Krisberedskap

Vid en större samhällsstörning behöver alla hjälpas åt. Länsstyrelsens roll är att hålla ihop samarbetet i länet. Du som privatperson har ett eget ansvar att inledningsvis kunna klara dig själv för att de mest utsatta ska få den hjälp de behöver.

Vid en större samhällsstörning är det många människor som behöver hjälp. I första hand behöver samhällets resurser användas för att hjälpa de mest utsatta till exempel äldre och sjuka. Det innebär att du inledningsvis behöver kunna klara dig själv, för att de mest utsatta får den hjälp de behöver.

Det egna ansvaret vid en samhällsstörning

Samhällets krisberedskap bygger på att alla tar ett ansvar. Det egna personliga ansvaret innebär att du i händelse av en kris ska vara förberedd. Du ska kunna hantera en svår situation och de omedelbara behov som kan uppstå på egen hand, utan stöd från myndigheter.

Att kunna klara sig utan el och vatten är ingen lätt situation. Men de flesta av oss klarar det under en period om vi tänker efter före. Därför är det bra om du redan nu förbereder dig för att klara en samhällsstörning.

Packa en krislåda

De flesta av oss har en brandvarnare hemma och många har även brandsläckare, utifall det skulle börja brinna. Men hur väl förberedd är du om det sker något oförutsett i samhället? Vid en samhällsstörning måste samhällets resurser först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid.

Se därför till att du och dina nära klarar vardagen även om samhället inte fungerar som ni är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information.

Samla gärna ihop det nödvändigaste och förvara på ett och samma ställe – så att du är förberedd när väl en samhällsstörning sker. En "krislåda" kan till exempel innehålla:

  • Mediciner
  • Förbandslåda
  • Tvättlappar
  • Filtar
  • Sovsäckar
  • Varma kläder
  • Torrvaror
  • Konserver
  • Vattendunkar
  • Friluftskök
  • Batteriradio
  • Ficklampor
  • Stearin- och värmeljus
  • Tändstickor och tändare
  • Brandsläckare
  • Viktiga nummer
  • Kontanter

För privatpersoner finns flera bra och konkreta tips på webbplatsen dinsakerhet.selänk till annan webbplats.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. ​Den 28 maj - 3 juni 2018 arrangerar MSB Krisberedskapsveckan i Sverige tillsammans med landets kommuner.

Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? Elen försvinner och det kommer inget vatten i kranen. Ingen vet varför eller hur länge det kommer att vara så. Hur väl förberedd är du om det sker något oförutsett i samhället? Den 28 maj till 3 juni uppmärksammar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) detta lite extra.

 

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Därför har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) startat Krisberedskapsveckan, en årlig kampanj tillsammans med bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser.

Det handlar om att förbättra människors riskmedvetenhet och att fler ska veta hur de kan förbereda sig för att klara vardagen om samhället plötsligt inte fungerar som vi är vana vid.

Broschyr till alla hushåll
Under krisberedskapsveckan kommer MSB att skicka ut broschyren "Om krisen eller kriget kommer" till alla hushåll i Sverige. Syftet med informationen i broschyren är att är att vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it- attacker och militära konflikter ger.

Broschyren är skriven på enkel svenska, med faktarutor, punktlistor och illustrationer.

Aktiviteter i Norrbotten
I Norrbotten genomför kommuner och andra aktörer ett flertal olika aktiviteter runt om i länet. Läs mer om de aktiviteter som genomförs här eller på respektive kommuns hemsida.

Frågor?
Den 21 maj - 29 juni har MSB öppet ett kontaktcentrum dit man kan vända sig för att få svar på sina frågor om krisberedskap. Kontaktuppgifter och svar på de vanligaste frågorna finns på www.dinsakerhet.selänk till annan webbplats

Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott av vatten som kommer i form av mycket regn eller genom kraftig snösmältning.
Det finns flera olika typer översvämningar: De vanligast förekommande i Sverige är översvämning av vattendrag och sjöar och översvämning till följd av skyfall. Om en större översvämning inträffar, har Länsstyrelsen ett samordningsuppdrag.

För att kunna agera när samordningsbehov uppstår följer Länsstyrelsen utvecklingen i situationer med risk för översvämning i de större vattendragen.

Information om prognoser och flödessituationen hittar du på SMHIs hemsida.länk till annan webbplats

Vårflod

I samband med is- och snösmältningen kan den så kallade vårfloden orsaka översvämningar, vilket är en helt naturlig och normal företeelse. Det är också helt normalt att det vissa år blir lite kraftigare vårflod. Naturen är anpassad till varierande vattennivåer i vattendrag och sjöar, och många ekosystem är beroende av att översvämningar inträffar då och då.

Varje vår så rapporterar Länsstyrelsen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ifall situationer med höga flöden pågår inom länet. Länsstyrelsen samlar in information via kommunerna och rapporterar veckovis till MSB som sammanställer en lägesrapport för hela landet. 

Aktuell lägesrapport för landet kan du läsa på MSBs hemsidalänk till annan webbplats

I Norrbotten finns ett antal stora dammar, de flesta är vattenkraftsdammar men det finns även några dammar kopplade till gruvbrytningen i länet. De stora vattenkraftsdammarna finns i Luleälven och Skellefteälven.
Ett dammhaveri i någon av de största dammarna kan innebära omfattande konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom, miljö och infrastruktur. Ett dammbrott kan också leda till störningar i elförsörjningen.

Ansvar
Länsstyrelsen har det operativa tillsynsansvaret för vattenverksamheter, i vilket dammar ingår, enligt Miljöbalken. Tillsynen betyder bland annat att Länsstyrelsen ska kontrollera att regelverk och villkor i tillstånd följs av den som äger dammen.

Om dammen klassas som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor har också kommunen ansvar för tillsyn av att dammägaren uppfyller lagkrav. Den som äger dammen är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.

Maximal vattenutbredning
Utbredningen av vattnet vid ett dammbrott beror på flera faktorer, så som vattenflöden i älven, vilken damm som går till brott, magasinets volym, älvens egenskaper och vid kusten har även havsvattenståndet inverkan. Detta innebär att utbredningen av vattnet varierar för olika scenarion.

I syfte att beskriva den maximala vattenutbredningen vid dammbrott i Luleälv har beräkningar gjorts för maximala vattenutbredningar för varje damm i Luleälv. Ytterkanterna för dessa beräknade vattenutbredningar har sedan lagts ihop i en kartbild. Kartan kan du se genom att klicka här.PDF

Beredskapsplanering
Länsstyrelsen har i uppgift att verka för samordning av beredskapsplanering inom länet. Inom ramen för detta ansvar arbetar Länsstyrelsen tillsammans med berörda kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten i Norrbotten, Trafikverket Region Nord, Försvarsmakten och Vattenfall Vattenkraft AB för att samordna dammhaveriplaneringen för Luleälven. För Skellefteälven leder Länsstyrelsen Västerbotten arbetet.

För utrymningsplaner vid dammbrott hänvisas till respektive kommun.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan användas för att informera allmänheten om kriser och olyckor. VMA-systemet består av meddelande i radio och TV men även utomhuslarm kan användas för varning. Allmänheten kan på detta sätt snabbt varnas vid t.ex. ett gasutsläpp, en stor brand eller annan en allvarlig olycka. Efter att ett VMA har sänts ut, kan allmänheten söka vidare information på till exempel webbplatsen Krisinformation.se, informationsnumret 113 13 eller på kommunernas webbplatser.

Varningsmeddelande
Ett varningsmeddelande sänds vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Detta innebär att samtliga kanaler omedelbart bryter sina sändningar för varningen. Meddelandet ska upprepas inom fem minuter. Länsstyrelsen kan sända varningsmeddelande om vi är räddningsledare vid statlig räddningstjänst.

Informationsmeddelande
Ett informationsmeddelande sänds snarast för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom och miljö. Meddelandet sänds med kort varsel men bryter inte sändningen och repeteras inom 10-15 minuter. Länsstyrelsen kan sända informationsmeddelanden inför och vid extraordinära händelser.

Myndighetsmeddelande
Sveriges Radio ska kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det. Exempel på myndighetsmeddelanden kan vara problem med vattenförsörjningen.

Varningssignalen
Varningssignalen "Viktigt meddelande" ljuder i 7 sekunder följt av 14 sekunders tystnad under minst 2 minuter. 7 (14) 7 (14) 7 (14) 7 (14) 7 o.s.v. När faran är över ljuder en ihållande signal under 30-40 sekunder.

Varningssignalen
"Viktigt meddelande" ljuder i 7 sekunder följt av 14 sekunders tystnad under minst 2 minuter. 7 (14) 7 (14) 7 (14) 7 (14) 7 o.s.v. När faran är över ljuder en ihållande signal under 30-40 sekunder.

När du hör signalen ska du:

  • Gå inomhus
  • Stäng dörrar fönster och ventiler
  • Lyssna på radio och se på TV för mer information.

Hela signalsystemet testas var tredje månad. Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december sänds signalen.


Mer information om VMA finns på MSBs hemsidalänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har produktionsansvar för skogsbrandbevakning med flyg och beslutar inom ramarna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) riktlinjer om bevakning med flyg ska bedrivas i länet.
Regeringen har den 19 april 2007 beslutat återinföra det statliga stödet till skogsbrandbevakning med flyg. Det innebär att alla län genom respektive länsstyrelse har rätt att söka statliga medel för att kunna bedriva sådan bevakning.

Skogsbrandbevakning med flyg i Norrbottens län administreras av Länsstyrelsen medan den ekonomiska ersättningen betalas av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som också bestämmer inriktning för hanteringen av skogsbrandbevakningen. Det är räddningstjänsten som dagligen tar beslut om flygning i länet med underlag av SMHI:s brandriskprognoser.

Bevakningsperioden sträcker sig normalt mellan juni - september.

Länsstyrelsens roll vid en samhällsstörning

Vid en större samhällsstörning håller Länsstyrelsen ihop arbetet i länet. De berörda aktörerna, som till exempel kommunerna, räddningstjänst, sjukvården och polisen, delar information och lägesbild med syftet att koordinera åtgärder.

Under en samhällsstörning samordnar Länsstyrelsen kommunikationen i länet så att kommuner, sjukvård, polisen med flera ger relevant och riktig information till allmänhet och media.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, eller för att begränsa skadeverkningarna samt återföring av erfarenheter efter en samhällsstörning.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län