Så bildas naturreservat

Det är viktigt att få information om livsmiljöer och arter i Bottenviken. Kunskaper om havsmiljön behövs för att vi ska veta hur vi kan använda den på ett hållbart sätt.  

Inventeringsmetoder

För att kunna undersöka och dokumentera vad som finns i havet måste man använda speciella metoder och ta hjälp av teknisk utrustning. Grundare områden inventeras främst genom att snorkla på ytan. För att kunna titta på de djupare områdena används dykutrustning där dykaren bär med sig tuber fyllda med luft att andas.

Ibland används en filmkamera som sänks ner från en båt och filmar bottnarna (så kallad drop-video). Då sitter inventeraren i båten och kan på en skärm följa det kameran filmar under ytan. Det är en mycket användbar metod för att få en översiktlig bild av artförekomst och livsmiljöer på grunda och medeldjupa områden. Att filma med undervattenskamera är oftast den snabbaste och mest kostnadseffektiva metoden för att undersöka bottnen och vegetationen. Att identifiera enskilda arter är svårt genom filmning, därför kompletteras ofta filmning med dykning och/eller snorkling.

Aktuella inventeringar

Under sommaren 2016 inleddes ett arbete med att inventera grunda, kustnära havsvikar. Arbetet ingår i ett flerårigt projekt som pågår 2016-2018 med syftet att ta fram kunskapsunderlag för både planering och skydd av den marina miljön i länet. Grunda, växtrika havsvikar är särskilt viktiga livsmiljöer för många djur. Bland annat fiskar och fåglar kan använda vikarna för fortplantning och för att söka föda.

Under 2017-2020 deltar Länsstyrelsen i Norrbottens län även i ett Interreg Nord finansierat EU-projektet tillsammans Finland. Där kartlägger man norra Bottenvikens havsmiljö för att få bättre kunskaper, planeringsunderlag och samarbete för förvaltning av Bottenviken.   

SEAmBOTH-projektets webbplats Länk till annan webbplats.

Våtmarker

Våtmarkerna i länet har inventerats för att identifiera de mest värdefulla som ännu inte har något långsiktigt skydd. Naturvårdsverket har tillsammans med Länsstyrelserna tagit fram en nationell myrskyddsplan. De utvalda våtmarkerna utgörs i huvudsak av större orörda och representativa myrkomplex.

Ett 60-tal områden från Norrbottens län ingår i den nationella planen. En stor del av dessa har redan ett långsiktigt skydd i form av Natura 2000, naturreservat eller nationalpark. Exempel på redan skyddade områden är Sjaunja-ape och Muddus som tillsammans utgör landets största myrområde.

Hos Naturvårdsverket redovisas resultatet av inventeringen, vilka områden det gäller med en beskrivning och karta för varje område. Sök på "myrskyddsplan" i publikationer

Statliga skogar

Många skyddsvärda områdena på statens marker upptäcktes genom en inventering 2002–2004 som Naturvårdsverket gjorde på uppdrag av regeringen. Därefter har två överenskommelser träffats med Sveaskog samt en med Fastighetsverket om skogsskyddet.

Hos Naturvårdsverket redovisas resultatet av inventeringen, vilka områden det gäller med en beskrivning och karta för varje område. Sök på "statliga skogar" i publikationer.

Publikationer på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Sveaskog

Länsstyrelsen har tillsammans med Naturvårdsverket och Sveaskog kommit överens om att bilda cirka 170 naturreservat på Sveaskogs mark i Norrbotten. De skogar som ingår i naturreservaten hittades när Länsstyrelsen inventerade statlig skog under 2003-2005. En stor del av dessa reservat är nu bildade tack vare ett projekt som genomfördes mellan 2009-2012.

Områdena har mycket höga naturvärden och är ett viktigt bidrag till att skydda våra levande skogar och värna de många ovanliga arter av växter och djur som finns i vårt län.

40 nya naturreservat

Under våren 2016 kom Sveaskog och Naturvårdsverket överens om att 40 områden i Norrbotten nu kan skyddas som naturreservat. Det innebär också att några av de största och från naturvårdssynpunkt mest värdefulla gammelskogsområdena i landet nu ges ett långsiktigt skydd. Överenskommelsen omfattar till övervägande del orörda gammelskogar i fjällnära läge, men även stora våtmarks- och lågfjällsområden ingår i de planerade reservaten. De höga naturvärdena kombineras i många fall med höga värden för friluftsliv, naturupplevelser och turism.

De aktuella områdena har sitt ursprung i inventeringen under åren 2003-2005 som nämns i texten ovan. Ett stort antal av dessa områden identifierades på Sveaskogs markinnehav. Skogarna har sedan dess hanterats genom avtal och överenskommelser mellan staten och Sveaskog. Dagens överenskommelse är den sista i raden och innebär att alla frågor mellan staten och Sveaskog kring inventeringen är lösta.

Länsstyrelsen inleder nu arbetet med att formellt bilda naturreservaten, en process som bland annat innebär samråd med berörda kommuner. Bedömningen är att det tar ett par år innan alla beslut är på plats. Precis som de flesta reservat i länet kommer de nya områdena, med sina vidsträckta urskogar och våtmarker, att vara fullt tillgängliga enligt allemansrätten. Även jakt och fiske kommer att kunna bedrivas på samma sätt som tidigare.

Fastighetsverket

Enligt ett regeringsbeslut kommer ett visst antal områden med skyddsvärd skog på Statens Fastighetsverks marker i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland att föras över till Naturvårdsverket för att bli långsiktigt skyddade i form av naturreservat. Områdena har höga naturvärden och är även viktiga för bland annat rennäring och friluftsliv.

För Norrbottens del innebär beslutet att 66 nya områden i fjällkommunerna blir naturreservat. Av den totala arealen på 90 000 hektar ligger två tredjedelar ovanför gränsen för fjällnära skog. Det handlar framför allt om gammelskogar som ofta ligger som remsor längs befintliga fjällreservat.