Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Den arbetande vallhunden

Vallhund som vallar får.
En välutbildad vallhund kan göra en ovärderlig nytta på en djurgård. Det kan exempelvis
handla om att flytta boskap mellan olika beten, hålla borta djuren från foderhäckar vid utfodring, eller hjälpa till vid sortering eller utskiljning av enskilda djur.
Fördelen med att använda en hund i stället för en människa är att arbetet går fortare och att det ofta blir lugnare och mindre stressigt för inblandade djur. En hund som blivit tränad på rätt sätt, ska ha den självsäkerhet och pondus som behövs för att kunna flytta djur på ett tryggt sätt. Vallhundsfolk brukar säga att man vill ha en hund som har en lugnande inverkan på djuren. Att komma dit, fordrar dock en hund med bra anlag och många timmars träning.
Den dominerande vallhundsrasen i Sverige är Border Collie. En grundförutsättning för att kunna träna fram en duktig hund är att den har god arbetsmoral, det vill säga att den älskar att arbeta. Därutöver behöver den ha goda vallningsegenskaper såsom att kunna hämta, samla, fösa och sortera djur. Ur hundens perspektiv kan vallningen beskrivas som en sorts jakt, men i stället för att samla in djuren för att döda dem, tar hunden dem till människan och samarbetar med denne. Det är mångårig avel, framför allt i Storbritannien, som ligger bakom att vi idag har hundar med sådana egenskaper. Just samarbetet mellan hund och människa är det som utbildningen av en vallhund i hög grad handlar om. Det skulle kunna beskrivas som ett triangeldrama mellan; Hund, människa (föraren) och de vallade djuren (exempelvis fåren). Hunden ska känna att den kan lita på föraren, att denne begriper sig på får och fattar bra beslut. Föraren måste utstråla gott ledarskap och visa respekt och tillit till både hund och får. Fåren å sin sida, måste lita på både hund och människa. De får inte vara rädda och försöka fly utan ska i stället känna sig trygga och respekterade. Träningen handlar alltså om att arbeta med instinkter och om att bygga upp bra relationer där alla litar på alla.
Ofta påbörjas träningen av vallhunden vid ungefär ett års ålder. Då tränas den att röra sig lugnt bland de vallade djuren och att bete sig på ett trevligt sätt. Hunden behöver exempelvis lära sig vilket avstånd den behöver ha till djuren. Dessutom, för att förstå föraren behöver den också lära sig riktningskommandon såsom höger, vänster och framåt. Det är vanligen många, många timmars träning innan en hund kan anses vara ”färdigutbildad”. När man nått så långt, kan man avlägga ett vallhundsprov för att förhoppningsvis få en godkänd vallhund. Ett sådant prov är ingen tävling, utan en bedömning av hundens vallningsegenskaper. För rasen Border collie fordras att både tik och hanhund har godkänt vallhundsprov för att en valpkull ska kunna registreras av svenska kennelklubben. Till skillnad från för vad som gäller för andra hundraser, har utseendet ingen betydelse, det är i stället dess egenskaper som vallhund som är viktiga, därav brukar rasen Border collie associeras till uttrycket ”brains before beauty”.
Det går också att tävla i vallning. I norra Sverige är det framför allt i fårvallning som det tävlas. Tävlingarna är uppbyggda så att de i hög grad ska likna vanliga arbetsmoment. Först ska hunden hämta en flock får på ett längre avstånd vanligen ca 300 m. När hunden har samlat ihop dessa, ska den ta dem till föraren. Detta ska ske längs en rak linje och fåren ska ha passerat mitt mellan två framdrivningsgrindar. Därefter påbörjas fråndrivningen. Hunden ska då fösa djuren bort från föraren, utefter en på förhand uppställd bana med grindgenomgångar. Även här är det raka linjer som gäller. Metaforiskt kan man tänka sig att det ska efterlikna ett arbete då hunden ska flytta boskap längs körvägar i ett odlingslandskap, man vill ju inte att grödorna på sidan om ska bli nedtrampade, därför är det viktigt att djuren följer vissa stigar eller körvägar. Tävlingen fortsätter med att hunden ska visa att den kan dela flocken och plocka ut några enskilda får ur flocken. Ibland är det endast ett djur som ska plockas ut, det kallas då singling. Detta moment är viktigt för den djurägare som på ett enkelt sätt behöver få fatt i ett visst djur, till exempel för att göra en individkontroll. Avslutningsvis ska hunden ta in fåren i en liten fålla. Huvudsakligen är det god djurhantering och raka linjer som domaren premierar.
De tre nordligaste vallhundsklubbarna; Norrbottens vallhundsförening, VK Nord samt AC-vallarna, hade sommaren 2024 uppdraget att anordna SM i fårvallning. Tävlingarna gick av stapeln första helgen i september i Sjulsmark. Anders Vikström och Charlotte Quiding som är fårbönder i grannbyn Bjurträsk, höll med fårbesättning. Det var sammanlagt 60 tävlande ekipage från hela Sverige som hade kvalificerat sig och ställde upp. Tävlingarna blev mycket lyckade och fick mycket beröm. Av de 15 ekipage som kom till söndagens ekipage var tre från Norrbotten. Bäst gick det för Charlotte som slutade på en femteplats. Slutlig segrare blev hunden Ztill och Johanna Nilsson Johansson som representerade Skånes vallhundsklubb.
Text och foto: Gunnar Jonsson, Slumpens skördar, Strömsund, Råneå