Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Gurka och Formel 1 – har fler likheter än man anar!
Philipp Stawarz och Björn Isacsson.
I Hällnäs, 1,5 mil norr om Vindeln, finns Norrlands största handelsträdgård. Här odlas sallat, kryddor, blommor och gurka på totalt fem hektar växthusyta i cirka 30 växthus. Det är ungefär lika stort som 10 fotbollsplaner!
Hällnäs handelsträdgård grundades 1953 av Thorsten Isacsson och sedan dess har olika grödor levererats från byn. Idag drivs företaget av Thorstens son, Björn Isacsson. Företaget har totalt 25 fast anställda, men under säsong kan så mycket som 70 personer arbeta med skörd, odling, förpackning och så vidare. Philipp Stawarz är odlingsansvarig på företaget. Han är hortonom från Tyskland som flyttade till Hällnäs för 11 år sedan för arbete på handelsträdgården. Vid sidan av arbetet vid handelsträdgården så driver han själv grönsaksodling på friland.
I de många växthusen odlas många olika produkter. Av de totalt fem hektaren så drivs 2,4 hektar enligt KRAV. Det betyder att vissa produkter är KRAV-märkta, medan andra odlas konventionellt, men med ett väldigt ekologiskt tänk. Exempelvis används främst biologiska preparat mot sjukdomar och skadedjur. Det är tyvärr inte möjligt att driva all produktion enligt KRAV då det inte är praktiskt möjligt.
På våren odlas olika typer av utplanteringsväxter, framför allt sommarblommor, på ungefär två av de fem hektaren. På lika stor yta odlas sallat och kryddor, det är de produkter som är KRAV-certifierade. Totalt producerar man 5 miljoner enheter sallat och kryddor per år. Mycket säljs via grossister som Martin & Servera, men även till dagligvaruhandeln.
En produkt som odlas året om sedan några år tillbaka är gurka. I fyra växthus, totalt 0,6 hektar produceras krispgurka. Varje dag skördas drygt 1,5 ton som sorteras, filmas och levereras till konsumenter. Gurkplantorna köps in som 3 veckor gamla. De sätts på ramper i säckar med stenull där vatten och näringsämnen kan tillföras. Plantorna sköts sedan minutiöst för att kunna växa och leverera gurkor under 14 veckor.
– En gurka ska odlas snabbt för att ha så bra hållbarhet som möjligt, berättar Philipp. Mellan blomma och skördeklar gurka går det 12 dagar. Då väger gurkan 275-325 g.
– Vi vill inte att de blir större, då påverkas de andra gurkorna på plantan och skörden minskar totalt sett, säger Philipp.
Varje dag så inspekteras, sköts och skördas varje planta. Vissa blad och gurkämnen gallras bort för att optimera plantans förutsättningar att ge bra skörd, länge. Det är väldigt ljust hos gurkorna, som belyses både uppifrån och från sidorna. Lamporna är tända 18 timmar per dygn och ljuset justeras beroende på det naturliga ljusinflödet som ju beror på årstid och väderlek. Mellan raderna sitter ljusramper med blått och rött ljus, som ska ge plantans lägre delar mer ljus och öka kvaliteten på både plantor och gurkor. I taket finns belysning som ger upp till 600 μmol/s och m2 vilket motsvarar fullt dagsljus.
Gurkplantan övervakas ständigt för att undvika störningar i produktionen. Philipp jämför gurkodlingen med att köra formel-1.
– Även små misstag kan ge oerhört stora konsekvenser, eftersom det går så fort. Varje dag ska plantan producera en färdig, rak och lagom stor gurka. Om den ska kunna göra det behöver den ha optimala förhållanden av ljus och näring, inte störas av virus, skadedjur eller annat som kan påverka plantan negativt. Det gäller alltså att ligga tre steg före hela tiden!
Ljus är avgörande för mycket av odlingen. Man gör av med 9 miljoner kWh per år. Behovet är större, men begränsas av dagens elanslutning som är 2MW.
– Vi skulle behöva 1,5MW till, men det får vi antagligen inte förrän 2027, berättar Philipp. Alla processer kring ledningsdragning tar tid och är svåra att påverka. Förutom ljus behövs värme och anläggningen värms idag av en flispanna.
Gurkodlingen sker i stenull, vilket inte är det allra mest klimatvänliga alternativet, men som är svårt att ersätta enligt Philipp. Sallat och kryddor odlas däremot i jord. Denna blandas enligt hemligt recept på anläggningen och innehåller bland annat komposterat material som härstammar från de egna odlingarna. Alla växtdelar, odlingssubstrat och gammal jord går in i komposten och jorden återanvänds alltså gång på gång. Jord fylls i krukor av en robot, skickas vidare längs ett band förbi en annan maskin som sår den sort man vill ha.
Just maskinerna kan vara en av de stora svagheterna i produktionen. Det är nämligen väldigt långt till service. De flesta är köpta från Europa och där finns också de flesta serviceteknikerna. Personalen på Hällnäs är därför väldigt bra på att lösa de flesta problemen själva och för de mest kritiska maskinerna har man valt att ha två, just för att undvika kostsamma driftsstopp. Idag sker mycket av arbetet för hand, exempelvis skörden. Philipp spår dock att AI kommer att få allt större roll även i denna typ av produktion.
– Men jag kommer ändå att behövas, konstaterar Philipp.
– Det finns ingen AI som klarar av att ha den känslan som den erfarne odlaren har för att se de små tecknen i tid för att agera. Det kan vara färg, lukt, känsla och allt i kombination som berättar att plantan behöver något. Då gäller det att upptäcka kurvan i tid så att AI inte kraschar in i hårnålskurvan!
Om investeringsstöd för växthus
Investeringsstöd för investeringar i växthus finns att söka. Du kan få stöd för exempelvis bevattning, uppvärmning (med förnybar energi), system för växtnäring och växtskyddshantering samt såklart växthuset.
Stödet ingår i beslutsomgångar. För att veta gällande beslutsomgång i ditt län, se respektive
läns hemsida.
Text och foto: Sara Borgström, Länsstyrelsen Norrbotten