Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Nio miljarder kronor behövs för åtgärder mot övergödning

Resultatet av övergödningen syns intill vattendraget.

Foto: Mostphotos

Sverige har goda chanser att på lång sikt minska övergödningen. En viktig aktör för att lyckas är jordbruket. Men det är inte rimligt att de ska bära hela kostnaden, som beräknas uppgå till nio miljarder.

– En stor del av övergödningspåverkan kommer från jordbruket och det måste finnas ett statligt stöd för att finansiera de åtgärder som krävs för att minska påverkan. Kostnaden för jordbrukarna får inte bli orimlig och åtgärdstakten borde kunna öka om det finns bidrag för att genomföra åtgärderna säger Jonathan Fridesjö på Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt.

Inför samrådet om vattenförvaltningen fram till 2027 har vattenmyndigheterna föreslagit en rad åtgärder för ett bättre och mer hållbart nyttjande av vattnet. Samtidigt har analyser gjorts för att se vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras, i vilken omfattning och vad det kostar att genomföra dem. Mot bakgrund av detta ser vattenmyndigheterna att det är svårt för jordbruken att genomföra åtgärderna på sex år.

Vattenmyndigheterna har uppskattat kostnaden för de fysiska åtgärderna inom jordbruket till nio miljarder kronor, från 2021 fram till 2033.

Det finns redan en del pengar i systemet, avsatta för vattenåtgärder. Om de statliga medel som aviserats inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) kvarstår på samma nivå så kommer det att finansiera en stor del av åtgärderna inom jordbruket.

På sikt behöver finansieringen utökas

Det handlar främst om åren från 2027 och framåt. Vattenmyndigheterna anser att finansieringen behöver öka med cirka 170 miljoner kronor per år från 2028, så att jordbruket kan få täckning för sina ökade kostnader i arbetet för en bättre vattenkvalitet. Vattenmyndigheternas utgångspunkt är att det ska finnas stöd för de jordbrukare som är villiga att satsa på ett bättre vatten. Det är rimligt att staten står för de kostnaderna, eftersom jordbrukaren i princip utför en ekosystemtjänst åt samhället när till exempel en ny våtmark anläggs.

–Det befintliga stödet behöver utökas för att vi ska kunna nå målet samtidigt som målåret för genomförande av åtgärderna behöver förlängas till 2033, anser Jonathan Fridesjö.

Uträkningarna bygger på att rätt åtgärd görs på rätt plats, det vill säga i de vatten som inte klarar att nå upp till miljökvalitetsnormerna. Om åtgärder ska göras i andra vatten kommer det att krävas ytterligare finansiering.

Några exempel på fysiska åtgärder inom jordbruk:

  • Våtmarker
  • Strukturkalkning
  • Anpassade och konventionella skyddszoner

Kontakt