Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Brännland Iscider tar det kallt!

Odlingen, som omfattar en halv hektar och planterades 2021, innehåller drygt 500 träd fördelat på 30 olika sorter, berättar Johanna och visar en snygg fältplan med de olika sorterna markerade i olika färger.
Brännland Iscider startade verksamheten 2010. Nu har de etablerat sig med ett starkt varumärke i Sverige och också fått igång en del export. Norrbruk besökte Vännäsby för ett samtal med Andreas Sundgren, företagets grundare och vi gjorde också ett besök hos Johanna Olsson som startat en odling för att producera norrländska cideräpplen.
Efter att ha sålt sitt företag inom IT-branschen ville Andreas hitta något mer handfast att jobba med. Han hade en dröm om att göra cider av norrländska äpplen. De började experimentera 2010.
Efter två års försök insåg de att klimatet här i norr i kombination med svenska äpplen skulle fungera utmärkt för att göra iscider. Iscider har sitt ursprung i Quebec i Canada och är ett isvin som är gjort på äpplen i stället för druvor. År 2005 fastställde man i Quebec kvalitetskriterier för iscider. Kriterierna innebär att sockerkoncentrationen i den ursprungliga musten, före jäsning, ska vara minst 30 brix. Brix är ett mått på sockerkoncentrationen som innebär att 1 brix motsvarar 1 g socker per 100 gram vätska. Den färdiga drycken ska ha minst 130 gram restsocker per liter och en alkoholhalt mellan 7 och 13 volymprocent. Till den iscider som Brännland Iscider producerar
tillsätts inga konserveringsmedel, ingen alkohol, inget socker eller färgämnen. Musten är också opastöriserad.
Hur går det till?
I produktionen används svenskodlade äpplen. För närvarande kommer den allra största delen från Skåne, men planer finns på odling i norra Sverige. Mer om det lite senare. Äpplena transporteras
med tåg till Västerbotten i oktober efter skörden. I november och december pressas äpplena och musten placeras i tankar utomhus. Där får musten frysa och det är frysningen som koncentrerar sockerhalten i musten. Musten extraheras sedan upp till 8 gånger under vårvintern. Varje extraktion ger upphov till olika sockernivåer och de olika extraktionerna jäses sedan separat under april och maj.
– Tidigare har vi tillsatt specifika jäststammar, men på senare år har vi börjat experimentera alltmer
med spontanjäsning, säger Andreas. För kommande år räknar han med att i stort sett bara förlita sig på naturligt förekommande jäst. De svenska äpplena ger höga socker- och syrahalter, vilket
ger iscidern från Vännäsby en egen karaktär. Eftersom de bara använder sig av naturlig kyla är lokaliseringen i Vännäsby perfekt. Det är ett kallhål lokaliserat just där Vindelälven möter Umeälven.
Odling i norr
Redan 2014 planterades en liten odling i Burträsk. Två år senare, med stöd från landsbygdsprogrammet, etablerades en odling med lite mer än 50 sorter vid SLUs anläggning i Röbäcksdalen.
– Målsättningen för Brännland Iscider är att på sikt producera bara på äpplen odlade i norra Sverige, säger Andreas. De sökte och fick 2019 medel till ett EIP (European Innovation Partner) projekt, som innebär etablering av 10 hektar äppelodlingar i norra Sverige. Under 2021 och 2022 har de fullföljt etableringen av träd med den sydligaste odlingen i Hammarstrand och den nordligaste i Älvsbyn. Intresset från odlare har varit stort enligt Andreas.
Brännland Cider producerar hantverksmässig iscider helt
baserad på 100 % äppelmust utan smak- eller färgtillsatser.
Skärträsk en odling i vardande
I Skärträsk nära Mickelsträsk i Västerbotten, finns en av odlingarna som ingår i projektet. Johanna Olsson äger fastigheten och tyckte det var intressant att få vara med i projektet, som innebär en ny
kultur för norra Sverige och ett bidrag till en levande landsbygd och en hållbar produktion.
– Odlingen, som omfattar en halv hektar och planterades 2021, innehåller drygt 500 träd fördelat på 30 olika sorter, berättar Johanna. Några enstaka träd har inte klarat vintern och ska ersättas. Det går inte dra några slutsatser om det är vissa sorter som drabbats, eftersom de träd som dött är få och inte tillhör någon särskild sort. Plantorna i hennes odling kommer från Blomqvists handelsträdgård i Österbotten och från Skogforsk. Som grundstam har man använt sorten Antonovka. Innan planteringen gödslades fältet med stallgödsel. I raderna är marken täckt av väv, medan den ursprungliga vallen fått vara kvar mellan raderna. Hela skiftet är inhägnat med viltstängsel, som skydd mot rådjur, harar och älgar. Det kommer naturligtvis dröja några år innan skördarna från de olika sorterna kan utvärderas och det går att få en uppfattning om de olika sorternas egenskaper och vinterhärdighet.
Produktionen idag
Varje år processas mellan 100 och 120 ton äpplen. Det ger i sin tur 25 000 liter vin per år. Tidigare tillverkades också vanlig cider i viss omfattning och årsproduktionen låg då på 40 000 liter
sammanlagt.
– Vi har ändrat strategi och satsar nu bara på iscider där marginalerna är större. För att tillverka iscider behövs det betydligt mer råvara per liter, vilket gör att den totala produktionen minskar,
men lönsamheten ökar, säger Andreas.
Av det som produceras säljs 80 procent inom Sverige och 20 procent går på export. Det som säljs i Sverige går via Systembolaget, men hotell och restauranger utgör en stor kund. Pandemiåret
2020 var besvärligt eftersom efterfrågan minskade mycket, men tack vare att man kunde dra ned på produktionen och med krisstöd så lyckades företaget överleva. Senaste räkenskapsåret visade
på en bra lönsamhet. Företaget har tre helårsanställda och anställer lite extra vid arbetsintensiva arbetsmoment.

Andreas menar att det är viktigt att utveckla den lokala odlingen, eftersom ursprung har stor betydelse vid lanseringen av produkterna. Begreppet terroirär viktigt i den traditionella vinframställningen och detsamma gäller för iscidern.
Framtiden finns i det lokala
Han visar stolt de ekfat med den första omgången av iscider producerad på enbart norrländska äpplen som just nu ligger i lokalen. Han vill också bidra till att få en kommersiellt gångbar odling av äpplen i norr, något som inte funnits tidigare. Det kan ge ett bidrag till lokal produktion och sysselsättning på landsbygden. I ett nytt EIP-projekt, där de fått medel att starta en innovationsgrupp, är målsättningen att starta ett nytt innovationsprojekt där identifiering av den naturliga jästen och utvecklingen av odlingen i norr är viktiga delar. När jag lämnar Brännland Iscider har personalen tagit en välförtjänt lunch från buteljeringen av 2021 års vin.
Text och foto: Lars Ericson, Länsstyrelsen i Västerbottens län