Publiceringsdatum: 14 september 2020

Senast uppdaterad: måndag 14 september, 10.31

Ingen ansvarig för föroreningen i Karlshäll

Foto: Jennifer Lundbäck

Under sommaren 2020 har åtgärder för att sanera ett kvicksilverförorenat område i Karlshäll utanför Luleå påbörjats.

Naturvårdsverket har beviljat ett bidrag på 160,5 miljoner kronor för miljöprojeket. Syftet är att minimera spridningen av föroreningarna till Luleälven och till Bottenviken.

Under en tioårsperiod i mitten av 1900-talet användes kvicksilver i tillverkningsprocessen av pappersmassa vid ett träsliperi i Karlshäll. Kvicksilverföroreningen som nu saneras uppstod genom att träsliperiet släppte ut träfiberrester med det orenade processvattent i vattendraget. Detta har medfört att kvicksilverförorenat sediment samlats på delar av havsvikens botten. Saneringen är särskilt komplex på grund av den stora mängd sjunktimmer från flottningstiden som också finns där.

Miljöbalkens regler om förorenade områden bygger på principen att förorenaren betalar. I vissa fall finns det av olika skäl ingen ansvarig som tillsynsmyndigheten kan rikta krav mot. För de objekt med förorenade områden som enligt ansvarsutredningen saknar ansvarig finns möjlighet att undersöka och åtgärda området med statliga medel. Ansvarsutredningen för Karlshäll visar att det inte finns någon ansvarig för föroreningen.

Bidrag på 160,5 miljoner kronor

Naturvårdsverket har beviljat statligt bidrag på 160,5 miljoner kronor till förberedelser och åtgärder för miljöprojekt Karlshäll under perioden 2018-2026. Det är det enskilt största bidrag som Norrbotten har beviljats för efterbehandling av förorenade områden. Det tillhör också bland de största bidrag som tilldelats nationellt bidragsmedel för perioden.

Karlshäll fd träsliperi är beläget intill Notvikens södra strand ca 5 km nordväst om Luleå centrum. Under åren 1912-1962 bedrevs tillverkning av pappersmassa vid träsliperiet. Timret som användes i processen flottades till platsen. Pappersmassan levererades vidare, främst till engelska pappersbruk. För att undvika mögelangrepp i massabalarna användes under en tioårsperiod kvicksilver i processen. Orenat processvatten med träfiberrester släpptes ut i Notviken och kvicksilverförorenat sediment samlades på delar av vikens botten. Olika typer av undersökningar, utredningar och förberedelser inför sanering av området har pågått under många år.

Sjunktimmer

Det är inte bara föroreningar från processen och träfiberresterna som finns på botten och i sedimenten. Vad som gör saneringen speciellt komplex är den stora mängd sjunktimmer från flottningen som också finns där. Botten går att likna med ett jättelikt plockepinn. En del av stockarna ligger mer eller mindre synligt på botten, men många har också sjunkit ned helt i sedimenten. Innan muddringen kan påbörjas måste stockarna bärgas.

Tidigare undersökningar

Länsstyrelsen i Norrbottens län och Luleå kommun har medverkat i utredningsarbetet av de kvicksilverförorenade sedimenten vid Karlshäll sedan år 2001 då en bidragsfinansierad förstudie genomfördes. En fördjupad förstudie genomfördes under åren 2004-2005 varefter en huvudstudie genomfördes under år 2006-2009. Sedan 2011 har det pågått förberedelser inför saneringen av de gamla kvicksilverföroreningarna vid Karlshäll.

Miljötillstånd

Luleå kommun lämnade i februari 2015 in tillståndsansökan för efterbehandlingsåtgärderna. Tillstånd för efterbehandlingsåtgärderna lämnades av Mark- och miljödomstolen under 2017.

 

När det inte finns någon ansvarig för ett förorenat område kan bidrag sökas hos Naturvårdsverket. Bidraget kan användas till att undersöka eller åtgärda en förorening om det föreligger en risk för människors hälsa och miljön. En kommun eller en annan statlig myndighet måste då ta på sig uppdraget som huvudman.

Att vara huvudman innebär att ha det övergripande ansvaret för genomförandet av ett efterbehandlingsprojekt och omfattar finansiellt ansvar och beställaransvar. Huvudmannen ansvarar för genomförandet av de undersökningar eller saneringar som bidrag söks för.

Ansökan om bidrag gör huvudmannen hos länsstyrelsen som i sin tur ansöker om bidrag hos Naturvårdsverket. Innan länsstyrelsen skickar ansökan vidare görs en regional prioritering och kommunens ansökan bedöms och motiveras.

Naturvårdsverket prioriterar inkomna ansökningar och beslutar om den nationella fördelningen av statliga bidragsmedel för förorenade områden. Naturvårdsverket betalar ut beviljade bidrag till länsstyrelsen som beslutar om att vidareförmedla bidraget till huvudmannen. I beslutet framgår villkor för hur bidraget får användas.

Under projektets gång granskar länsstyrelsen i rollen som bidragsförmedlare att projektet utförs i enlighet med bidragsbeslut och Naturvårdverkets vägledningsmaterial. Huvudmannen redovisar regelbundet projektets ekonomi och rekvirerar medel för upparbetade kostnader hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen granskar huvudmannens ekonomiska redovisning och betalar efter godkännande ut bidragsmedel.

De myndigheter som har tillsyn över förorenade områden framgår i miljötillsynsförordningen (2011:13). Det kan vara kommunen (dvs kommunens miljökontor/förvaltning), länsstyrelsen eller när det handlar om försvarets objekt är det försvarsinspektören för hälsa och miljö. Tillsynsmyndighetens roll är att se till att miljöbalken följs och att skydda människors hälsa och miljön vid genomförandet av ett efterbehandlingsprojekt för ett förorenat område. Tillsynsmyndigheten ställer krav på verksamhetsutövaren/huvudmannen utifrån miljöbalken.

Kontakt