Kirunas kulturmiljö bevaras i samhällsomvandlingen – fler värdefulla byggnader flyttas

Nu flyttas fler byggnader med kulturhistoriskt värde i Kiruna. Frälsningsarméns hus och Pekinghuset får ny placering vid Lilla Torget i nya Kiruna centrum redan i veckan och Landströmska huset kommer att flyttas inom kort. Alla tre speglar på olika sätt det civila samhällets byggnader och den tidiga centrumbebyggelsen som den gestaltade sig under 1900-talets första hälft i gruvstaden.

Kiruna stad som under lång tid har formats av gruvbrytningen och människorna i området är utpekat som statligt riksintresseanspråk för kulturmiljövård.

Kulturarvet är en självklar men föränderlig del av kirunabornas livsmiljö genom den samhällsomvandling som pågår i staden. På grund av gruvbrytningen behöver delar av stadsmiljön avvecklas och det gör att den byggda miljön i staden gradvis förändras, säger Kerstin Lundin Segerlund, länsantikvarie på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Gruvbergen med olika industriella anläggningar är grunden för samhällets existens och ingår i riksintresset tillsammans med parker, gatunät och byggnader från olika tider som berättar vad gruvnäringen betytt i området.

Vid uppbyggnaden av nya Kiruna är det viktigt att uppmärksamma kulturarvet som en värdefull resurs. De aktörer som har störst inflytandet över besluten om Kirunas kulturmiljöer är framför allt Kiruna kommun, LKAB och Länsstyrelsen.

För att mildra skadan på riksintresset för kulturmiljö har delar av kulturarvet bekräftats vara så pass värdefulla att vissa kulturhistoriska byggnader prioriterats för flytt, säger Kerstin Lundin Segerlund.

Det gäller bland annat Kiruna kyrka som planeras att flyttas under 2025 till Kiruna nya centrum, byggnadsminnet Hjalmar Lundbohmsgården som redan står på sin nya plats på Luossavaara samt några av de så kallade Bläckhornen (arbetarbostäder uppförda av gruvbolaget) som flyttades till Luossavaara 2017.