Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Fem nya naturreservat till Norrbotten

Fem av länets finaste naturskogar har nu blivit skyddade som naturreservat. Bland nykomlingarna hittar vi varierande miljöer såsom välkomnande aspskogar, trolska granskogar och urgamla tallskogar. Värdefulla skogar, myrar och vatten skyddas för framtidens generationer och reservaten blir en fristad för arter som behöver orörd natur.

Uråldriga tallskogar

Den största av reservatskvintetten är det 28 kvadratkilometer stora Vathaanvaara som fått sitt namn av berget som ligger mitt i reservatet. Det är ett stort naturskogsområde som binder samman Vittangiälven i norr med Torneälven i söder.
I reservatet blandas uråldriga tallskogar där du möts av knotiga 500-åringar med fuktiga våtmarker och gamla sumpskogar där träden är draperade med hänglav.

Vi bildar naturreservat på uppdrag av regeringen, reservaten är ett viktigt bidrag för att uppfylla de nationella miljömålen och friluftslivsmålen. Vi vill bevara länets guldkorn så våra barn och barnbarn får chansen att uppleva oexploaterad natur, säger Per-Anders Jonsson, chef på Länsstyrelsens Naturskyddsenhet.

Sjungande aspar

Bland nytillskotten hittar vi också Långberget, ett skogsberg på södra sidan om Luleälven i trakterna kring Boden. Här kan man mot toppen av berget hitta karga hällmarker med gammal tallskog.
Längs sluttningarna blir växtligheten frodigare och sjungande aspar trängs med knotiga sälgar som kläs av lunglav.

Foto: Länsstyrelsen

Formats av skogsbrand

Förutom Vathaanvaara och Långberget har ytterligare tre reservat bildats, Kuusivaara-Penikkajärvi, Matala Kuusivaara och Laurivaara.
Alla dessa hittar vi i Kiruna kommuns sydöstra del. Skogarna här har formats av den kraftiga skogsbrand som härjade i området kring 1870.
Branden drog fram över bergen med olika styrka och intensitet vilket skapat många olika typer av livsmiljöer. Här finns bland annat täta skogar av granar, aspar och björkar med gott om döende träd till hackspettarnas stora glädje.
Området bjuder också på strövvänliga tallhedar där tallarnas tjocka bark är som ett pansar och gjort att de överlevt brandens lågor.

Kontakt