Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Norsk hjälp kan rädda fjällräven i Finland och Sverige

Man sitter på huk. Fjällmiljö. Vinter. Har en fjällräv i fångstbur.

Thomas Johansen på Statens naturoppsyn (SNO) öppnar transportburen för att frige en av de tolv fjällrävarna från avelsstationen i Norge. Foto: Kristine Ulvund, NINA.

Fjällräven är en hotad art i Norge, Sverige och Finland. Situationen är särskilt allvarlig i den nordligaste delen av artens utbredningsområde eftersom fjällrävarna är kritiskt få och populationerna splittrade.

Länsstyrelsen gläds därför åt nyheten att Norge har beslutat att släppa ut tolv fjällrävsvalpar i gränstrakterna till norra Finland och Sverige.

— Enstaka fjällrävar har observerats i området de senaste åren, men trots flera kända lyor har inga fjällrävsvalpar fötts sedan år 1990. Nu försöker vi, på uppdrag av Miljødirektoratet, att etablera fjällräven i området på nytt, säger Nina E. Eide, forskare på Norsk institutt for naturforskning, NINA.

Ett framgångsrikt samarbete pågår sedan tidigare mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län och myndigheter och forskare i såväl Norge som Finland. Just nu pågår, till exempel, projektet Fellles Fjellrev Nord II med stödfinansiering från Interreg Nord. I Felles Fjellrev Nord II har samarbetsländerna bland annat byggt foderstationer i programområdet för att hjälpa fjällrävarna genom svåra år med lite bytesdjur.

— De insatser som sker i olika delpopulationer på Nordkalotten får en positiv inverkan på varandra. Ju större genetiskt utbyte som sker mellan delpopulationerna desto större är artens chanser att överleva på sikt. I Skandinavien har vi tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten samarbetat framgångsrikt över nationsgränsen. Detsamma gäller norra Finland där vi samarbetar med Metsähallitus, fortsätter Nina E. Eide.

Man sitter på huk. Fjällmiljö. Vinter. Har en fjällräv i fångstbur.

Det spritter i kroppen när en av de utsläppta fjällrävarna får upptäcka sitt nya hem. Foto: Kristine Ulvund, NINA.

I Norge följer man nu utvecklingen noggrant, bland annat med hjälp av viltkameror som monteras vid foderstationerna och lyorna. Även Länsstyrelsen i Norrbottens län följer fjällrävarna med hjälp viltkameror och observationer i fält.

— Stödutfodringen fortsätter även på svensk sida. Vi kommer att intensifiera rödrävsjakten i området eftersom fjällrävens större släkting numera har en konkurrensfördel i och med klimatförändringarna.

Mänsklig aktivitet på fjället har dessutom gjort det lättare för rödräven att hitta mat under en större del av året. Genom att lämna matrester efter sig till rödräven gör man alltså fjällräven en otjänst.

— Det är också viktigt att tänka på att fjällräven är störningskänslig, och att det därför är viktigt att hålla sig på behörigt avstånd från fjällrävslyor, säger David Bell, projektledare för Felles Fjellrev Nord II på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Kontakt