Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Koll på invasiva främmande arter

Fullt av stora buskiga blommor i olika rosa nyanser. Arten kallas jättebalsamin och är en invasiv främmande art som ska bekämpas. Foto: Lena Bondestad Länsstyrelsen

Jättebalsamin är en vacker men invasiv främmande art som finns med på EU:s lista över arter som bör bekämpas och rapporteras in till Naturvårdsverket eller direkt till Länsstyrelsen.

Nu är sommaren här och möjligheten ökar för att du kan träffa på invasiva främmande arter. Här får du koll på vilka som är mest aktuella i Norrbotten, hur du ska undvika att sprida dem vidare och hur du rapporterar in dina fynd.

Vad är invasiva främmande arter?

Invasiva främmande arter är arter som med hjälp av människan spridit sig till nya områden och orsakar stora problem där för den biologiska mångfalden. De tränger ut våra inhemska arter och förändrar ekosystem, de kan också medföra stora kostnader för samhället.

Invasiva främmande arter i Norrbotten, fakta och bilder

En bisamråtta i vatten som bearbetar döda växter. Foto: Mostphotos
  • En stor vattenlevande gnagare som kan bli 70 cm lång med svans och nå en vikt på två kilo.
  • Finns i kustområden och i näringsrika sjöar och lugna åar som inte blir bottenfrusna under vintern.
  • Livnär sig av vattenväxter, bland annat fräken och starr inklusive deras rötter. Den tar också en del fisk, kräftor och grodor och kan äta stora mängder sötvattensmusslor.
  • Bygger ofta upp till meterhöga, bäverliknande hyddor av vegetation, men kan också gräva ut bon i strandbrinkar.

Blå blomsterlupiner i naturen. Foto: Pixabay
  • En välkänd växt som kan bli upp till 120 cm hög.
  • Blomfärgen är oftast blå eller rosa, men vita och violetta blommor förekommer också.
  • Blomsterlupinen sprider sig framför allt genom att frön explosivt kastas ut från frökapslarna flera meter bort från moderplantan. Fröna kan överleva i marken i upp till 70 år.
  • Det finns ännu inget förbud mot att ha blomsterlupin. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.

Närbild av rosa blommor, arten heter jättebalsamin. Foto:
Lena Bondestad Länsstyrelsen
  • Upp till 2,5 meter hög växt.
  • Blomfärgen varierar från mörkrosa till vitt.
  • Fröna sprätter iväg mer än 5 meter vid beröring.
  • Ettårig och förökar sig bara med frön.
  • Du får inte odla, sälja eller sätta ut jättebalsaminen i naturen.
  • Har du den på din mark ska du ta bort den. Slå eller ryck upp stänglarna innan blomning och frösättning.
  • Jättebalsaminen ska inte komposteras utan förbrännas. Fråga din återvinningscentral om det tar emot växtavfall för förbränning.

Så här tar du bort jättebalsamin, YouTube Länk till annan webbplats.

En stor vit blomma omgiven av grön natur. Arten heter jätteloka. Foto: Marie-Louise Fagerström
  • Jätteloka och tromsöloka är två mycket lika högvuxna arter, de kan bli 3 respektive 4 meter i höjd.
  • Grova växter med en stjälk som kan bli 10 centimeter tjocka, upp till 0,5 meter breda blomhuvuden och 1 meter respektive 2 meter långa blad.
  • jättelokan tillväxer under två till fem år innan den blommar en gång och därefter dör den, och är därför beroende av fröproduktion för sin lokala överlevnad. Tromsölokan är perenn och kan blomma flera gånger och förökar sig både med rotskott och med fröer.
  • Deras växtsaft kan i kombination med solljus orsaka svåra blåsor på huden.
  • Du får inte odla, sälja eller sätta ut jätteloka och tromsöloka i naturen.
  • Har du någon av dem på din mark ska du ta bort den. Bekämpa arterna genom att gräva bort dem eller slåttra/röj med trimmer tre gånger per säsong.
  • Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningsstationerna. Alternativt kan du blöta ner växtmaterialet och lägga det i en sluten plastpåse för att ruttna.

En mårdhund som springer. Foto: Jörgen
Wiklund
  • Ett hunddjur som blir cirka 45 centimeter lång och med en vikt på upp till 6 kilo.
  • Kan finnas i alla miljöer men föredrar våtmarksområden.
  • Mycket duktig simmare som lätt kan ta sig mellan öar i skärgården.
  • Allätare men favoriter är fågelägg och groddjur.
  • Populationen är begränsad till Norrbottens län.
  • Mårdhunden kan ha mycket stor negativ påverkande på markhäckande fåglar och groddjur. Den är också en effektiv spridare av rabies och andra sjukdomar när de finns.
  • Mårdhunden bekämpas sedan 2008 i länet av Svenska Jägareförbundet med stöd av Naturvårdsverket.

Rapportera in mårdhund till Svenska Jägareförbundet.

Svenska Jägareförbundets tipstelefon: 070-339 93 26

E-post till tipsaframmandearter@jagareforbundet.se

Om mårdhund hos Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.

sandlupiner som växer på ett kalhygge. Foto: Jörgen Naalisvaara Länsstyrelsen
  • 60-70 centimeter hög.
  • Liknar blomsterlupin men har blåvita blommor på en förgrenad stjälk.
  • Växer helst på sandig grusig mark vid vägar och på öppna marker som hyggen.
  • Inte lika spridd som vanlig blomsterlupin, finns för nuvarande mest i Pajala kommun.
  • Omfattas inte av något förbud som medför att bekämpning måste ske.

En snigel med svart huvud kryper på torra löv.

Det första fyndet av svarthuvad snigel gjordes i oktober 2019 i Västmanlands län. Nu finns ett 30-tal bekräftade förekomster, från Ljungby i Kronoberg till Söderhamn i Gävleborg. Frågan är om den finns i Norrbotten också?

  • Snigeln känns igen på sitt svarta huvud och i övrigt gråaktiga kropp. I form och storlek är den ungefär som en åkersnigel och kan bli upp till 45 millimeter lång. De vuxna djuren verkar dö sent på hösten så endast äggen övervintrar.
  • Arten kan bli ett problematiskt skadedjur på trädgårdsväxter och grödor, och det finns tecken på att arten tränger undan andra snigelarter.
  • Arten är i ett tidigt invasionsskede och precis som för andra invasiva främmande arter så är bekämpning som effektivast ju tidigare man startar.

Rapportera in svarthuvad snigel till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Artdatabanken hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Länk till annan webbplats.

En närbild framifrån på en gråaktig  ullhandskrabba. Foto: Niels Sloth/Biopix
  • Än så länge finns det bara några enstaka fynd av ullhandskrabba i Norrbotten, i kustvatten. Arten kan inte föröka sig här.
  • Ullhandskrabban är en EU-listad art vilket bland annat innebär att den är förbjuden att ha i akvarium och dammar, sälja eller sätta ut i naturen.

Rapportera in ullhandskrabba till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Artdatabanken, hos SLU Länk till annan webbplats.

Smal vattenpest, bilden är lite grumlig och tagen under vatten. Foto:
Petra Pohjola Länsstyrelsen
  • Vattenlevande växter med mycket likartat utseende.
  • Båda arterna växer som ljusgröna långa slingor som kan bli flera meter långa. De har centimeterlånga blad som sitter i täta kransar längs stjälken.
  • Blommar sitter i toppen av stjälkarna med små (cirka fyra millimeter breda) vita eller bleklila blommor från juli till september.
  • Både smal vattenpest och vanlig vattenpest är vanliga damm- och akvarieväxter i Sverige.

En närbild av en rosa blomma med gul mitt. Arten heter vresros. Foto: Pixabay
  • Vresrosen kan bli storvuxen, upp till 2 meter hög.
  • Den blommar med stora, väldoftande, mörkt rosa eller vita blommor.
  • Nyponen är röda, stora och delvis luftfyllda vilket gör att frukterna flyter och kan spridas med vatten.
  • Den skjuter talrika rotskott som snabbt bildar ogenomträngliga snår.
  • Vresrosen är en mycket vanlig trädgårdsväxt som fortfarande säljs i handeln.
  • Det finns ännu inget förbud mot att ha vresros. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.

Rapportera fynd

Om du hittar invasiva främmande arter i naturen, kan du bidra till att skydda vår inhemska natur genom att rapportera in till Artdatabanken hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

www.invasiva.arter.nu, eller Artdatabanken hos SLU Länk till annan webbplats.

Om du inte har möjlighet att själv lägga in fynden digitalt så kan du mejla in uppgifter om fyndet till Länsstyrelsen.

E-post till invasivaarter.norrbotten@lansstyrelsen.se

Undvik att sprida dem vidare

Invasiva främmande arter kan lätt spridas omedvetet av oss människor så det gäller att ha koll. Här följer några av de vanligaste situationerna när invasiva främmande arter lätt sprids:

Släng aldrig sådant i naturen eller på din kompost. Växtarter som idag verkar beskedliga kan bli snabbt invasiva när klimatet blir allt varmare. Lägg i stället växt- och trädgårdsavfall i plastsäckar och förslut noga. Små mängder kan du kasta i hushållsavfallet (brännbart). Har du större mängder så kolla med din återvinningscentral var du kan lämna det. Växtdelar kan också blötas ned och förvaras i plastsäck tills det ruttnat och är helt dött.

Transportera inte växtavfall i öppet släp till återvinningscentralen. Växtdelar och frön kan ramla av och ge upphov till nya lokaler med invasiva främmande arter. Lägg istället växtavfallet i säckar som försluts, alternativt noggrann täckning av släpet inför transporten.

Töm inte ut akvariet i sjöar och vattendrag. Då finns det risk att invasiva främmande växter och djur kommer ut i naturen. Lägg istället akvarieväxterna i hushållssoporna som brännbart. Omplacera djuren om det går, avliva dem annars och lägg i hushållssoporna som brännbart. Häll vattnet i blomrabatten eller på tomten.

Sätt aldrig ut fisk, kräftor, musslor eller växter i sjöar, vattendrag eller havet. Dels är det förbjudet dels kan de, förutom att tränga undan andra arter, också sprida sjukdomar och parasiter till dessa. Vill du sätta ut fisk eller andra arter i naturliga vatten måste du alltid söka tillstånd hos Länsstyrelsen.

Listade invasiva främmande arter ska bekämpas

Växter

De arter som är med på EU:s lista ska bekämpas. För de olika växtarterna är det i första hand fastighetsägaren som har ansvaret att göra åtgärder. Kontakta gärna Länsstyrelsen för information och diskussion av lämpliga åtgärder. Om en fastighetsägare inte vill eller kan bekämpa växtarterna på EU:s lista på egen mark, kan Länsstyrelsen vidta bekämpningsåtgärder på fastighetsägarens bekostnad.

Djurarter

Djurarterna på EU:s lista bekämpas av Svenska Jägareförbundet över hela Sverige på uppdrag av Naturvårdsverket.

Informationsmaterial att använda

Informationssatsningen om invasiva främmande arter sker i samarbete mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Kampanjen pågår under perioden juni till september. Alla aktörer har möjlighet att använda informationsmaterialet så sprid gärna vidare så att fler kan lära sig mer om invasiva arter.

Informationsmaterial om invasiva främmande arter, hos Havs- och Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Fler behöver känna igen invasiva arter, hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Kontakt

Invasiva arter

Telefon 010-225 50 00