MyreN

En myr med träd och gräs under en molnig himmel

Våtmarker som inte har dikats har många olika värdefulla funktioner. De kan exempelvis lagra stora mängder vatten och därmed vara naturliga barriärer i landskapet mot skogsbränder och även rena vatten innan det når ut i sjöar och vattendrag. Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten.

I MyreN-projektet, Myrrestaurering i Norrbottens län, kommer vi att restaurera myrar, som är en typ av våtmarker. Projektet ska bland annat gynna biologisk mångfald och återskapa våtmarkernas förmåga att jämna ut vattenflöden i landskapet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen och LKAB.

Varför restaurerar vi våtmarker?

Under början av förra seklet dikades många våtmarker ut. Då trodde man att myrarna bredde ut sig och att skogen till följd av det skulle försumpas och ta skada. Länge ansåg man också att myrar bidrog till ökad risk för frost på närbelägna odlingsmarker. Våtmarker dikades även för att göra mer mark tillgänglig för odling till en växande befolkning.

Våtmarker är ett ekosystem med många nyttor för oss människor. I våtmarkerna bromsas vatten upp och magasineras. Detta skapar en jämnare avrinning ut i sjöar och dämpar extrema vattenflöden. Även vid torka mildrar våtmarkerna effekterna då de behåller en del av sin fuktighet och fungerar som barriärer mot skogsbränder. Dessutom är våtmarker ett mellanting mellan land- och vattenmiljöer där det finns unika livsmiljöer för växter och insekter. Våtmarker är en av de artrikaste biotoperna i landet, försvinner livsmiljöerna så försvinner även arterna.

Bevarande och restaurering av våtmarker är därför en viktig insats för att vi ska ha ett motståndskraftigt samhälle vid klimatförändringar.

Hur går det till att restaurera våtmarker?

Vanligtvis används en grävmaskin som täpper igen diken med torv från närområdet. I vissa fall byggs i stället pluggar spritt längs diket för att stoppa vattenflödet. Den metoden används där det inte går att nå fram till diket på grund av exempelvis höga natur- och eller kulturvärden, eller att myren är för mjuk för grävmaskinen.

Mål för projektet MyreN

Restaurera 1 000 hektar myr genom att lägga igen diken.
Göra uppföljningar av restaureringarna genom att studera insekter och mäta vattenståndet i myren.
Bidra till vattenhushållning genom att våtmarkerna magasinerar vatten.
Bidra till vattenrening genom våtmarkernas möjlighet att fånga upp och bryta ned ämnen och partiklar som annars når vattendragen.
Öka våtmarkernas motståndskraft mot störningar orsakade av klimatförändringar.
Minska utsläppen av koldioxid från dikade våtmarker.
Gynna våtmarkernas biologiska mångfald.

Vad är en våtmark och vad är en myr?

Våtmarker är mark där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden räknas till våtmarker. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen bör vara hydrofil, det vill säga fuktighetsälskande, för att ett område ska räknas som våtmark. Ett undantag är tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag. De räknas till våtmarkerna trots att de kan sakna vegetation.

Myrar är torvbildande våtmarker. Torv är en jordart som bildas genom en ofullständig nedbrytning av växtdelar. På ytan av myrar lever och frodas olika slags mossor och andra hydrofila växter. Under marken dör och förmultnar växterna, men inte helt, på grund av syrebristen. Genom kompaktion bildas så småningom torv av växtdelarna.

Finansiering och samarbetspartners

MyreN-projektet har nästan 30 miljoner kronor i budget. Tillväxtverket har beviljat stöd ur den europeiska regionala utvecklingsfonden. Stödet finansierar 40 procent av projektet. Stödet avser; övre Norrland, främja klimatanpassning, förebyggande av katastrofrisker och motståndskraft, med beaktande av ekosystembaserade tillvägagångssätt. Resterande 60 procent av projektet finansieras av LKAB.