Bättre kunskap om fiskars genetik över gränsen

Projektet EMRA kartlade vandringshinder men återskapade också naturliga älvmiljöer efter mänsklig påverkan, till exempel timmerflottning och felplacerade vägtrummor i naturen i delar av Lule älv och Kemijoki i Finland. Projektet har nu sammanfattats i en rapport.

Harren i Lule älv visar tecken på genetisk isolering

Jag är mycket glad för de erfarenheter som gjorts och det goda samarbete som inletts i EMRA-projektet. I vissa vattenmiljöer har vi identifierat vandringshinder för fisk och i andra vattendrag har vi arbetat med faktiska miljöförbättringar. Genom EMRA-projektets samverkan över gränsen mellan norra Sverige och Finland har vi kunnat samla in en större mängd harr och öring för genetisk analys jämfört med om vi bara hade jobbat inom landsgränserna. En större mängd fisk ger bättre kvalitet på datat. Analyserna visar till exempel att harrpopulationerna i Lule älv visade särskilt tecken på genetisk isolering, säger den tidigare projektledaren Linda Johansson på Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Insamling av fisk för genetiska analyser har gjorts i både utbyggda såväl som outbyggda vattendrag för att kunna göra jämförelser. I anslutning till Lule älv har tre biflöden till Lule älv har lekvandrande fisk studerats.

EMRA:s bakgrund

Det gränsöverskridande projektet EMRA (Environmental planning, measurements and actions in regulated water systems) bidrog till att förbättra och återskapa en naturlig miljö för vattenlevande djur och växter i älvsystem som påverkas av stora dammar byggda för vattenkraft och påverkats av timmerflottning. Under projekttiden utbyttes viktig kunskap om området mellan de två länderna.

Projektet har också samlat in ny kunskap om fiskpopulationernas genetik vilket kommer att vara värdefullt vid förvaltningsarbetet. Kontinuerligt under miljöåterställningsarbetets gång har metoderna förbättrats. Dessutom har insamlingen av information om kulturarvet längs älvarna kring fisk och fiske bidragit till viktiga kunskaper under projektets gång.

I motsats till Lule älv, är Pärlälven inte reglerad av vattenkraft. För att underlätta flottning av timmer, så rensades Pärlälven, och stenar och block forslades bort. Livsmiljöer försvann och konsekvenserna var påtagliga för det akvatiska livet. Den mest påtagliga åtgärderna var att älven kanaliserades. Nu, sedan timmerflottning är avslutad är det tid för att åtgärda skadorna som uppstått under denna period. I EMRA-projektet, har miljöåterställningsåtgärder utförts under två fältsäsonger, 2021 och 2022 och totalt har 19,57 km åtgärdats varav 19 sidokanaler har åter öppnats upp. I tillägg har även 27 lekbottnar återskapats.

Ta del av den sammanfattande slutrapporten:

Slutrapport EMRA, Environmental planning, measures and restoration actions in regulated water systems - ett svenskt-finskt gränsöverskridande samarbetsprojekt Länk till annan webbplats.