Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Träffar om arbetsstugornas historia i Norrbotten
Teurajärvi arbetsstuga år 1945. Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor.
Under hösten arrangeras flera träffar i Norrbotten för att lyfta fram historien om arbetsstugorna och ge utrymme för berättelser från dem som berörts. Initiativet är en del av den pågående försoningsprocessen med tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Svenska kyrkan bjuder in till fyra träffar under hösten 2025, tillsammans med Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset (STR-T), på temat Askel sovinthoon – steg för försoning. Syftet är att synliggöra historien om arbetsstugorna i Norrbotten och skapa en mötesplats för före detta elever och andra intresserade samt att sprida kunskap till yngre generationer.
Länsstyrelsen i Norrbotten har som uppdrag av regeringen att stödja statens pågående försoningsprocess med tornedalingar, kväner och lantalaiset. En del av uppdraget är att bidra till ökad kunskap om den historiska behandlingen av dessa grupper. Redan den 4 juli, i samband med Pajala marknad, hålls ett första arrangemang där Länsstyrelsen i Norrbotten kommer att medverka.
Landshövding Lotta Finstorp kommer att delta vid minst en av höstens träffar. Fokus ligger på att göra erfarenheterna från arbetsstugedeltagare mer synliga och fördjupa kunskapen om deras upplevelser och följderna av assimileringspolitiken.
Datum för träffarna
- 30 augusti – Karesuando
- 13 september – Kihlangi
- 27 september – Tärendö
- 11 oktober – Karungi
En särskild gudstjänst i Luleå domkyrka planeras till april 2026 som en avslutning på temat.
Arrangörer
Svenska kyrkan, Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset (STR-T) och Met Nuoret, i samverkan med Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Norrbotten.
Om arbetsstugorna i Norrbotten
Mellan 1903 och 1954 fanns 21 arbetsstugor i Norrbotten, främst i områden där meänkieli talades. De var till för barn som levde i fattigdom eller hade långt till skolan och fungerade som internat. Barnen lärde sig svenska, skulle följa regler och anpassa sig till svensk kultur. Som en del av statens assimileringspolitik fick de inte tala meänkieli eller finska.
Totalt bodde omkring 5 500 barn i arbetsstugorna och många upplevde svåra förhållanden. När arbetsstugorna avvecklades övergick kvarvarande medel till Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor.
Idag delar stiftelsen ut projektmedel som syftar till att stödja försoningsarbetet med utgångspunkt i vad minoriteten själv anser är viktigt. Ordförande är landshövding Lotta Finstorp.
