Vind i kombination med snöfall på kalfjället i Norrbottens länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

I paltens huvudkvarter

paltar inplastade i förpackningar

Förutom palt- och kroppkakeprodukterna som säljs nationellt gör man också många olika charkprodukter som säljs lokalt. Där är utmaningen den stora bredden av färska produkter, ordermottagning och distribution ut till varje enskild butik.

Palt, kroppkakor eller kams. Ja, alla känner vi nog igen den rätten i någon form. Kärt barn har många namn brukar man ju säga och i Piteå brinner man lite extra för den älskade potatisbollen i olika varianter. Vi besöker Piteortens Chark som är Sveriges största producent av palt- och kroppkakeprodukter. Grytorna kokar dygnet runt och det rullar ut en rykande färsk palt varannan sekund för att mätta behovet från kunder i hela landet.

Vi träffar Jonas Pettersson som berättar för oss om företagets historia, var man är idag och hur man tänker kring framtiden. Företaget har gjort en förändringsresa som tar sin början redan i slutet av 1800-talet, då Helmer Forsman startade upp en slakterirörelse. Efter eldsvåda och världskrig fortsatte sedan produktionen med ett slakteri på Berget i utkanten av staden. När Piteå växte blev det i slutet av åttiotalet dags att flytta igen, till de lokaler som används än idag. I början av nittiotalet ändrade man sedan också företagets inriktning till att bli ett renodlat charkuteri.

Idag ägs företaget av fyra ägare med Magnus Pettersson som huvudägare. Magnus äger och styr företaget tillsammans med en av bygdens gamla hockeylegender, Lars Hurtig och hans söner Jonas och Jesper som är femte generationen i företaget.

Man för ett brett sortiment av charkprodukter och är ett välkänt varumärke i norra Sverige. Bredden har sina utmaningar, allt man säljer är färskvaror med korta hållbarheter. För att kunna växa på en nationell marknad tog man för ungefär tio år sedan ett beslut om att satsa stenhårt på palt och kroppkakor i olika former. Idag är man leverantör till alla kedjor i landet och kan leverera direkt till centrallager, som sedan sköter vidare distribution ut till butiker runt om i hela Sverige. Produkterna serveras också i många offentliga verksamheter i landet.

All produktion sker i fabriken i Piteå, som utformats av Magnus och hans storebror Gunnar. För storskalig produktion av palt finns inga specialmaskiner att köpa utan de har själv konstruerat de linjer som finns i fabriken idag. Eftersom man kör dygnet runt på en linje får inget krångla. Man har valt att minska sårbarheten genom att ha teknik som alla kan reparera. Man klarar de flesta servicejobb och kan ofta lösa driftstörningar själv. Det finns också ett litet provkök där man kan göra mindre mängder specialsortiment.

Företaget har idag ungefär 25 anställda. Både pappa Magnus och sönerna arbetar aktivt i alla delar av produktionen. Jonas visar oss runt i fabriken och berättar mer om företaget.

– Fördelen med palt är att vi kan använda potatis av andrasortering, berättar han. Vi får tag i all potatis på nära håll, mycket från lokala odlare. Vi satsar alltid på så hög andel svenskt och lokalt om det går. Att det är viktigt för kunderna märks mer och mer. Kunderna vill gärna handla lokalt men just nu är det tufft med priserna för många, fortsätter Jonas. Vi frågar om hur det har varit att jobba sig in hos de stora kedjorna som liten producent.

– Det har varit ett långsiktigt arbete. Det är ju både fördelar och nackdelar med att vi är så få i branschen, funderar Jonas. Vi har väldigt få att dela erfarenheter med men har å andra sidan mindre konkurrens.

– Det som varit viktigt för att kunna komma in har ju varit att vi har haft tillräcklig kapacitet för att kunna möta behovet i Sverige. Ska man sälja till någon av de stora kedjorna måste produkten räcka till alla butiker. Sedan är produktens placering i butikerna viktig. Många kedjor har en ganska styrd butiksmöblering och vi finns på ungefär samma ställe i alla butiker. Då är det viktigt att ligga på en strategisk plats, men det är svårt att påverka som liten producent, menar Jonas.

En utmaning är att butiker går mer och mer mot kampanjförsäljning och då tar in lite extra av produkten. Eftersom vi hanterar en färskvara och redan producerar allt vad vi kan är det ibland tufft att möta toppar, säger Jonas. När vi kommer in på framtiden berättar Jonas att man hela tiden arbetar med åtgärder som gör produktionen mindre sårbar.

– Vi vill komma in i det frysta sortimentet där man kan arbeta med längre hållbarhetstider. Snart kommer en kroppkakepytt som kan vara starten på resan mot frysdiskarna. En annan viktig investering skulle vara en andra produktionslinje så att vi dels kan möta efterfrågan vid toppar, dels kan klara produktionen om en linje måste stå still av någon anledning.

Det låter onekligen som att den femte generationen ser positivt på framtiden och har många nya idéer som kan ta Helmer Forsmans företag vidare framåt.

Text: Anja Weinz, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Foto: Åsa Jonsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Fler artiklar - Norrbruk

Kontakt

Norrbruk

Tipsa oss gärna om intressanta företag, projekt eller satsningar!