Brännfors gasar på!

Brännfors lantbruk AB, i Åbyn i norra Västerbotten, startade under våren sin nybyggda
biogasanläggning som delfinansierats med medel från Klimatklivet. Norrbruk har besökt
och här kommer en rapport!

Brännfors lantbruk AB är en av de större mjölkgårdarna i Västerbotten. De har 300 mjölkande kor och sparar också alla tjurkalvar, vilket gör att de förutom korna har 300 ungdjur. De seminerar en hel del med köttras för att få kalvar med bättre tillväxt. Totalt brukar de 470 hektar, varav 370 hektar är vall. Målsättningen är att vallarna ska ligga i tre år, så den spannmål som odlas är i huvudsak korn med insådd. Gården drivs av Katarina och Samuel Holmberg. Katarina jobbar också deltid som distriktsläkare. Samuel är 5:e generationen på gården. Katarina och Samuel har fyra barn och flera av dem arbetar i företaget. Vi träffar Valter, som jobbar heltid på gården. De har sju anställda, förutom Samuel och Victor. Katarina sköter mycket av administrationen och ser till att lönerna blir utbetalda. I familjen finns också näst äldste sonen Axel, som utbildat sig till elektriker och just nu också jobbar på gården. Äldsta dottern Lovisa har just börjat gymnasiet på Gran, med sikte på att bli veterinär och yngsta dottern Amanda har just börjat 7:an. Samuels föräldrar Lennart och Elly bor fortfarande kvar på gården, men är med ålderns rätt heltidpensionärer.

Varför biogas?

Samuel berättar att tankarna på biogas funnits länge. Bakom detta ligger en önskan att göra gården mer resurseffektiv och att sluta kretsloppen på ett bra sätt. Biogasen ger energi till gården och gödseln blir inte sämre. Kvävet blir mer lättillgängligt vilket ger en snabbare effekt på grödan. Å andra sidan är det viktigt att inte förlora kväve i samband med spridningen. Gödseltunnan har en ytmyllare i form av en Bomac-ramp, som minskar förlusterna och också minskar riskerna för att förorena grödan vid spridning i vall.

– Vi vill vara ett lantbruk som ställer om, säger Samuel. När han tidigare tittat på möjligheterna att bygga för biogas, så tyckte han att tekniken inte var färdigutvecklad och att det fordrade lite för mycket ”handpåläggning” för att få det att fungera. Nu menar Samuel att tekniken är mer mogen och att det är dags att investera.

Klimatklivet - en bra möjlighet

Möjligheten att söka medel via Klimatklivet var en viktig faktor för att de skulle fundera på ett bygge, liksom förstås de höga energipriserna. Karin Ahlberg Eliasson, Hushållningssällskapet i Jämtland, som har lång erfarenhet av att arbeta med biogas, har hjälpt till med projektering och ansökan till Klimatklivet, vilket varit mycket värdefullt. Samuel menar att det stöd man kan få via Klimatklivet är mycket förmånligt. Bidragsdelen kan bli ända upp till 65% och det är dessutom möjligt att få förskott, vilket gör det lättare att klara likviditeten under byggperioden.

Finsk anläggning

Som leverantör av anläggningen valdes det finska företaget Demeca. Anläggningen är den första som företaget har byggt i Sverige. Framöver kommer Nordfarm att vara deras representant i Sverige. Biogasreaktorn rymmer 2 000 m3, vilket räcker väl för gårdens behov. Samuel är maskiningenjör i grunden och hade därför mycket synpunkter på utformningen av anläggningen, utifrån sina kunskaper.

– Företaget har en bra förståelse för lantbrukets förutsättningar och kombinationen av hållbarhet och ekonomi, så dialogen med företaget fungerade bra, menar Samuel.

Som substrat i anläggningen används flytgödseln från mjölkkorna och fastgödseln från ungdjuren. Processen är så kallad mesofil vilket innebär att den har en arbetstemperatur på 40°C. Fastgödseln från djupströbädden i ungdjursstallet kan malas och blandas med flytgödsel från reaktorn innan den pumpas in. Det sitter också en värmeväxlare som höjer temperaturen på det som tillförs, för att inte det tillförda materialet ska kyla ned reaktorn och processen störas. Reaktorn är byggd några hundra meter från mjölkstallet och också högre upp. Flytgödseln pumpas därför till reaktorn och sedan pumpas rötresten tillbaka ned till gödselbrunnen.

Skit blir el och värme

Biogasen används för att, via en modifierad MAN-diesel på 200 kW, generera el. Värmen som bildas vid kylning av motorn används för uppvärmning av husen på gården. Det finns också en gaspanna som kan komplettera uppvärmningen vid låga temperaturer. Vid full drift förväntas anläggningen ge rågas motsvarande 2 900 MWh/år, vilket motsvarar 2 860 MWh kraftvärme per år. Av detta blir det 1 000 MWh el och 1 500 MWh vattenburen värme per år. Det innebär att gården blir självförsörjande på el och värme. Eftersom gården har en årlig förbrukning av el på 550 MWh, blir det också ett rejält överskott på el. Anläggningen, både reaktorns storlek och gasmotorn, har en viss överkapacitet. Det gör att det finns möjlighet att anpassa elproduktionen beroende på priset, och alltså producera mer när priset är högt. Överskottselen säljs till Piteå energi. De har varit till stor hjälp vid starten av anläggningen. Det blir intressant att följa upp hur anläggningen fungerar när den drivits några år.

Text: Lars Ericson, Länsstyrelsen i Västerbotten
Foto: Liselott Holm, Länsstyrelsen i Västerbotten

Fler artiklar - Norrbruk