Publiceringsdatum: 10 juni 2020

Senast uppdaterad: onsdag 10 juni, 14.02

Elektroniska fiskräknare kartlägger fiskvandring i Luleälven

Foto: Länsstyrelsen

Regleringen av Luleälven har medfört att livsmiljöerna för fiskar har förändrats så att de arter som är beroende av strömmande vatten har svårt att klara sig. I biflöden som inte är reglerade finns fortfarande livsmiljöer som strömlevande fisk kan nyttja, men det saknas kunskap om hur viktiga biflödena är för älven som helhet.

Nu ska man i ett EU-finansierat projekt vid Länsstyrelsen i Norrbotten öka kunskapen genom att placera ut fiskräknare.

Kunskap saknas

I projektet kommer man nu placera ut två elektroniska fiskräknare i två biflöden i regleringsmagasin i Luleälven. Syftet är att öka kunskapen om förekomst av fiskvandring i biflöden, något som helt saknas idag. Räkning av fiskvandring både för lek och uppväxt är ett effektivt sätt att övervaka populationens tillstånd och utveckling över tid.

- Fisken styrs in i en passage där den elektroniska fiskräknaren automatiskt registrerar upp- och nedströmsvandrande fiskar säger Stefan Stridsman, fiskebiolog vid Länsstyrelsens vatten- och fiskeenhet. Fiskräknaren skapar en datafil med tid när fisken passerar, längd, riktning och foto. Data sparas också som en kontinuerlig videofil. Registrerade fiskar artbestäms vid databearbetningen, fortsätter Stefan.

Samma vandringsmönster

I oreglerade älvar sker utvandringen till havet av öring på våren. När öringarna vuxit upp i havet till könsmogen ålder så påbörjas uppvandringen till älvarna tidigt på försommaren varefter leken sker på hösten.

I exempel Stora Luleälven uppvisar öring samma vandringsmönster som öringar i oreglerade älvar där de har sitt uppväxtområde i sjön Stora Lulevatten. Genom att använda sig av fiskräknare kan man studera deras upp- och utvandring som därmed ger bättre kunskap om hur viktiga biflödena är och på sikt kan man arbeta för att förbättra älvens miljö.

- Metoden att använda sig av elektronisk fiskräknare är både en kostnadseffektiv och skonsam kontrollmetod. Med en fiskräknare kan man undvika den stress och skaderisk som annars uppstår vid användande av fångstfälla, säger Stefan Stridsman

EMRA


Projektet ingår i det svensk-finska projektet EMRA (Environmental planning, measures and restoration action in regulated water system) och ska förbättra naturmiljön i älvsystem påverkade av storskalig vattenkraft och flottning.

EMRA är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall Vattenkraft AB, Kemijoki OY, Närings-, Trafik- och Miljöcentralen, Forststyrelsen och Naturresursinstitutet. EMRA är möjligt tack vare finansiering från bland annat EU´s miljöfond inom Interreg Nord, Vattenfalls miljöfond Bra Miljöval och Havs- och Vattenmyndigheten. Lule älv i Norrbotten och Kemi älv i finska Lappland och deras biflöden ingår i projektet.

Projektet pågår i fram till 2022 och är målet att ha ett bättre kunskapsläge om fiskvandringen vilket på sikt kan vara av vikt för att förbättra förvaltningen av fisket till förmån för allmänheten.

Kontakt