Den sträcker sig från Abisko i norr och ända till Hemavan i Västerbotten. En annan populär men mycket krävande led är Västra leden upp på Kebnekaise. Nordkalottleden är lite mindre känd och är egentligen en ihopkoppling av flera befintliga leder i Finland, Norge och Sverige. Lederna inom världsarvet Laponia förvaltas av organisationen Laponiatjuottjudus.

Kungsleden är den äldsta och mest kända vandringsleden i Sverige. Den går mellan Abisko i Norrbotten och Hemavan i Västerbotten och är en väl upptrampad led med ett utbyggt system av stugor. De flesta vandrare väljer att gå den norra delen av Kungsleden och här kan det bli gott om folk och periodvis trångt i övernattningsstugorna under högsäsongen i juli-augusti. Söder om Kvikkjokk finns det inga stugor längs Kungsleden inom den del av leden som ligger inom Norrbottens län.

På fyra ställen längs Kungsleden finns roddleder. Där finns det roddbåtar utplacerade som vandraren får använda för att ta sig vidare längs leden. Roddlederna finns vid Lájtávrre/Laidaure, Sijddojávrre/Sitojaure, Tjårvekallegiehtje/Hornavan (vid Jäckvik) och Dievssajávri/Teusajaure. Den sistnämnda förvaltas av Laponiatjuottjudus. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Längs en del av södra delen av Kungsleden ligger Tjålmejaure fågelskyddsområde. Mer information om Tjålmejaure. Även när leden passerar en nationalpark eller annan skyddad natur gäller särskilda föreskrifter.

Mer information om Kungsleden finns i Länsstyrelsens mobil-app Norrbottens Naturkarta.

Västra leden från Kebnekaise fjällstation upp till Giemegáisi/Kebnekaise är en sommarled, vilket innebär att det inte finns några synliga ledmarkeringar på vintern. Vintertid är det också risk för laviner längs leden. Bästa tiden att gå brukar vara under juli och augusti. Vandringen är mycket krävande och olyckor sker varje år. Terrängen är blockig och svårgången och det är många höjdmetrar att kämpa sig upp (och ner). Vädret kan slå om snabbt och kan också förändras på högre höjd.

Länsstyrelsen har tagit fram en folder med information om leden och vad du bör tänka på. Foldern finns på svenska och engelska.

Folder om Västra leden / Information in English about the Western Trail on Kebnekaise.

Observera att det sedan 2017 finns en ny säkerhetsstuga på Kebnekaise, nära toppen. En äldre raststuga står kvar längre ner, markerad på fjällkartan som vindskydd.

Lantmäteriets information om fjällkartanlänk till annan webbplats

Nordkalottleden är en cirka 800 kilometer lång sommarled som går genom de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland. Leden sträcker sig från Treriksröset i norr till Kvikkjokk i söder. Vandrar du hela leden så passeras nationsgränserna tio gånger. Det finns övernattningsmöjligheter på drygt 40 platser längs leden. Övernattningsstugorna ligger som regel på ett avstånd av 10-20 kilometer, men några etapper är 30 kilometer långa mellan stugorna. Leden är markerad med stenrösen och skyltar. Nordkalottleden består av befintliga leder som länderna har knutit samman med några ledavsnitt. I Sverige går leden bitvis ihop med Kungsleden och Padjelantaleden.

Padjelantaleden är cirka 150 kilometer lång och sträcker sig mellan Kvikkjokk och Rijtsem/Ritsem. Leden passerar genom Padjelanta/Badjelánnda nationalpark. Större delen av Padjelantaleden förvaltas av Laponiatjuottjudus.

Det finns också flera andra leder inom världsarvet Laponia.

Mer information om turer, leder och stugor inom Laponialänk till annan webbplats.

Bestämmelser och regler

Vår förvaltning och tillsyn styrs av bestämmelser i miljöbalken (SFS 1998:808), rennäringslagen (SFS 1971:437) och rennäringsförordningen (SFS 1993:384) men också av jordabalken samt andra lagar och bestämmelser.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län