Ingen stad utan landsbygd

Den 26 oktober ordnade länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med Lycksele kommun, en konferens som innehöll nya perspektiv och intressanta diskussioner om hur landsbygdens roll ser ut i dag och i framtiden och hur vi kan arbeta för en positiv utveckling i våra landsbygder.

Landshövding Helene Hellmark Knutsson och kommunalrådet Roland Sjögren hälsade de mer än hundra deltagarna välkomna. Konferensen hade lockat deltagare från både Norr- och Västerbotten, från myndigheter, kommuner, Leader-områden och företag. Dagen innehöll föredrag med en mångfald av perspektiv på landsbygdsutveckling.

I den första presentationen ställde Lina Bjerke, nationalekonom från Jönköpings universitet, frågan: "Varför ses landsbygderna som platser med fler utmaningar än möjligheter?". I sin presentation pekade hon på ett antal missförstånd och en okunskap hos många om landsbygden. Det gäller sådant som att innovationer bara skapas i städerna, att den värdeskapande produktionen bara sker i städer och inte minst att städer inte skulle vara beroende av landsbygden för en mängd olika tjänster och varor. Hon avslutade med tankar kring hur landsbygdskommunerna ska tänka i nya strategier och vilka möjligheter det finns att vända utvecklingen när det gäller att unga flyttar ut. Viktigt i det sammanhanget är att satsa på mångfald i alla avseenden. Företag med större mångfald bland de anställda är mer innovativa, men även mångfald när det gäller vilka olika typer av företag som finns i ett område gynnar utvecklingen och är positivt för sysselsättning och kompetensförsörjning.

Maria Gustafsson från Landsbygdsnätverket berättade om deras verksamhet och uppmanade alla att ta del av det utbud av aktiviteter och information som de har. Hon anlade också ett europeiskt perspektiv, där bland annat EU-kommissionen tagit initiativ för att stärka landsbygdsutvecklingen i medlemsländerna. Inom de båda initiativen, Rural Pact respektive Rural Vision 2040, finns goda möjligheter att nätverka internationellt, vilket kan ge inspiration och idéer till aktiviteter på hemmaplan. Även Maria lyfte värdet av mångfald när det gäller utvecklingen på landsbygden.

Två exempel på utvecklingsprojekt som genomförts i Västerbotten presenterades också. Det ena var Mötesplats Stöcke, ett allaktivitetshus med bland annat sporthall, restaurang, gym och lokaler för konferenser. Det andra exemplet kom från Kristineberg, där Kristineberg fritid, som är en ideell ekonomisk förening, driver många olika verksamheter i samhället. Där ingår vandrarhem, fritidscenter med simhall, sporthall och gym, en affär med postombud och en hel del tjänster man genomför åt kommunen, bland annat gräsklippning och renhållning runt returgården. Gemensamt för framgångarna i dessa satsningar är ett stort lokalt ideellt engagemang, idogt arbete, flexibilitet, men också stöttning från kommunen och andra intressenter.

Rubriken för Ann-Helen Meyer von Bremens inlägg var ”Från maktlös konsument till matmedborgare”. Hon lyfte vikten av att handla lokalt och gärna direkt från producenten. Att gynna den lokala produktionen, äta i säsong, påverka den lokala politiken så att de värnar om produktionen var andra tips för att just bli matmedborgare. Det handlar om att ta makten över hur och var maten produceras för att skapa förutsättningar för en god närmiljö och ökad försörjningstrygghet. Helena Österlind, Västerbottens regionala skogsprogram och Pär Lärkeryd, Norra skog, delade med sig av sina erfarenheter om betydelsen av jämställdhet i utvecklingen av en näring, något som också är viktigt att ta med sig i arbetet med landsbygdsutveckling.

Konferensen avslutades med ett panelsamtal mellan Helene Hellmark Knutsson, Roland Sjögren, Ann-Helen Meyer von Bremen och kommunalrådet Isak Utsi från Arjeplogs kommun. Att landsbygden behövs och är viktig för byggandet av det hållbara samhället var alla överens om.

Text: Lars Ericson, Länsstyrelsen i Västerbottens län
Foto: Arvid Nordén, Länsstyrelsen i Västerbottens län

Fler artiklar - Norrbruk