Publiceringsdatum: 2 mars 2020

Senast uppdaterad: torsdag 12 mars, 16.30

Debatt:
Vakna Norrbotten- alla behövs

Foto: Mostphotos

Ska vi lyckas vända den negativa befolkningsutvecklingen måste vi göra det tillsammans i en bred regional samverkan.

I dagarna kom statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) på befolkningssiffrorna för 2019 där vi kan se att Norrbottens län fortsatt har en negativ befolkningsutveckling. Norrbotten har jämfört med övriga län den största befolkningsminskningen i både absoluta och relativa tal och var det enda län som hade en nettoutflyttning även om hänsyn tas till in- och utvandring.

I Norrbotten ökar andelen medelålders och individer över 65 år snabbare jämfört med övriga Sverige. Allt färre ska försörja fler. Den demografiska utvecklingen har också ett könsperspektiv då unga kvinnor i högre utsträckning än unga män väljer att flytta från mindre orter till större städer för studier och arbete.
Sedan 1980 fram till 2019 har den totala befolkningen i Norrbotten minskat med nästan 17 000 individer.

Norrbottens befolkning utgörs idag av 11,6 procent utrikesfödda som är en viktig del av länets utveckling. Utrikesfödda har stått för nästan hälften av länets totala inflyttning de senaste åren.

Norrbotten är ett expanderande län såväl inom vår basnäring och industri som inom besöksnäringen. Det största problemet företag har är bristen på kompetens.
Enligt en forskarrapport framtagen vid Luleå tekniska universitet (2018) beräknas det samlade rekryteringsbehovet fram till och med år 2030 uppgå till uppskattningsvis 51 000 anställningar – detta i ett län med 250 000 invånare.

Ett barn som föds i Sverige kostar samhället i utbildning ganska precis två miljoner kronor från första dagen i förskolan till avslutat gymnasium. För en svenskutbildad akademiker ökar den kostnaden med ca en halv miljon.
Kostnaden för att validera en invandrad akademikers utländska utbildning samt komplettera den med bland annat högskolestudier och svenskkunskaper uppskattas till cirka 310 000 kronor. (källa SACO/SCB)

Fler som inte har arbete och saknar utbildning måste få förutsättningar att skaffa en yrkesutbildning. En gymnasieutbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att etablera sig på arbetsmarknaden och flertalet yrkes­utbildningar leder raka vägen till arbete.
Det kostar och det tar tid men är samtidigt en investering för Norrbottens framtid.

Norrbotten har ett starkt civilsamhälle där kompetens och strukturer har stärkts ytterligare de senaste åren, inte minst genom uppdraget tidiga insatser för asylsökande. Detta har i sin tur medverkat till att få fler asylsökande att stanna i närområdet när de väl fått uppehållstillstånd.

Kompetens har ingen nationalitet och vi ser de utrikesfödda som en tillväxtfaktor och avgörande för länets överlevnad. De är en viktig resurs för att möta de stora behov av rekryteringar som många av våra näringar och offentlig sektor står inför.

Men det ställer också krav på individen att själv ta ansvar för att lära sig svenska, göra sig anställningsbar genom utbildning och därmed bidra till Norrbottens utveckling.

Ska vi lyckas vända den negativa befolkningsutvecklingen måste vi göra det tillsammans i en bred regional samverkan och peka på lokala framgångsfaktorer som visar på att vi är ett attraktivt län där det går att bo och verka.
Det ställer också krav på oss som bor här att vara goda ambassadörer och utåt själva visa på att vi har en framtidstro på en fortsatt utveckling och ett starkt Norrbotten.

Björn O. Nilsson
Landshövding i Norrbottens län

Kenneth Backgård
Regionråd i Region Norrbotten

Helena Stenberg
Ordförande i Norrbottens Kommuner

Kontakt