Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Hållbart lärande på Vitådalens skola
Folket i Vitådalen gav inte upp. När den kommunala skolan efter många protester och en ”vunnen folkomröstning”, ändå lades ner, inleddes processen för att starta en friskola. Hösten 2022 kom den nya skolan i gång. Det är en liten B-skola, det vill säga en skola där elever från olika årskurser ibland har gemensam undervisning. För närvarande går det 31 elever från förskoleklass upp till årskurs 5 på skolan. Elevantalet förväntas öka i framtiden då det finns många småbarnsfamiljer i Vitå och närliggande byar.
Skolan har höga ambitioner om att rusta eleverna för att de på bästa sätt kunna möta framtiden. Eleverna ska såklart utveckla alla de kunskaper och förmågor som läroplan och kursplaner
föreskriver. Särskilt fokus läggs också på att ge eleverna möjlighet att utvecklas till kreativa trygga och handlingskompetenta individer. I skolans profilbeskrivning framgår det att ”eleverna ska få möjlighet att bygga upp ett känslomässigt band till det som finns i naturen, som i längden ska leda till att eleverna ska värna om skog och mark för ett hållbart levnadssätt.” Lärande för hållbar utveckling och strävan efter att uppnå Agenda 2030-målen står högt upp på agendan.
Hållbarhetsundervisningen ska enligt Skolverkets styrdokument utgå från både lokala och globala perspektiv och också ske i samverkan med närsamhället. Detta har skolan lätt att leva upp till, då själva skolan har blivit byns angelägenhet och många vill hjälpa till.
Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat har sedan 2019 erbjudit hjälp till länets skolor för att stödja undervisning för Agenda 2030, och då med särskilt fokus på hållbar livsmedelskompetens. Vitådalens skola har nappat på det erbjudandet och har varit aktiva i att tillsammans med Nära Mat utveckla undervisning som ligger i linje med målen i Agenda 2030 och som tar sin utgångspunkt i det lokala sammanhanget. Att veta varifrån maten kommer, hur den är producerad och hur den har kommit till matbordet är en grundläggande kunskap som alla människor bör ha. Bor man i Vitådalen, som är en gammal jordbruksbygd, finns det alla möjligheter att göra matfrågan konkret för eleverna. De ska känna till att här i Vitå går det att producera mat som vi kan leva av. Skolans lärare menar att det är en viktig del av elevernas grundtrygghet att känna till och känna stolthet för de lokala möjligheterna att försörja sig med mat.
Forskning visar att elever som har starka relationer till lokala platser och lokal natur är extra benägna att själva leva hållbart. En pusselbit i skolans hållbarhetsundervisning är därför att göra
eleverna delaktiga i den matförsörjning som finns i området. Eleverna har exempelvis gjort studiebesök i en av ortens fårbesättningar. De har då samtidigt fått prova på att valla fåren med hjälp av en välutbildad vallhund. Denna övning är alldeles utmärkt för att utveckla elevernas empatiska förmågor och relationer till såväl varandra som till djur och natur, i detta fall relationer till hund och får. En förutsättning för att sådan övning ska fungera är att inblandade parter känner tillit till varandra. Det är därför viktigt att eleven lär sig att ta kontakt med hunden på ett respektfullt sätt så att de får förtroende för varandra och vill samarbeta. Övningen erbjuder därför en autentisk situation där empati kan utvecklas.
Eleverna har i ett annat projekt jobbat med blommor, bin och pollinering. De har fått se levande bin i en visningskupa och de har provsmakat honung från olika platser i Vitådalen. Eleverna har varit förundrade över att honungssmaken kan skilja sig åt mellan olika lokala platser,till exempel mellan Högsön och Vitåfors. Till våren planeras för att skolans elever ska vara med då bisamhällen gås igenom och kupor städas inför sommaren.
Mjölkproduktion har länge varit den dominerande jordbruksnäringen i området, men för närvarande finns ingen aktiv mjölkgård. förhoppningsvis är det något som kommer tillbaka, men oavsett detta hör det till både allmänbildningen och kulturarvet att känna till hur mjölk blir till. För att tillgodose denna undervisning har skolans äldre elever gjort studiebesök till en mjölkgård, där de fått träffa kor och kalvar samt se hur korna mjölkas i en modern mjölkrobot. Vid studiebesöket fick skolan ta med sig hem en spann med färsk mjölk som under eftermiddagen separerades till skummjölk och grädde. Grädden kärnades sedan till smör som under flera dagar breddes på smörgåsar i skolans matsal. Utrustningen (separatorn) som användes var lånad från Teknikens hus i Luleå. Teknikens hus har på uppdrag av Nära Mat tagit fram utlåningsboxar med olika sorters material som skolor kostnadsfritt kan låna och använda i sin matundervisning.
Friluftsliv i skog och mark är högt prioriterat och i det sammanhanget uppmärksammas även mat från ”den vilda naturen”. Lärarna har under hösten fortbildat sig i fiske under en kompetensutbildningsdag som föreningen Sportfiskarna genomförde. Fiske i lokala vattendrag och sjöar kommer nu att bli ett återkommande inslag i skolans verksamhet. Skolans ambitioner belönades strax innan jul av Baltiska fonden som gav ett stipendium på 47 430 kr till ”Det portabla klassrummet”. Pengarna ska bland annat användas till att inhandla en tältkåta som det ska gå att övernatta i. Även lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet har valt att lyfta fram skolans undervisning för hållbar utveckling och bjöd i februari in tre av skolans lärare, Linda Andersson, Virve Lantto samt Louise Rönnbäck till ett UDIN – seminarium (Utbildningsdialog i Norr), för att berätta om sitt sätt att undervisa. Sammantaget kan sägas att Vitådalens skola är bra på att tillvarata de unika möjligheter som en liten byskola kan erbjuda.
Text och foto: Gunnar Jonsson, Luleå Tekniska Universitet