Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Tillstånd behövs för markarbeten inom Gammelstads fornlämning

Foto: Länsstyrelsen

Om du planerar ett arbete i vår eller sommar som innebär grävning eller övertäckning inom fornlämningen i Gammelstad måste du kontakta Länsstyrelsen i god tid innan arbetet påbörjas. Det gäller även privatpersoner med egen fastighet och ägare till kyrkstugor. Ibland krävs nämligen en arkeologisk undersökning innan arbetet kan påbörjas.

I Gammelstads världsarvsområde finns spår av kyrkbyns äldsta historia bevarade under marken. Under befintlig bebyggelse, både kyrkstugor och permanentbostäder, finns kulturlager med rester av husgrunder, brunnar och olika föremål. Dessa kulturlager är en fornlämning och är registrerade som stadslager i kulturmiljöregistret Fornreg. Länk till annan webbplats.

Fornlämningsområden i stadsmiljö

Alla fornlämningar är skyddade i Kulturmiljölagens 2 kapitel. Fornlämningsområdet i Gammelstad har inte samma avgränsning som världsarvet och dess buffertzon. Världsarvet omfattar den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, vägnätet, fornlämningen och en månghundraårig sedvänja.

Syftet med lagskyddet är att fornlämningar ska bevaras så orörda som möjligt. I en stadsmiljö som Gammelstad kan ingrepp i fornlämningen tillåtas oftare då människor måste kunna använda och utveckla området. Trots bevarandeambitionen måste ständigt arkeologiska undersökningar utföras. Dessa sker efter beslut av Länsstyrelsen.

Titthål in i Gammelstads historia

De arkeologiska undersökningarna utgör till stor del grunden till de kunskaper vi har idag om Gammelstads historia. Kunskaper som vi inte annars hade fått reda på då det historiska källmaterialet, skrivna texter, är mycket begränsat och omfattar främst tiden från 1500-tal och framåt.

Upp emot 200 arkeologiska undersökningar har genomförts i Gammelstad. Det är främst mindre ytor som undersökts t.ex. vid ledningsdragningar. De undersökta områdena får karaktär av titthål in i fornlämningen, in i Gammelstads historia, och varje undersökning bidrar till en stegvis kunskapsuppbyggnad. De är del av ett långsiktigt kunskapsuppbyggande där framtida fynd kan bli de viktigaste pusselbitarna för världsarvets unika historia.

Vad är ett kulturlager?

  • Ett kulturlager är ett jordlager som innehåller olika spår av mänsklig aktivitet.
  • Det kan innehålla rester efter byggnader, nedgrävningar som brunnar och källare, odlingar samt föremål.
  • Ett kulturlager byggs upp allt eftersom då gamla hus rivs och nya byggs direkt på samma plats.
  • Kulturlagret ligger inte på samma djup i hela Gammelstad. På vissa platser, som ex. bakgårdar, kan kulturlagret ligga ytligt medan det ligger djupare ner på andra platser där jordmassor påförts under årens lopp.
Markens kulturlager syns tydligt vid en arkeologisk utgrävning i Gammelstad inför

Foto: Länsstyrelsen

De medeltida stads- och kulturlagren i Gammelstad är inte synliga ovan jord men de har ändå mycket information att ge. De fungerar som ett arkiv i marken som kan ge kunskap och en mera mångfaldig bild av historien.

De äldsta hittills påträffade spåren är ett lager av sot längst ned i kulturlagret och har daterats till 1200-1300-tal. Det kan vara spår efter ett tidigt nyttjande av området, kanske till och med så tidigt som 1100-tal, dvs precis när havet drog sig tillbaka och ön bildades. Att bränna av en yta kan ha gjorts för att öppna upp området för bete och byggnation.

De flesta fynd från den tidiga medeltiden och fram till 1500-tal har påträffats i området för den gamla prästgården där Friluftsmuseet Hägnan nu finns. Den första kyrkan i Gammelstad byggdes på 1300-talet då också prästgården uppförs. På Hägnans område kan besökare se spisrösen och husgrunder som tillhörde den medeltida prästgården och här har arkeologiska undersökningar påträffat fynd ända tillbaka till grundandet på 1300-tal. Vid en arkeologisk undersökning vid det som nu mest ser ut som ett dike mellan Gammelstad och Hägnan påträffades rester av en bro daterat till sekelskiftet 1400-1500-tal. Denna bro gick över det dåvarande sundet mellan kyrkan i Gammelstad och prästgården på Hägnan.

Pipor och ben avslöjar laster och matvanor

De vanligaste spåren vid de arkeologiska undersökningarna i Gammelstad är från 1600-talet och framåt. Vanliga fynd som hittats är kritpipor för tobaksrökning, fönsterglas, glaserat stengods (finare keramik) och rödgods (vardagskeramik). Kritpipor, för tobaksrökning, är tillverkade av lera (inte krita) och har ofta dekor och form som kan dateras.

Flera kilo ben har tillvaratagits och analyserats från 1600-talet. De visar att befolkningen under 1600-talets köpstadsperiod hade en mycket varierad kost. Man åt fisk, fågel och vilt (t.ex. lax, lake, torsk, sik, gädda, abborre, tjäder, orre, järpe, gås, älg, ren, hare och säl), hade tamdjur (får, get, svin, nöt, höna, häst). Tamdjur både slaktades på plats och köptes in i färdigstyckad form. Ben från både hund och katt har också hittats.

Kontakt