Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
DNA-studie avslöjar sällsynt artrikedom på slåttermyr i Pajala
Insektsfällan på slåttermyren Pyöreänoja, Pajala kommun. Pyöreänoja är en välhävdad slåttermyr där både lador, hässjor och dammanläggningar finns kvar och myren är dessutom lättillgänglig.
En inventering av insekter på två myrar i Pajala kommun har gett anmärkningsvärda resultat. Närmare 2 000 arter har identifierats, varav ett stort antal är nya för Sverige och flera möjligen helt nya för vetenskapen. Studien visar att traditionell myrslåtter spelar en viktig roll för att bevara den biologiska mångfalden i myrmarker.
Under sommaren 2023 genomförde Länsstyrelsen Norrbotten en artinventering av insekter med fällor på två intilliggande myrar i Pajala kommun. Den ena myren, Pyöreänoja, är en så kallad slåttermyr som slagits för hö till renar och boskap sedan 1700-talet och som fortfarande slås än i dag. En DNA-baserad analys av proverna utfördes av Station Linné på Öland.
Resultaten är anmärkningsvärda. Totalt identifierades närmare 2 000 arter varav ungefär 40, och troligen många fler än så, aldrig tidigare dokumenterats i Sverige. Flera arter bedöms dessutom vara helt nya för vetenskapen. På slåttermyren Pyöreänoja påträffades över 1 300 arter, däribland flera fynd av vattennätvingen Sialis sibirica – en art som tidigare endast rapporterats från en annan plats i landet, i Kirunaområdet.
Även om det totala antalet arter var ungefär lika stort på de två myrarna, skiljde sig artsammansättningen markant. Detta tyder på att myrslåtter har stor betydelse för vilka arter som förekommer lokalt och att brukandet gynnar många arter som ofta är sällsynta eller hotade.
I takt med att slåttermyrar blivit allt ovanligare i landskapet har sannolikt också många arter som är knutna till dessa miljöer trängts undan.
– Resultaten visar hur viktiga dessa brukade myrar är. Det är ett starkt argument för att myrslåtter behöver fortsätta och i vissa fall återinföras, säger Jörgen Naalisvaara, handläggare vid Länsstyrelsen Norrbotten.
Pyöreänoja slåttermyr är dessutom ett unikt exempel på ett långvarigt och kontinuerligt nyttjande av våtmarker som foderresurs. Den kunskap som finns kring traditionell myrslåtter är därför viktig att bevara, både som ett kulturarv och som ett effektivt sätt att skapa och upprätthålla värdefulla livsmiljöer för växter och djur.