Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Uppföljning av minoritetspolitiken och strategin för romsk inkludering visar behov av långsiktiga satsningar
Illustration: Rebecca Elfast
Årets uppföljningsrapporter om minoritetspolitikens utveckling och strategin för romsk inkludering har lämnats till regeringen. Uppföljningarna visar, likt tidigare år, att det krävs kraftfulla satsningar för att nå politikens mål inom en rimlig framtid. Att regeringen utser strategiska myndigheter som får långsiktiga uppdrag för politikens genomförande och att modersmålsundervisningen ska ingå i skolornas reguljära timplaner är några av de konkreta åtgärder som föreslås.
Regeringen behöver styra minoritetspolitiken tydligare
Uppföljningsrapporten om minoritetspolitikens utveckling, som Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget tagit fram, fokuserar i år på språk och kulturell identitet samt kommuners och regioners minoritetspolitiska arbete. Som en del av uppföljningen har en fördjupningsstudie genomförts för att ge röst åt minoriteternas upplevelser kring möjligheter och hinder för att utöva sin kultur.
Uppföljningen visar att kommuner och regioner har tagit steg framåt i sitt minoritetspolitiska arbete. Men den visar också att det fortfarande finns betydande brister i hur nationella minoriteters rättigheter tillgodoses i praktiken.
Det är glädjande att fler kommuner och regioner nu har minoritetspolitiska mål och riktlinjer. Men mer än hälften har inte genomfört några insatser för att ge nationella minoriteter inflytande och delaktighet. Minoriteternas representanter upplever att samråd ofta är symboliska, utan möjlighet till reellt inflytande, säger Ellen Omma, enhetschef för det minoritetspolitiska uppdraget på Sametinget.
Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget föreslår återigen att regeringen inför tillsyn, som ett sätt att tydliggöra vikten av att förvaltningsmyndigheter följer lagen. Även de nationella minoriteternas förutsättningar att utöva inflytande behöver stärkas, bland annat genom justerade statsbidrag.
Årets uppföljning visar också att regeringens satsning inom handlingsprogrammet för att bevara och främja de nationella minoritetsspråken (2022–2024) har gett resultat, men att det krävs långsiktighet för att språken inte ska gå förlorade. I rapporten föreslås därför att handlingsprogrammet får en fortsättning, med fokus på att skapa en sammanhängande utbildningskedja för språken.
Den treåriga satsning som varit inom politikområdet har gett effekt, men det kvarstår ett betydande arbete för att minoritetsspråken ska leva vidare och utvecklas, säger Malin Langenfors, chef för enheten för nationella minoriteter på Länsstyrelsen Stockholm.
Romsk inkludering kräver konkreta åtgärder
Länsstyrelsen Stockholm ansvarar också för uppföljningen av strategin för romsk inkludering. Årets rapport fokuserar på området kultur och språk, men berör alla verksamhetsområden, samt diskriminering och antiziganism. Vissa insatser har gett positiva resultat, samtidigt står utvecklingen still på flera områden.
Rapporten lyfter bland annat fram den oroande minskningen av elever som deltar i modersmålsundervisning i romani chib. För att bättre förstå vad som ligger bakom minskningen har Länsstyrelsen genomfört en intervjustudie med elever, vårdnadshavare, modersmålslärare och enhetschefer. Intervjuerna visar att språket är en nyckel till både den egna identiteten och samhörighet inom minoriteten. Det framkommer också att det finns flera utmaningar som leder till att allt färre läser romani chib som modersmål, exempelvis att det saknas lärare med kunskap i rätt varietet. Länsstyrelsen anser därför att det behövs ett modersmålslyft.
Uppföljningen belyser också att det behövs fler åtgärder för att motverka antiziganism. Länsstyrelsen är positiv till den handlingsplan mot rasism och hatbrott som regeringen beslutade om i december förra året, men konstaterar att det behövs fler specifika insatser mot antiziganism. Skolan spelar en viktig roll i arbetet mot diskriminering, varför rapporten innehåller förslag om en kunskapssatsning för huvudmän och skolpersonal.
För att stärka romers rättigheter föreslår Länsstyrelsen också en konkret handlingsplan och permanenta statsbidrag till kommuner.
För att nå strategins mål till 2032 behövs förutsättningar för långsiktigt arbete, på liknande sätt som regeringen styr andra strategier inom mänskliga rättigheter, säger Malin Langenfors.
Om uppdragen
De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer, som också är ett urfolk. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, finska, meänkieli och samiska.
Minoritetspolitikens mål är att ge skydd åt de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Minoritetspolitiken har tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet, samt språk och kulturell identitet.
Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget har uppdrag att samordna och följa upp hur minoritetspolitiken genomförs i landets kommuner och myndigheter. Länsstyrelsen Stockholm ansvarar även för att samordna och följa upp insatser inom regeringens strategi för romsk inkludering.
Uppdragen ska årligen redovisas till regeringen.
Nationella minoriteter och minoritetsspråk
Den svenska minoritetspolitiken, minoritet.se
Länk till annan webbplats.